Koppling syns mellan Leksands IF:s ishockeyresultat och Leksands kommuns befolkningsutveckling

Linjediagrammet visar Leksands kommuns befolkningsutveckling 1993–2022. Men det kunde i princip lika gärna vara en linje över Leksands IF:s ishockeylags resultat och serietillhörighet de senaste 30 åren.

Sambandet tydligt

– Jag har länge haft på känn att det funnits ett samband mellan hockeylagets framgångar (och motgångar) och kommunens befolkningsantal, men när jag tog fram det här diagrammet från SCB syntes en nästan kuslig samstämmighet. 

– Samvariationen är därmed påvisad, men det går naturligtvis därför inte att säga att det är bevisat att hockeyn styr befolkningsantalet. Det finns förstås många andra orsaker också som påverkar sådant, säger Lars Ingels.

Tittar man på befolkningsdiagrammet för Leksands kommun från SCB (Statistiska Centralbyrån) ser man först en tydlig topp 1997, året då Leksands IF tog seriesegern i Elitserien och nådde en SM-semifinal. Samma år fick Leksands kommun för första gången över 15 500 invånare. 

Leksands IF drabbades av en svår skattesmäll i slutet av 1990-talet vilket påverkade föreningens ekonomi, med påföljd att man inte kunde värva så många bra spelare och det ledde till att det gick sämre och sämre. 

Samtidigt minskade befolkningen kontinuerligt fram till år 2000 då LIF bara kom 10:a i Elitserien. 2001/02 spelade Leksands herrlag för första gången på 50 år inte i högsta serien, men man tog sig direkt tillbaka 2002 och spelade SM-slutspel igen 2003, och befolkningen började öka igen som synes i diagrammet.

2004 åkte Leksand ur Elitserien för andra gången och det blev åter ett hack i befolkningskurvan. 2005 gick Leksands IF upp igen och samma år invigdes Ejendals Arena (numera Tegera Arena) och kurvan planade ut. Därefter följde sju säsonger i näst högsta serien, Hockeyallsvenskan, åren 2006–2013, och befolkningen minskade igen under dessa år vilket tydligt syns i den nedåtgående kurvan. 2011 tog sig hockeylaget inte ens till Kvalserien. 2012 tvingades Leksands IF till en rekonstruktion.

Men vändningen för Leksands IF – och Leksands kommun – kom 2013. Leksand gick efter de sju svåra åren äntligen upp i SHL igen. Sedan dess har befolkningen ökat. Av de senaste tio åren, 2013–2023, har Leksands IF spelat sju av tio säsonger i SHL. Visserligen åkte laget ur 2015, men laget tog sig tack vare ”Miraklet i Ö-vik” 2016 tillbaka till SHL. 2017 och 2018 förlorade Leksands IF två år i rad Direktkvalet mot Mora, men 2019 tog man revansch på ärkerivalen och återtog SHL-platsen från Ovansiljanslaget. 

tredjeplats - och flera åskådare

Under det första pandemiåret var befolkningen oförändrad, men 2021 när Leksand kom trea i SHL, den bästa tabellplaceringen på 24 år, ökade befolkningen åter och steg för allra första gången i kommunens historia över 16 000 personer.

– Jag jobbade åt Leksands IF med både information och konsumentmarknadsföring 1996–2006 och visst tyckte man sig kunna ana ett litet samband med befolkningsstatistiken redan då, men när jag nu 17 år senare tar fram detta diagram över en mycket längre tidsperiod så syns ju kopplingen kusligt tydligt. 

–  Samvariationen är visad, men man kan förstås därmed inte säga att något är bevisat. 

– Befolkningsantalet påverkas givetvis av faktorer som konjunktur, arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter, kommunal och regional service, migration och så vidare. Samtidigt gör Leksands unika karaktär kommunen till en intressant ort att studera; ett stort lags betydelse för en liten ort pratas det ju ofta om. Men tidigare har man mest studerat och diskuterat detta utifrån ett turism- och näringslivsperspektiv. 

– Men att det finns en korrelation mellan ishockeyn och befolkningstillväxten skulle kunna vara en anledning till ytterligare studier nu, menar Lars Ingels.

En annan viktig aspekt i sammanhanget är Leksands kommuns egna visioner om att öka invånarantalet till varje pris. Först var det något naiva målet att från 15 000 invånare nå 20 000 invånare år 2025. Sedan sänktes målet i kommunens vision, som antogs 2012, till 18 000 år 2025. Anledningen var också en ganska naiv beräkning utifrån att man räknade med 1 500 pensionsavgångar fram till år 2025 och att dessa behövde ersättas: 

–  Enligt tidigare kommundirektören Göran Wigert gjorde man då en enkel kalkyl där man räknade med att varje jobb som skulle ersättas genererade två nya invånare i kommunen om man räknade in make/maka, sambo och barn… och då blev de 3 000… Totalt 18 000 invånare. Denna futuristiska uträkning har helt och hållet styrt de flesta av Leksands kommuns planer det senaste decenniet. 

Enorm bostadsbrist

– Om detta har varit en bra strategi, det får väl visa sig framöver. Den 31 december 2022 hade Leksands kommun flest invånare någonsin – 16 113 – och Leksands IF har nu för första gången sedan 1990-talet spelat fyra raka säsonger i högsta serien.

Tyvärr är inte en ökning av befolkningen enbart positiv; Leksands kommun lider av en enorm bostadsbrist och bostadspriserna har ökat rejält. En bostadsrätt i centrum hade de fyra senaste åren stigit med i runda tal 50 procent. Sexvåningars höghus ska byggas i tidigare kulturmiljöer och ett helt nytt bostadsområde planeras utanför centrum. Personalbristen inom offentliga kärnområden som vård, skola och omsorg gör sig gällande och kommunen får inte bara en större befolkning, utan även en allt äldre befolkning. 

– Under 2021 arbetade Leksands kommun fram en ny vision som ”tog avstamp i Vision 2025 men blickar mot 2030 och förtydligar välfärdsuppdraget”.

Leksands kommun ägde ishallen Leksands Isstadion (som byggdes 1965) från 1985 till 2005, då Leksands IF byggde den nya arenan med en publikkapacitet på 7 650 åskådare och även övertog ägandeskapet. Leksands kommun betalar i dag 5 miljoner kronor i driftbidrag (hyra) till Leksands IF, en låg kommunal årskostnad för att ha tillgång till två ishallar, varav en evenemangsarena, i kommunen. 

– 2023 har kommunen också gått i borgen för ett lån på 10 miljoner kronor för att renovera arenakomplexet, vilket ökar kommunens totala borgensåtagande till Leksands IF till 18 miljoner kronor. Leksands kommuns årliga skatteintäkter är cirka en miljard kronor.

Skattepengar ska definitivt inte användas till sådant som inte räknas som kommunal kärnverksamhet, men samtidigt kan politikerna i Leksand troligen vara förvissade om att ett framgångsrikt ishockeylag ger fler invånare och därmed troligen ökade skatteintäkter. Enbart det faktum att Leksands IF spelar i SHL ger föreningen omkring 50 miljoner kronor om året bara i TV-avtalspengar. Miljoner som kan användas till spelar- och ledarlöner; personer som i de allra flesta fall betalar sin kommunalskatt till Leksands kommun. (Leksands IF:s omsättning 2021/22 var 160 miljoner kronor.)

Likadant är det för Leksands Sparbank och andra sponsrande lokala företag till Leksands IF. Ett SHL-lag ger inte bara fler ishockeybesökare och turister till orten; det ger kanske också en större lokalbefolkning och därmed även ett ökat personal- och kundunderlag på orten.

Går man ännu lite längre tillbaka i tiden, till 1980-talet, kan man se att den största befolkningsökningen någonsin i Leksands kommun skedde runt 1989, vilket var året då laget senast spelade en SM-final. 

– Själv flyttade jag till Leksand 1992, samma år som Leksands IF hade kvalat sig kvar i Elitserien. Självklart var möjligheten att kunna gå att se på Elitseriehockey en av de faktorer som gjorde att man drogs till Leksand. 

– Så är det för flera av dem som flyttar till Leksand i dag också. Varje år flyttar ett antal ishockeysupportrar utan egentlig anknytning till Leksand, för att bland annat kunna gå på elitishockey.

Leksands IF har cirka 350 aktiva ishockeyspelare i föreningen och cirka 12 000 medlemmar över hela landet. Säsongen 2023/24 spelar Leksands IF:s SHL-lag sin 62:a säsong i högsta ligan. Damlaget spelar i SDHL. 

Dragningskraften är stor, men samtidigt vet den ishockeyintresserade – särskilt den härdade Leksandssupportern – hur små marginalerna är: Stolpe in kan lätt vändas till stolpe ut… 

 Lars Ingels