"Idrott inte bara för välmående"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

För ett år sedan skrev jag en krönika om regeringens satsning på ett fritidskort för att öka barns och ungdomars möjlighet att delta. Jag ställde mig tveksam till konceptet, inte minst mot bakgrund av ett tidigare misslyckat försök att införa en fritidspeng med samma mål – att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. 

 

Preliminärt har nu införandet av fritidskortet flyttats fram till 2025, och jag tvivlar på att vi får se kortet nästa år heller.
Däremot har ett annat initiativ från regeringen fått en flygande start. Idrottsklivet är en regeringssatsning för att skapa en meningsfull fritid för fler barn och unga. Syftet är att stärka idrottsrörelsens närvaro i 61 områden som Polismyndigheten benämner som utsatta områden. 
Regeringen tillför ett årligt stöd på 100 miljoner till idrottsrörelsen. Idrottsklivet drivs i ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet, elva RF-SISU distrikt och 14 specialidrottsförbund.
Statistiskt fungerar traditionella idrottsföreningar sämre i ”idrottssvaga områden”, där det finns färre föreningar, färre medlemmar, färre aktiviteter. I en studie som Strategirådet genomfört på uppdrag av Centrum för Idrottsforskning, behandlas ett antal utmaningar gällande idrottsdeltagande i segregerade områden som kan hänföras till ekonomiska, kulturella och sociala faktorer. Fem utmaningar som identifieras för att kunna öka deltagandet i föreningsidrott i områden med lågt idrottsdeltagande är: 
• För höga avgifter och krav på föräldraengagemang.
• Det saknas kunskap om vad som krävs för att driva föreningar i idrottssvaga områden.
• Det saknas kunskap om regelverk för hur en förening och dess verksamhet ska bedrivas.
• Nystartade föreningar har svårt att uppfylla de krav som kommunen ställer, t ex barriärer kopplat till halltider.
• Strukturer i distriktens verksamhet försvårar arbetet.

"Idrotten inte stark där"

Nya RF-ordföranden, Anna Iwarsson, formulerade sig i sitt installationstal angående Idrottsklivet att ”vår rörelse är inte tillräckligt stark i det som kallas utsatta områden. 
Föreningarna är färre, stabiliteten och förmågan är svagare medan vi vet att medlemmarna kan bli fler. Vi får inte bli en rörelse för en välmående medelklass. Vi måste åter bli en idrottsrörelse för alla”. 
Redan igångsatta idrottsklivsprojekt som används som exempel är tjejfotboll i Forssa BK, orientering i en skogsdunge i Dalhem i Helsingborg, folkbildning i Capoeira Club Cultura Brasileiras regi i Vårby Gård och badmintonverksamhet i Andersberg. 
Inriktningen på deras verksamhet känns igen i en jämförelse med andra projekt som en gång startades via reformerna Handslaget och Idrottslyftet, exempelvis Aktivitet Förebygger (Ängelholm), Fotboll för Integration (Växjö), Gilla Vatten (Lund), KFUM KIOSK (Malmö), Mapping Växjö och Visingsös AIS. Jag har i dessa spalter (2023-01-24) även beskrivit projektet Hemmaplan-föreningar som basketbollförbundets södra och västra distrikt har startat.  
Gemensamt för alla dessa projekt är att de passar in på det som i en rapport om barns- och ungdomars ojämlika deltagande i det offentligt finansierade fritidsutbudet i Malmö benämns ”Mellanrumsarbete”. I glappet mellan befintligt fritidsutbud och de ungdomar som hindras från att delta kan det skapas sammanhang som är:
- kostnadsfria 
- mer kravlösa med färre moment av konkurrens och utvärdering av prestation
- relationsuppsökande
- tillitsskapande (t.ex. med föräldrar och anhöriga)
- lokalt förankrade (rekryterar fritidsledare med god kännedom om lokalområdet)
- fokuserade på deltagande i sammanhang snarare än specifika aktiviteter
- fokuserade på självförverkligande och självbestämmande för alla

Behövs självkritik

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är idrotten som har skapat segregation och ojämlikhet i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det är inte heller idrotten som en gång för alla kommer att lösa dessa problem. 
Idrottsrörelsen kan emellertid bidra på sitt sätt, förutsatt att den självkritiskt kan granska vad som i dess ordinarie tävlingsverksamhet i betydligt mindre omfattning attraherar barn och ungdomar i sådana områden. 
Om det är sådana projekt som beskrivits ovan som kommer att fylla Idrottsklivet tror jag att det finns en reell möjlighet att intressera nu passiva grupper av barn och ungdomar i områden med stora socioekonomiska utmaningar. 
Men som framgår av ovanstående studier skiljer sig deras verksamhet från den traditionella tävlingsidrottens på många och i vissa fall avgörande punkter. I de utvärderingar som gjorts av Handslaget och Idrottslyftet konstateras att ett sådant nytänkande utgjorde undantag bland projekten inom dessa reformer. 
I allt väsentligt har barn och ungdomar istället erbjudits ”more of the same”, det vill säga mer av den ordinarie verksamhet som de redan har sagt nej tack till. Så det gäller att kliva rätt den här gången om idrotten på allvar skall leverera tillbaka utifrån de behov som politiken har uttryckt.

 

Tomas Peterson

Fakta

Använd litteratur
Arnoldsson, J. (2023) Socioekonomi påverkar ungas idrottande – Ny metod för att förstå skillnader i deltagande mellan landets bostadsområden. I Norberg, JR & Dartsch Nilsson, C & Johan Pihlblad, J (red). Idrott och segregation. Om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle. Centrum för Idrottsforskning 
Bornlinder Thiborg, J (2023). Om idrottsrörelsens områdesbaserade insatser - Vilka ”problem” och institutionella logiker framträder i insatserna Idrottsklivet och Hemmaplan? Magisteruppsats. Malmö universitet. 
Schenker, K. & Bjärsholm, D. & Gerrevall, P. & Linnér, S. & Peterson, T (2023). Kan sociala idrottsentreprenörer motverka segregation?, i Norberg, JR, Dartsch Nilsson, C & Pihlblad, J (red) Idrott och segregation. Om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle. Centrum för Idrottsforskning. 
Tahvilzadeh, N & Kings, L & Nazar, A (2023). Vägar till en jämlik fritid. En studie om meningsfull fritid och ojämlikt deltagande i Malmö stads fritidsutbud. Södertörns högskola. Stockholm: E-print.
Wolf-Watz, O (2023). Idrottens insatser för att motverka segregration, i Norberg, JR, Dartsch Nilsson, C & Pihlblad, J (red) Idrott och segregation. Om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle. Centrum för Idrottsforskning.

Kommentera

Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
Path:
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Golf-Sverige delades i två läger vid helgens förbundsmöte.

Som enda distrikt röstade Stockholms GDF, med totalt 169 000 spelare, mot förbundsstyrelsens förslag om att införa ett maxtak för antalet golf-ID som en golfklubb får utfärda. 

Golf-ID är att betrakta som legitimationshandling att få spela på en golfbana. Röstsiffrorna blev 62-8.

Publiksuccén fortsätter.  Fler människor följer elitfotbollen än någonsin.Klubbarna räknar glatt publikintäkterna. Över en kvarts miljon åskådare på premiärmatcherna i Allsvenskan och Superettan.

Över 260 000 åskådare såg klubbarnas hemmapremiärer på plats i Allsvenskan och Superettan. Totalt sågs de två första omgångarna av 261 385 åskådare, en stor ökning jämfört med förra årets 240 021 åskådare vid samma tidpunkt.

- Vi har haft två fantastiskt premiärhelger, säger Ola Rydén, ligaansvarig på Svensk Elitfotboll.

Oskar Svärd utsedd blir ny chef för Ski Classics. Han efterträder grundaren David Nilsson, som har lett utvecklingen av Touren sedan starten och som nu tar rollen sin roll som VD för Wsportsmedia och blir styrelseledamot i Ski Classics.

- 2008 började jag med en liten idé som blev ett stortprojekt som växte till Ski Classics. Efter 17 år av mycket nöje, utmaningar och hårt arbete har jag bestämt mig för att nu är det rätt tid att lämna över facklan som director till en ny men erfaren person med fräscha ögon,och samma passion för Ski Classics", säger David Nilsson.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum.  Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030. 

Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.

Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.

I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.

Ludvig Åberg är tillbaka, och då är också TVtittarna där. I synnerhet när det handlar om en Major på Augusta National, klenoden på touren. The Masters gäller torsdag-söndag med en Ludvig Åberg i stort begär.

Ludvig Åberg är den ende svensken som spelar The Masters. På torsdagen går han ut klockan 19.12, och på fredag slår han ut 15.58. 

MFF  satsar på en stjärnvärvning. Islänningen Arnór Sigurdsson är klar för klubben.

26-åringen håller dokumenterat hög klass och när MFF fick chansen  accepterades att han kostar några miljoner. an får tröja nummer åtta och ansluter till laget nästa vecka.Tränaren Henrik Rydström är lyrisk :– Tittar man på vad han gjorde i allsvenskan, så var det en offensiv av högsta klass. Han kan spela i olika offesiva positioner. Han kan vara åtta, tia eller ytter.