Är hockeyn bättre än fotbollen?

Flera av allsvenskans klubbar söker ekonomisk utveckling via sina arenor. Hockeyns elitklubbar har kommit längre. Var beror det på? Det är frågan i ett nytt inslag i artikelserien Arena-Sverige.
20 mil skiljer mellan Jönköping och Kalmar, Smålands två elitlag inom hockey respektive och fotboll. Det skiljer också åtskilliga miljoner kronor i förutsättningar vad det gäller möjligheterna och resurser mellan de båda arenorna på orterna.

 

Artikelserien om Arena-Sverige, i regi av Idrottens Affärer och Fotboll Direkt, fortsätter. I dag tittar vi på förhållandet mellan hockeyns respektive fotbollens arenor.

HockeySveriges krönikör Peter Sibner är inte överraskad och anser att fotbollen har att lära av ishockeyn.

- Fotbollen tycks bygga för stora och dyra arenor. Hockeyklubbarna har byggt mer ändamålsenligt, säger Sibner.

SHL:s arenor mer stabila

Redan i början av 2000-talet inleddes nybyggarvågen i ishockeyns elitserie som fick flera år av försprång mellan våra två stora folksporter.

Först 2005 fick allsvenskan se sin första större nyarenasatsning när Elfsborg satsade på Borås arena, men till skillnad från ishockeyn har verkligheten därefter blivit mycket skakigare för allsvenskans föreningar än för elitserieklubbarna.

SHL:s nya arenor är med ett par undantag ekonomiskt mer stabila. Trenden är att äga framför att hyra, med klubbar som Färjestad och HV71 som gick i bräschen som nybyggare.

Inom fotbollen tyngs exempelvis Kalmar och Malmö FF av tuffa betalkrav med sina egenägda arenor. Andra klubbar får inte fart på sin respektive arenaekonomi och ser heller inte någon ljusning.

"Allsvnskan bygger för stort"

Lägg till det här Helsingborgs, Häckens och Halmstads uppskjutna arenaprojekt och bilden blir än dystrare. Fotbollen framstår som en ännu tydligare förlorare mot SHL.

Men varför blev det så här. Vad skiljer hockey från fotbollen. HockeySveriges ekonomikrönikör Peter Sibner ser feldimensionerade allsvenska fotbollsarenor som en del av problematiken.

”Allsvenska klubbar har helt enkelt generellt byggt för stort och för dyrt, till skillnad från klubbar i SHL som säljer ut i genomsnitt 85 procent av sina läktarkapaciteter”, menar Sibner bestämt.

Gamla anläggningar

Hur ser du på arenaboomen, överhuvudtaget, ishockeyn - fotbollen?

- För bara tiotalet år sedan spelade de allra flesta elitlag i fotboll och hockey i gamla och slitna hallar och arenor. Så arenaboomen bygger delvis på ett uppdämt behov som låg i linje med idrottens ökade kommersialisering. För publiken är det ju väldigt positivt - det är rejält mycket säkrare och bekvämare att gå på fotboll och ishockey idag, oavsett om det är med barnen, med polarna eller med kunderna. Med säkerhet menar jag då inte risken att utsättas för huliganvåld, utan snarare att man inte riskerar att rasa igenom läktaren.

Flera allsvenska klubbar har hamnat under stark ekonomisk tyngd, hur ser du på det?

- Idrottsklubbar är ofta utsatta för en dyster ekonomisk verklighet. Sverige är ett glesbefolkat land med fantastiskt TV-utbud där det fortfarande är lite för billigt att gå på toppidrott. De nya arenorna har skapat ytterligare en dimension av risk i tider då det går dåligt, men också en viktig möjlighet för de klubbar som är duktiga på att se sin roll i underhållningsbranschen. En arena är ju samma sak som en butikslokal eller ett hotell i det avseendet.

Det i huvudsak största problemet?

- Det är svårt att generalisera, eftersom varje klubb och varje stad har sina egna unika förutsättningar och relationer med näringsliv och kommun. Men generellt tror jag klubbarna som brottas med orimliga kostnader för egenägda arenor underskattat komplexiteten i att driva ett fungerande fastighetsbolag och har haft svårt att sätta detta i främsta rummet. Man måste inse att fotbollsmatcherna - som överskuggar allt annat - bara är ett femtontal kryss i en bokningskalender om man ser till rent krassa, fastighetsekonomiska termer. En sådan kalender måste innehålla betydligt fler kryss än 15 eller 16 för att kalkylen ska gå ihop.

Har ishockeyn lyckats bättre? Om - på vilka grunder är det så?

- Det är svårt att avgöra, men ishockeyklubbarna är i ekonomiska termer något större och arenaboomen kom tidigare. Med ett bra slutspel kan en ishockeyklubb ha över 40 tillfällen att fylla hallen, jämfört med fotbollsklubbar med bara 16-17 evenemang. Dessutom kan inomhusarenor rymma fler arrangemang under ett år i ett kallt och regnigt land. Men flera hockeyklubbar har eller har i perioder haft det väldigt jobbigt med sina arenakostnader. En egen, modern arena är å andra sidan en förutsättning för att kunna konkurrera idag. AIK och Djurgården är bra exempel. De halkar efter både avseende spelarbudget, ungdomsverksamhet, sponsorförsäljning och publikintresse beroende på att de håller till i undermåliga lokaler som inte är deras egna.

Många allsvenska klubbar har byggt väsentligt större än sina respektive publiksnitt - inte ishockeyn. Gapar fotbollen över för mycket?

- Publiksnittet i hockeyn går ju upp och ner, men på de flesta håll är beläggningen åtminstone runt 85 procent på en säsong i arenorna och alla klubbar säljer slut åtminstone ett par gånger per år. SHL-klubbarna har byggt mer efter behov än de allsvenska fotbollsklubbarna.

- Spontant kan man ju undra varför t ex Öster och Kalmar bygger arenor som kan husera dubbelt så mycket folk som de i genomsnitt klarar av att locka dit. Det verkar meningslöst. Men samtidigt finns det ju fler intressenter i ett arenabygge - sponsorer och kommuner som är med i projekten vill ju gärna bygga arenor som funkar i Europaspel, som kan hantera internationella mästerskap och vara stora nog för att dra till sig stora arenaartister. Men är det realistiskt för klubbarna att driva en fastighetsaffär där de vid 80 procent av arrangemangen har runt 50-procentig beläggning? Det låter spontant otroligt besvärligt.

Vilket exempel på hockeyarenor rankar du som mest framgångsrikt?

- Löfbergs Arena i Karlstad och Kinnarps Arena i Jönköping, de var först bland nya hallar och klubbarna kunde utvecklas organisatoriskt. Färjestad och HV71 byggde också upp mycket av sin förmögenhet under några sportsligt framgångsrika år i fullsatta arenor med mycket sponsorer. Det satte standarden för andra.

Vad har ishockeyns försprång av ny infrastruktur betytt för maktbalansen mellan SHL och Allsvenskan?

- Jag tror det har rätt marginell betydelse. Fotboll- och ishockeyklubbar är skilda ekosystem och konkurrerar ju egentligen endast lokalt. I Stockholm och Göteborg, som har flera elitlag i båda sporterna, har ju inte heller byggts några nya hockeyarenor sedan 70-talet. I de stora städerna är det ju fotbollskulturen som är hetast och störst för tillfället, i städer som Växjö och Gävle är det hockeyn. Det där brukar svänga i cykler om tiotalet år oberoende av respektive idrotts ekonomiska position.

Din egen rekommendation som ekonomireporter - äga eller hyra?

- Det beror helt på staden, klubben och affären som helhet. Som egen enhet är en arena i grunden svår att få lönsam, utan måste snarare vara ett verktyg för att tjäna pengar på andra sätt. Helhetsaffären för externa finansiärer och borgenärer bygger t ex ofta på att en arena förädlar den mark på vilken den byggs, i takt med att hotell, köpcentrum och bostadsfastigheter blir attraktiva att bygga i området.

- I mindre städer finns gott om mark men klent med kapital och intresse för den typen av satsningar i privat regi, vilket innebär att det inte finns några arenor att hyra. Klubbar som Kalmar, Öster och Elfsborg har ju inte haft några direkta alternativ till att bygga eget. Istället blir ofta lösningen att klubben bygger arenan med kommunen som borgenär.

- Kommunen stimulerar lokal kommers, får ränteintäkter och kan samtidigt erbjuda medborgarna klart bättre faciliteter som man dessutom slipper driva själva. Det kan absolut bli en bra affär för båda parter, men då måste det finnas ett ledarskap som behärskar fastighetsaffären och orkar driva helheten.

- Vad gäller storstadsklubbar som AIK och Djurgården tror jag att de inom ishockeyn skulle kunna få både lönsamhet och stora fördelar i egna arenaprojekt, gemensamt eller var för sig. Men det offentliga stödet för klubbägda projekt blir av förklarliga skäl inte lika stort där markbrist och skyhöga fastighetspriser råder. Samtidigt gjorde Frölunda under åren 2002-2006 rejäla vinster trots att man bara var hyresgäst i Scandinavium. Så båda alternativen kan bli framgångsrika.

Har de stressat fram en för snabb utveckling inom fotbollen?

- Nja, någon gång måste ju nya arenor byggas. Flera av de klubbar som byggt nytt har ju spelat på arenor som mer eller mindre helt dömts ut ur säkerhetssynpunkt, dit ingen till slut hade velat gå. Kärnpubliken och de aktiva supportrarna struntar oftast i loger och ljudanläggningar, men sponsorerna kräver bekvämlighet och exponeringsmöjligheter för att aktivera sina investeringar. Elfsborg satte standarden och verkar ha lyckats bäst. De har byggt billigt, har jättebra publikunderlag, har redan arrangerat internationella turneringar och har lyckats bra på planen. Men det är ju inte säkert att det receptet lyckas på andra ställen bara för det. En arena kan bli en väldigt besvärlig historia som slutar i rekonstruktion och inte sällan en bank eller kommun som måste svälja stora kapitalförluster.

Bygget av en jättelik commumity för svensk idrott växer. Nu avslöjas att det bakomvarande företaget, Wimt med vd:n Sebastian och projektets initiativtagare Sebastian Lundgren i spetsen, har fått investeringar på närmare 40 miljoner kr.  Och pengarna fortsätter att rulla in.
- Det har blivit möjligt tack vare en framgångsrik beta-lansering med klubbar som Frölunda HC och Växjö Lakers och det arbetet fortsätter. På tur står bl a Brommapojkarna, säger Sebastian

Det är Peter Stordalens stora dag.Friends Arena blir Strawberry Arena efter att Stockholm Live, som sköter driften av arenan, slutit avtal med Petter Stordalens hotellkedja Strawberry. Avtalet med den norske entreprenören löper på tio år och handlar om en affär på över 100 miljoner kronor

Bygget av arenan var starten för utvecklingen av Arenastaden och är fortsatt en katalysator för områdets attraktionskraft.  

Orienteringens paradnummer O-ringen,  tidigare 5-dagars,  är i högsta grad en kommunal angelägenhet. Oskarshamns kommun, cirka 27 000 invånare  varav 19 000 i tätorten och de senaste åren uppmärksammat för sitt SHL-lag i ishockey,  satsar 7,5 miljoner kronor på nästa veckas jakt efter kontroller i skogarna längs Smålandskusten.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Malmö Redhawks  bygger nytt och  förstärker laget succesivt.Och byggde nytt, det var precis vad Percy Nilsson gjorde för ett antal år sedan när Malmö Arena tillkom.  Den arena som idag är inte bara hemmarink för klubben utan också en huvudpartner. Ett nytt avtal är undertecknat i dagarna. Över hela uppgörelsen svävar Percys intentioner.

Den sista fotbollsmatchen i EM är nu färdigspelad och folkfesten är över. Men statistiken hos behandlingsföretaget Spelfriheten visar klart på något annat än festliga siffror. Istället kan vi se hur mycket ett mästerskap av denna kaliber inebär för antalet personer som behöver söka hjälp för sitt spelande.

I Sverige finns det runt en halv miljon aktiva golfentusiaster. Vad de gör de närmaste fyra dagarna råder det inget tvivel om.  Tro inte att de är på golfbanan, nej, de  tillbringar ett stort antal timmar framför TV:n.

British Open pågår i fyra dagar, timme efter timme.

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.