Detta agerande är viktigt eftersom idrotten äger evenemangen och genom föreningars engagemang och arbete skapas en cirkulärekonomi där det överskott som normalt genereras kommer tusentals ideella idrottsföreningar till gagn. 

Slår hårt mot motionsarrangörer

I samband med att regeringens beslut att minska smittspridningen genom att max 50 personer får samlas på en och samma plats, så fattades också beslutet att införa näringsförbud på vissa aktiviteter. En av dessa aktiviteter var motionslopp. Idrottens affärer har tidigare påvisat hur detta beslut slår ekonomiskt mot idrottsrörelsen och de ekonomiska motorer som motionsloppen innebär.

I och med debattartikeln i Aftonbladet tar ordföranden i sex specialförbund position för att stora evenemang såsom Vätternrundan, Stockholm Marathon, O-ringen, Vansbrosimningen, men även små arrangemang, bör få ha egna skäliga avtalsvillkor och inte automatiskt falla under till exempel konsumenttjänstlagen.

Bakgrunden till agerandet är att eventarrangörerna påtalat force majeure och de allmänna avtalsvillkor som loppen ingår med deltagarna i samband med anmälan. Konsumentverket meddelade den 11 maj att konsumenter har rätt att få pengarna tillbaka. Samma ansats har också förmedlats av kommunala konsumentrådgivare runt om i landet. 

Oskäliga villkor

Dilemmat med konsumentverkets agerande är att det finns ingen praxis inom området och det finns flera oklarheter som talar emot deras ställningstagande. De vill göra gällande att de anmälningsvillkor som finns för motionsloppen är oskäliga och att force majeure inte gäller, vilket bland annat grundas i en oförståelse om evenemang och hur ideella föreningar driver sin verksamhet.

Konsumentverket gör förvisso det som de ska göra nämligen driva konsumentens intressen, men det som är otydligt i deras kommunikation är att det inte tydliggörs att deras åsikt är en partsinlaga. För konsumenter som driver ett fall till tingsrätten kan utfallet mycket väl kan bli att konsumenten får bära både sina och motpartens rättegångskostnader utifrån konsumentverkets rekommendation. 

Kärnfrågan juridiskt är om avtalen är skäliga och om motionsloppsarrangörer får åberopa force majeure när deras evenemang förhindras att arrangeras. För en lekman kan det vara svårt att förstå varför denna coronaepedemi inte är force majeure och att lopp som planeras och arbetas aktivt med under hela året samt tar betydande investeringar innan sina arrangemang inte får ha skäliga avtalsvillkor. 

Loppens dilemma är också den ideella statusen (som nästan alla lopp i Sverige har), vilket innebär att man inte får bygga upp reserver. Överskott i en ideell förening måste återinvesteras i verksamheten enligt fullföljandeprincipen.

Det vill säga investeras för att den ideella idrottsrörelsen ska utvecklas. Det gör att föreningsarrangörer har för denna typ av händelser små eller obefintliga marginaler och buffertar. 

Otydliga särintressen

I och med Corona så tydliggörs otydliga gränser och särintressen. De otydliga villkor Konsumentverket nu vill göra gällande innebär att det som skulle bli en kompensation till idrottsrörelsen kan mycket väl bli en baksmälla för eventarrangörer.

Den eventuella kompensation man får blir mycket mindre än de krav som finns på arrangörerna. Följden kan mycket väl bli att arrangemang försvinner, läggs ned eller köps upp, vilken innebär att svensk idrott förminskas. En utveckling som inte skulle vara bra för svensk idrott. Därför är det viktigt att specialförbunden och RF agerar.

Staffan Movin