Proffs är åtskilliga, med all rätt

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Vad betyder professionalism inom idrotten? Vi slänger oss bekvämt med begrepp som proffs, proffsig, professionell, professionalisering, men vad betyder de? Och vilken är relationen till professionalismens motsats – amatörismen? 

Om vi talar om idrottarna menar vi i första hand att de idrottar på betald tid. Så har det varit sedan engelska fortbollspelare började avlönas för snart 150 år sedan. 

"En mot resten"

Detta är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning; att man har betalt för att utöva ett yrke säger inte mer än så. Då kan vi lika gärna kalla en jordbrukare, en hantverkare, en lokalvårdare eller industriarbetare för professionella. 

Eller så talar vi om specialisering och stora träningsmängder. Men stämmer inte detta lika väl in på en brandman?

Om vi istället talar om den professionalism som omgärdar idrottarna – organisationerna, marknaden, massmedia – så tänker vi bara på det översta, smala skiktet av elitklubbar inom ett antal specialidrottsförbund. 

Resten av idrottsklubbarna, eller idrottsföreningarna, drivs av amatörer – i amatörismens rätta betydelse: obetalt, outbildat, idealistiskt. 

En profession är en mot resten av samhället sluten yrkesgrupp, avskild genom legitimation, examina och diplom. Klassiska exempel är ingenjören, advokaten, arkitekten, läkaren och psykologen. 

Professioner är alltså yrken som baserar sin inkomst och status på att de använder vetenskaplig kunskap. I nutid strävar ett antal andra yrkesgrupper för att också uppnå professionsstatus, exempelvis sjuksköterskor och socionomer. En sådan strävan kanske finns i elitklubbarna och i förbundsledningarna, men i övrigt är RF-rörelsen allt för heterogen. 

Argumenten

I teorier om professioner och de professionella framhålls ofta kopplingen till högre utbildning och forskning (Brante 2009): 

1. Användande av färdigheter som är grundade i teoretisk kunskap

2. Utbildning och träning i dessa färdigheter

3. Professionell kompetens garanteras genom examina

4. En handlingsetik som garanterar yrkesintegriteten

5. Utförande av tjänster för det allmänna bästa

6. En yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna

7. Medlemmarna har en känsla av identitet, samt delar gemensamma värderingar

8. Inom området för professionen finns det ett gemensamt språk, som endast delvis kan förstås av utanförstående

9. Professioner skapar nästa generation socialt genom selektion av elever

Den absoluta merparten av svensk idrott bedrivs dock av amatörer och för amatörer. Så kommer det att förbli under lång tid framöver, och inget fel i det. Det ideella arbetet och engagemanget, som oftast hämtar kraft ur relationen mellan föräldrar och barn, gör idrottsrörelsen till en stor folkrörelse och bärare av den svenska demokratin. 

Men man kan också säga att föräldrarna är idrottens största tillgång och samtidigt dess största problem. Amatörismen innehåller en stark ådra av antiintellektualism. Idrottens förhållningssätt till vetenskap och forskning präglas till stor del av att ”om forskarna håller med mig har de rätt, annars inte”. 

Det förhållningssättet är omöjligt att upprätthålla för en professionell. 

Undvik selektering!

I en genomgång av forskningsläget kring selektion inom barn- och ungdomsidrotten konstaterar professor Karin Redelius (2020) att tidig selektering bör undvikas:

”Avslutningsvis, tidig selektering har inget stöd i forskningen som en metod som leder till optimal idrottsutveckling. Att tidigt välja ut barn är problematiskt även av andra skäl eftersom selektering rör frågor om etik och moral (vem kan avgöra vad som är en bra/dålig prestation), makt (barn är underordnade och utsatta), pedagogik (vad lär sig barn av att bli eller inte bli utvalda) samt barns rättigheter (är alla lika mycket värda). Slutsatsen är att selektering av idrottande barn är olämpligt och bör undvikas”.

Detta är vad forskningen – entydigt – säger. Men alla som är insatta i svensk barn- och ungdomsidrott vet att selektion, även ned till fyra-fem års ålder, är en av hörnstenarna i verksamheten. Varför? 

Ja, vi måste ju veta vem som är bäst, inte bara på sikt utan också inför matchen på lördag eller tävlingen på söndag. Och om forskarna håller med oss har de rätt, annars inte.

Och, handen på hjärtat, hur ser professionalismen ut i elitklubbarnas akademier, idrottsskolorna och specialidrottsförbundens stegutbildningar? Professionalism har inte bara en form (avlönat arbete) utan också ett innehåll - användande av färdigheter som är grundade i teoretisk kunskap samt utbildning och träning i dessa färdigheter.

Tomas Peterson

Fakta

Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession. Högskolan i Borås.

Redelius, K (2020) Därför är det olämpligt att selektera idrottande barn. Idrottsforskning.se

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Elithockey: Ishockeyns mästarlag, koncernen Färjestad,  med den ideella föreningen, fastighetsbolag och eventbolag närmar sig 200-miljoner strecket i omsättning, eller för att vara exakt 190 577 miljoner kronor.

 Samtidigt växer det egna kapitalet till 130 miljoner från 114 miljoner föregående säsong. Årets resultat var succékantat, 10:e SM-guldet och plus 12 miljoner.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nära 7 miljoner kronor utlovas till de klubbar som kvalar till internationellt gruppspel

Europafonden ska hjälpa svenska klubbar att nå ett gruppspel i Champions League, i Europa League eller i Europa Conference League. Pengarna kommer från den så kallade Europafonden som finansieras av elitfotbollens huvudsponsor Unibet. 

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.