Bevisligen fungerar inte ungdomssatsningarna
Krönika | Publicerad: 2020-09-23 15:54
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Ett av de få områden där det råder konsensus mellan de politiska partierna är idrottspolitiken. Förtroendet för idrottsrörelsen är så stort att Riksidrottsförbundet, istället för riksdagen, fördelar idrottens skattemedel i myndighets ställe.
Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljningar av statens stöd till idrotten visar dock allt mer entydigt att idrotten är ojämlik.
Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar.
Andelen som idrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Samtidigt har CIF också under flera år rapporterat om minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten. Detta gäller samtliga åldersgrupper under tioårsperioden 2008–2018.
Stödet fördelas ojämnt
Vi vet att samhällets stöd till idrottsrörelsen fördelas ojämnt så att rika föreningar i rika kommuner gynnas, liksom pojkdominerade lagidrotter. Dessa mekanismer gör också att när idrottsrörelsen får stora anslag för att underlätta integrering av de stora flyktingströmmarna, går betydande delar av pengarna till föreningar i kommuner som har tagit emot minimalt med flyktingar.
Idrottsskolor är populära. De anses bidra till breddad rekrytering med fokus på goda skolresultat, god hälsa och framgång i specialidrotten. Det är emellertid välkänt att såväl skolresultat som hälsa är starkt relaterat till social bakgrund. Kan idrotten hjälpa till att motverka detta? I en uppföljningsstudie av två åldersklasser i en idrottsgrundskola ingår data från en föräldraenkät.
Utifrån dessa kan man konstatera att föräldragruppen domineras av övre medelklass, här finns föräldrar som i stor utsträckning är födda i Sverige, har en hög utbildnings- och sysselsättningsnivå, yrkesmässigt domineras av högre tjänstemän och företagare, lever i sammanhållna familjer och bor i villa eller radhus. Samma resultat finns från studier av idrottsgymnasier.
Om nu barnen i högstadieskolan antogs utifrån betyg hade detta varit en normal variant av social snedrekrytering – på temat ”läkarens barn blir också läkare”. Men i detta fall antas eleverna utifrån sina idrottsresultat, inte betygen.
Därmed uppstår frågan om hur idrottens talang- och selektionssystem fungerar – till form och innehåll – för att speciellt fånga upp utövare med en sådan bakgrund. Dessa system finns redan i den föreningsidrott där barnen har sin idrottspraktik. De förser inte bara idrottsskolor med elever - inte ens i första hand - utan de strukturerar, i specialidrottsförbundens regi, alla sina utövare, från barn till vuxen och från bredd till elit.
Lockar inte de utsatta
Uppenbarligen tilltalar dessa system i betydligt mindre utsträckning barn till ensamstående, lågutbildade och arbetslösa flerbarnsföräldrar med annat modersmål än svenska. Det är också mindre sannolikt att de barnen är medlemmar i en idrottsförening.
Vi lever i ett samhälle där fattigdom är en reell livssituation för allt fler och idrottens tillgänglighet idag är mindre självklar än någon gång sedan parollen Idrott åt alla formulerades i slutet av 1960-talet. Vad gör idrottsrörelsen åt detta?
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
Donationer, nyemission av aktier samt kapitaltillskott kommer att finansiera AIK i Hockeyallsvenskan säsongen 2025-2026. Det framgår av föreningens förvaltningsberättelse för säsongen 2024-2025 som resulterade i en förlust på 5 241 912 kronor.
AIK föll i den allsvenska finalen mot Djurgården men föreningen upplever ett den succé artade säsongavslutningen har gett avtryck i både säsongskortförsäljningen som slagit tidigare rekord, med 1 978 säkrade säsongbiljetter inför midsommarhelgen, även partnerförsäljningen har börjat mycket bra.
Solna stad och AIK Fotboll har nått en överenskommelse.
AIKk får en ny träningsanläggning vid Råsta strandväg i Solna och lämnar därmed Karlberg efter 16 år.
Båstad är sedan några veckor redan ockuperat av tennnisspelare.Ungdomstävlingar pågår som genrep inför ankomsten av elitspelarna. 14-20 juli ska tennisbanorn även kantas av TV-kameror
Nu står det nämligen klart att TV4 Play sänder från Laholmsbukten. Årets Nordea Open är inget undantag. ATP-turneringen lockar i år ett starkt startfält med internationella toppspelare.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Viaplay Group lanserar en helt Viaplay lanserar en ny renodlad sportkanal. Från 27 juni utökas kanalutbudet med Viapfinnslay Sport, en kanal som samlar bolagets sporträttigheter och erbjuder över 100 timmars sportsändningar varje vecka.
- Viaplay Sport ska innehålla sportunderhållning för alla och bli hemmaplan för många av våra mest folkkära landslag, säger Erik Westberg, sportchef på Viaplay Group i Sverige.
En drömaffär. Öster från Växjö fick möjlighet att värva Allsvenska 19-årige Youssoupha Sanyang i fjol. Nu får Växjö-klubben möjlighet att tjäna närmare 40 miljoner när tjeckiska mästarlaget Slavia Prag i en rekordaffär vill köpa den tekniske fotbollsspelaren frpn Gambia.
Han har imponerat stort i inledningen av allsvenskan med sin fart och teknik. På det viset har han blivit uppmärksammad och även blivit en publikfavorit.
