Bevisligen fungerar inte ungdomssatsningarna
Krönika | Publicerad: 2020-09-23 15:54
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Ett av de få områden där det råder konsensus mellan de politiska partierna är idrottspolitiken. Förtroendet för idrottsrörelsen är så stort att Riksidrottsförbundet, istället för riksdagen, fördelar idrottens skattemedel i myndighets ställe.
Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljningar av statens stöd till idrotten visar dock allt mer entydigt att idrotten är ojämlik.
Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar.
Andelen som idrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Samtidigt har CIF också under flera år rapporterat om minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten. Detta gäller samtliga åldersgrupper under tioårsperioden 2008–2018.
Stödet fördelas ojämnt
Vi vet att samhällets stöd till idrottsrörelsen fördelas ojämnt så att rika föreningar i rika kommuner gynnas, liksom pojkdominerade lagidrotter. Dessa mekanismer gör också att när idrottsrörelsen får stora anslag för att underlätta integrering av de stora flyktingströmmarna, går betydande delar av pengarna till föreningar i kommuner som har tagit emot minimalt med flyktingar.
Idrottsskolor är populära. De anses bidra till breddad rekrytering med fokus på goda skolresultat, god hälsa och framgång i specialidrotten. Det är emellertid välkänt att såväl skolresultat som hälsa är starkt relaterat till social bakgrund. Kan idrotten hjälpa till att motverka detta? I en uppföljningsstudie av två åldersklasser i en idrottsgrundskola ingår data från en föräldraenkät.
Utifrån dessa kan man konstatera att föräldragruppen domineras av övre medelklass, här finns föräldrar som i stor utsträckning är födda i Sverige, har en hög utbildnings- och sysselsättningsnivå, yrkesmässigt domineras av högre tjänstemän och företagare, lever i sammanhållna familjer och bor i villa eller radhus. Samma resultat finns från studier av idrottsgymnasier.
Om nu barnen i högstadieskolan antogs utifrån betyg hade detta varit en normal variant av social snedrekrytering – på temat ”läkarens barn blir också läkare”. Men i detta fall antas eleverna utifrån sina idrottsresultat, inte betygen.
Därmed uppstår frågan om hur idrottens talang- och selektionssystem fungerar – till form och innehåll – för att speciellt fånga upp utövare med en sådan bakgrund. Dessa system finns redan i den föreningsidrott där barnen har sin idrottspraktik. De förser inte bara idrottsskolor med elever - inte ens i första hand - utan de strukturerar, i specialidrottsförbundens regi, alla sina utövare, från barn till vuxen och från bredd till elit.
Lockar inte de utsatta
Uppenbarligen tilltalar dessa system i betydligt mindre utsträckning barn till ensamstående, lågutbildade och arbetslösa flerbarnsföräldrar med annat modersmål än svenska. Det är också mindre sannolikt att de barnen är medlemmar i en idrottsförening.
Vi lever i ett samhälle där fattigdom är en reell livssituation för allt fler och idrottens tillgänglighet idag är mindre självklar än någon gång sedan parollen Idrott åt alla formulerades i slutet av 1960-talet. Vad gör idrottsrörelsen åt detta?
Mest lästa just nu
Fotbollens omstridde ordförande, Fredrik Reinfeldt, som kandiderar för omval, är inte ensam i kampen mot Riksidrottsförbundets ”takregel”, det vill säga att inget specialidrottsförbund (SIF) kan erhålla mer än tio procent av det statliga stödet till idrotten.
Nu backas Reinfeldt upp av ishockeyns ordförande Anders Larsson men han argumenterar för en utfasning av nuvarande ”tak” från en annan utgångspunkt.
Vi svenskar älskar vår fotboll – med alla dess brister.
Avbrutna matcher, publikstörningar, hot och hat, vi bryr oss inte. Det spelar också mindre roll att herrallsvenskan rankingmässigt tillhör Europas svagaste, ligans utländska spelare är oftast inhyrda från Europafotbollens överskottslager.
Golf är en av Sveriges största idrotter och fortsätter att växa i antalet aktiva.
Faktum är att var tjugonde svensk är en aktiv golfspelare, Aldrig har så många människor ägnat sig åt golf!
561 677 personer är medemmar i golfförbundet.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
En prenumerant i handbollsklubben vann 100 000 på senaste dragningen i JOYNA, ett digitalt lotteri från ideella Folkspel. Samtidigt fick Rimbo HK, som sålde lotten, samma summa.
– Ett oerhört viktigt tillskott till vår verksamhet, säger styrelsemedlem Therese Hurtig.
Totalt har svenskt föreningsliv tjänat 319 miljoner på att sälja lotter från ideella Folkspel, föreningslivets eget lotteribolag, under det senaste verksamhetsåret.
– En fantastisk siffra och en ökning med 25 miljoner kronor jämfört med föregående år, säger vd Hans Sahlin.
Se hela listan över vilka föreningar som sålt mest och hur mycket som har betalats ut till respektive län, idrott, Riksorganisation och förbund.
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.
På tisdagen tillkännagav MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.
Skriv kommentar