Är hockeyn bättre än fotbollen?

Flera av allsvenskans klubbar söker ekonomisk utveckling via sina arenor. Hockeyns elitklubbar har kommit längre. Var beror det på? Det är frågan i ett nytt inslag i artikelserien Arena-Sverige.
20 mil skiljer mellan Jönköping och Kalmar, Smålands två elitlag inom hockey respektive och fotboll. Det skiljer också åtskilliga miljoner kronor i förutsättningar vad det gäller möjligheterna och resurser mellan de båda arenorna på orterna.

 

Artikelserien om Arena-Sverige, i regi av Idrottens Affärer och Fotboll Direkt, fortsätter. I dag tittar vi på förhållandet mellan hockeyns respektive fotbollens arenor.

HockeySveriges krönikör Peter Sibner är inte överraskad och anser att fotbollen har att lära av ishockeyn.

- Fotbollen tycks bygga för stora och dyra arenor. Hockeyklubbarna har byggt mer ändamålsenligt, säger Sibner.

SHL:s arenor mer stabila

Redan i början av 2000-talet inleddes nybyggarvågen i ishockeyns elitserie som fick flera år av försprång mellan våra två stora folksporter.

Först 2005 fick allsvenskan se sin första större nyarenasatsning när Elfsborg satsade på Borås arena, men till skillnad från ishockeyn har verkligheten därefter blivit mycket skakigare för allsvenskans föreningar än för elitserieklubbarna.

SHL:s nya arenor är med ett par undantag ekonomiskt mer stabila. Trenden är att äga framför att hyra, med klubbar som Färjestad och HV71 som gick i bräschen som nybyggare.

Inom fotbollen tyngs exempelvis Kalmar och Malmö FF av tuffa betalkrav med sina egenägda arenor. Andra klubbar får inte fart på sin respektive arenaekonomi och ser heller inte någon ljusning.

"Allsvnskan bygger för stort"

Lägg till det här Helsingborgs, Häckens och Halmstads uppskjutna arenaprojekt och bilden blir än dystrare. Fotbollen framstår som en ännu tydligare förlorare mot SHL.

Men varför blev det så här. Vad skiljer hockey från fotbollen. HockeySveriges ekonomikrönikör Peter Sibner ser feldimensionerade allsvenska fotbollsarenor som en del av problematiken.

”Allsvenska klubbar har helt enkelt generellt byggt för stort och för dyrt, till skillnad från klubbar i SHL som säljer ut i genomsnitt 85 procent av sina läktarkapaciteter”, menar Sibner bestämt.

Gamla anläggningar

Hur ser du på arenaboomen, överhuvudtaget, ishockeyn - fotbollen?

- För bara tiotalet år sedan spelade de allra flesta elitlag i fotboll och hockey i gamla och slitna hallar och arenor. Så arenaboomen bygger delvis på ett uppdämt behov som låg i linje med idrottens ökade kommersialisering. För publiken är det ju väldigt positivt - det är rejält mycket säkrare och bekvämare att gå på fotboll och ishockey idag, oavsett om det är med barnen, med polarna eller med kunderna. Med säkerhet menar jag då inte risken att utsättas för huliganvåld, utan snarare att man inte riskerar att rasa igenom läktaren.

Flera allsvenska klubbar har hamnat under stark ekonomisk tyngd, hur ser du på det?

- Idrottsklubbar är ofta utsatta för en dyster ekonomisk verklighet. Sverige är ett glesbefolkat land med fantastiskt TV-utbud där det fortfarande är lite för billigt att gå på toppidrott. De nya arenorna har skapat ytterligare en dimension av risk i tider då det går dåligt, men också en viktig möjlighet för de klubbar som är duktiga på att se sin roll i underhållningsbranschen. En arena är ju samma sak som en butikslokal eller ett hotell i det avseendet.

Det i huvudsak största problemet?

- Det är svårt att generalisera, eftersom varje klubb och varje stad har sina egna unika förutsättningar och relationer med näringsliv och kommun. Men generellt tror jag klubbarna som brottas med orimliga kostnader för egenägda arenor underskattat komplexiteten i att driva ett fungerande fastighetsbolag och har haft svårt att sätta detta i främsta rummet. Man måste inse att fotbollsmatcherna - som överskuggar allt annat - bara är ett femtontal kryss i en bokningskalender om man ser till rent krassa, fastighetsekonomiska termer. En sådan kalender måste innehålla betydligt fler kryss än 15 eller 16 för att kalkylen ska gå ihop.

Har ishockeyn lyckats bättre? Om - på vilka grunder är det så?

- Det är svårt att avgöra, men ishockeyklubbarna är i ekonomiska termer något större och arenaboomen kom tidigare. Med ett bra slutspel kan en ishockeyklubb ha över 40 tillfällen att fylla hallen, jämfört med fotbollsklubbar med bara 16-17 evenemang. Dessutom kan inomhusarenor rymma fler arrangemang under ett år i ett kallt och regnigt land. Men flera hockeyklubbar har eller har i perioder haft det väldigt jobbigt med sina arenakostnader. En egen, modern arena är å andra sidan en förutsättning för att kunna konkurrera idag. AIK och Djurgården är bra exempel. De halkar efter både avseende spelarbudget, ungdomsverksamhet, sponsorförsäljning och publikintresse beroende på att de håller till i undermåliga lokaler som inte är deras egna.

Många allsvenska klubbar har byggt väsentligt större än sina respektive publiksnitt - inte ishockeyn. Gapar fotbollen över för mycket?

- Publiksnittet i hockeyn går ju upp och ner, men på de flesta håll är beläggningen åtminstone runt 85 procent på en säsong i arenorna och alla klubbar säljer slut åtminstone ett par gånger per år. SHL-klubbarna har byggt mer efter behov än de allsvenska fotbollsklubbarna.

- Spontant kan man ju undra varför t ex Öster och Kalmar bygger arenor som kan husera dubbelt så mycket folk som de i genomsnitt klarar av att locka dit. Det verkar meningslöst. Men samtidigt finns det ju fler intressenter i ett arenabygge - sponsorer och kommuner som är med i projekten vill ju gärna bygga arenor som funkar i Europaspel, som kan hantera internationella mästerskap och vara stora nog för att dra till sig stora arenaartister. Men är det realistiskt för klubbarna att driva en fastighetsaffär där de vid 80 procent av arrangemangen har runt 50-procentig beläggning? Det låter spontant otroligt besvärligt.

Vilket exempel på hockeyarenor rankar du som mest framgångsrikt?

- Löfbergs Arena i Karlstad och Kinnarps Arena i Jönköping, de var först bland nya hallar och klubbarna kunde utvecklas organisatoriskt. Färjestad och HV71 byggde också upp mycket av sin förmögenhet under några sportsligt framgångsrika år i fullsatta arenor med mycket sponsorer. Det satte standarden för andra.

Vad har ishockeyns försprång av ny infrastruktur betytt för maktbalansen mellan SHL och Allsvenskan?

- Jag tror det har rätt marginell betydelse. Fotboll- och ishockeyklubbar är skilda ekosystem och konkurrerar ju egentligen endast lokalt. I Stockholm och Göteborg, som har flera elitlag i båda sporterna, har ju inte heller byggts några nya hockeyarenor sedan 70-talet. I de stora städerna är det ju fotbollskulturen som är hetast och störst för tillfället, i städer som Växjö och Gävle är det hockeyn. Det där brukar svänga i cykler om tiotalet år oberoende av respektive idrotts ekonomiska position.

Din egen rekommendation som ekonomireporter - äga eller hyra?

- Det beror helt på staden, klubben och affären som helhet. Som egen enhet är en arena i grunden svår att få lönsam, utan måste snarare vara ett verktyg för att tjäna pengar på andra sätt. Helhetsaffären för externa finansiärer och borgenärer bygger t ex ofta på att en arena förädlar den mark på vilken den byggs, i takt med att hotell, köpcentrum och bostadsfastigheter blir attraktiva att bygga i området.

- I mindre städer finns gott om mark men klent med kapital och intresse för den typen av satsningar i privat regi, vilket innebär att det inte finns några arenor att hyra. Klubbar som Kalmar, Öster och Elfsborg har ju inte haft några direkta alternativ till att bygga eget. Istället blir ofta lösningen att klubben bygger arenan med kommunen som borgenär.

- Kommunen stimulerar lokal kommers, får ränteintäkter och kan samtidigt erbjuda medborgarna klart bättre faciliteter som man dessutom slipper driva själva. Det kan absolut bli en bra affär för båda parter, men då måste det finnas ett ledarskap som behärskar fastighetsaffären och orkar driva helheten.

- Vad gäller storstadsklubbar som AIK och Djurgården tror jag att de inom ishockeyn skulle kunna få både lönsamhet och stora fördelar i egna arenaprojekt, gemensamt eller var för sig. Men det offentliga stödet för klubbägda projekt blir av förklarliga skäl inte lika stort där markbrist och skyhöga fastighetspriser råder. Samtidigt gjorde Frölunda under åren 2002-2006 rejäla vinster trots att man bara var hyresgäst i Scandinavium. Så båda alternativen kan bli framgångsrika.

Har de stressat fram en för snabb utveckling inom fotbollen?

- Nja, någon gång måste ju nya arenor byggas. Flera av de klubbar som byggt nytt har ju spelat på arenor som mer eller mindre helt dömts ut ur säkerhetssynpunkt, dit ingen till slut hade velat gå. Kärnpubliken och de aktiva supportrarna struntar oftast i loger och ljudanläggningar, men sponsorerna kräver bekvämlighet och exponeringsmöjligheter för att aktivera sina investeringar. Elfsborg satte standarden och verkar ha lyckats bäst. De har byggt billigt, har jättebra publikunderlag, har redan arrangerat internationella turneringar och har lyckats bra på planen. Men det är ju inte säkert att det receptet lyckas på andra ställen bara för det. En arena kan bli en väldigt besvärlig historia som slutar i rekonstruktion och inte sällan en bank eller kommun som måste svälja stora kapitalförluster.

Svenska Ishockeyförbundet kör över både RF och RIN och avslår Bodens dispensansökan om att få lämna ligaorganisationen Hockeyettan och ha rätt att teckna egna avtal gällande ljud och bildöverföring.

-RIN har inte behörighet att ta beslut om ändringar eller ogiltigförklaring av förbundets tävlingsbestämmelser skriver förbundet i ett skriftligt uttalande.

På läktaren bubblar hatet och nidramsor från beryktade supporterfalangen Black Army skanderas. Endast 15 minuter in i matchen händer det otänkbara. I mitten på fotbollsplan, nedgrävd under gräsmattan, detonerar en tidsinställd rökbomb.

Året är 1991 och Sverige förbereder sig för att arrangera fotbolls-EM 1992. Stockholmsklubben AIK, tillsammans med ett bortafölje på tusentals supportrar gästar IFK Norrköping i vad som supportrarna kallar för invasion Norrköping.

Är det inte Qatar så är det covid19 som stoppar eller försvårar internationellt umgänge inom idrotten.  

Nu har i allla fall Svenska Fotbollförbundet agerat.  I ett brev betonar förbundet sitt missnöje med Qatars behandling av två norska journalister som greps i Qatar ochfrihetsberövades i över trettio timmar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Johannes Hösflot Kläbo var storfavorit till segern i sprinterfinalen vid Världscup-premiären i finska Ruka. Men mycket sensationellt vann den nya ryskstjärnan, Alexander Terentev, som utklassade fältet, inklusive Kläbo med just norrmannens egen segerstil attspringandes på skidorna knäcka och genera övriga åkare.

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

Uppladdningen pågår. Lördag morgon startar TV-kriget. Vinterstudion mot Viaplay Vinter. Det blir ett fullmatat veckoslut för båda kanalerna sänder i timslånga block från helgens vinteridrotter.

Det är etablerade och uppskattade Vinterstudion i SVT mot utmanaren och uppstickaren Nent Group och Viaplay Vinter i sexan som ny dedikerad vintersport-kanal.

Ytterligare en svensk fotbollsforward stiger i anseende utomlands. Jesper Karlssons karriär fortsätter. Nu är det frågan om vilken internationell klubb som vinner köpslåendet. Jesper har bara att välja mellan etablerade klubbar efter åren i holländska Alkmaar.