Drömmen om ett OS i Sverige kanske aldrig har varit starkare. Så trovärdiga och realistiska framstod de planer som presenterades på tisdagen.

Men är det verkligen möjligt? Och hur blir det med pengarna?

Möten med näringslivet

Den 31 juli fick Jöran Hägglund uppdraget och han har sannerligen fått jobba hårt. Många dagar har haft både två och tre möten – med alla tänkbara intressenter, som idrottsförbund, myndigheter, kommunala företrädare och näringslivet. Flera ledande företag är villiga att gå med i en kampanj.

- Jag har synat allt som kan tänkas gynna min slutliga presentation. Som hur Kina planerar inför spelen 2018 och hur München, som fick ett nej, hade tänkt.

Allt enligt uppdragsgivarens önskemål, dvs en OS-allians med Stefan Lindeberg, SOK, Karina Mattson Weijber, RF, och Anna Stina Nordmark Nilsson, Handikappförbundet.

Ekonomiska kalkyler

Via ett litet leende och en tankepaus så sa han:

- Det är fullt möjligt att genomföra ett OS i Stockholm. Ekonomiskt, taktiskt och tekniskt.

Men så har han också en plan.

Han visade hur idrotterna ska spridas över Stockholm, men kärnfrågan dit han sedan nådde är ekonomin:

Spektakulär påbyggnad

Stockholm tar hand om 94 av 102 grenar medan Åre blir platsen för åtta alpina grenar.

• I Flottsbrobacken i Huddinge ska däremot slalom tävla, men det krävs en spektakulär påbyggnad för att backen ska få en fallhöjd från dagens 102 meter till 180 meter.
• Hockeyturneringen ska avgöras i Friends Arena där man med en jättevägg delar av arenan och bygger två hockeyhallar.
• Skidor sprint ska avgöras inne på Stockholms stadion.
• En OS-by med 4 000 bäddar ska byggas på Årstafältetoch en OS-by ska också finnas i Åre med 1 500 bäddar.
  Invigning och avslutning sker i Tele2 Arena och OS-elden ska brinna på toppen av Hammarbybacken under spelen.

Utgåtr från befintliga anläggningar

De största investeringarna krävs i form av nya anläggningar för byggandet av bob- och rodelbana, hoppbackar, skidstadion samt skjutvall.

- Visst, det handlar om stora pengar, men jämförelsevis små. Många befarar det värsta, i synnerhet om de tittar på Sotji med deras enorma investeringar, men där fanns ursprungligen ingenting. De bygger allt nytt och dessutom saknade de infrastruktur, betonade Jöran Hägglund.

- Vi kan utgå från befintliga anläggningar. Det är en väsentlig skillnad.

Alla framhöll också hur Stockholmsidrotten, landets största idrottslän, är i ett skriande behov av flera och moderna anläggningar. Det behovet skulle tillgodoses vid ett OS.

Höll tillbaka entusiasmen

Stefan Lindeberg från SOK hade jämnt göra att hålla tillbaka entusiasmen.

- Det är en kostnadseffektiv modell, konstaterade han torrt.

Han kunde lika gärna ha sagt ”som regeringen inte bara kan vifta bort”, men valde i stället:

- Men jag tänker inte rusa iväg. Jag vill inte skapa motstånd.

Möte med alla specialidrottsförbund

På torsdag träffar OS-alliansen alla specialförbund för att höra vad de tycker. Det ska finnas en klar majoritet för att gå vidare, men Hägglund har inte haft särskilt gott om tid hittills och tid finns det inte heller i det här skedet.

Den 14 november är stoppdatum för att skicka in en anmälan till IOK och fastslå att Sverige vill arrangera vinterspelen 2022. Precis som Oslo, München och Almaty i Kazakstan. Konkurrensen kommer att bli tuff.

Är det då verkligen värt att satsa mer tid och pengar på ansökan?

I synnerhet som idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth tycker att ambitionen är lovvärd, men hon menar samtidigt att”En förutsättning för ansökan skulle fortfarande vara en statlig förlustgaranti och då skulle staten ikläda sig en betydande finansiell risk".

"Vem är överraskad av regeringens reaktion?"

Och i uttalandet i går kväll menade Adelsohn Liljeroth också att "Det vore fel att ge falska förhoppningar om statliga förlustgarantier".

Å andra sidan, vad annat ska hon svara i det här läget?

Stefan Lindeberg konstaterade också:

- Vem är överraskad? Däremot hade vi blivit rejält förvånade om regeringen direkt svarat ”Kör på!”.

Jöran Hägglunds rapport ska nu omvandlas till ett mera finstilt koncept.

Thomas Ejderhov