Bevisligen fungerar inte ungdomssatsningarna

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Ett av de få områden där det råder konsensus mellan de politiska partierna är idrottspolitiken. Förtroendet för idrottsrörelsen är så stort att Riksidrottsförbundet, istället för riksdagen, fördelar idrottens skattemedel i myndighets ställe. 

Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljningar av statens stöd till idrotten visar dock allt mer entydigt att idrotten är ojämlik. 

Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar. 

Andelen som idrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Samtidigt har CIF också under flera år rapporterat om minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten. Detta gäller samtliga åldersgrupper under tioårsperioden 2008–2018.

Stödet fördelas ojämnt 

Vi vet att samhällets stöd till idrottsrörelsen fördelas ojämnt så att rika föreningar i rika kommuner gynnas, liksom pojkdominerade lagidrotter. Dessa mekanismer gör också att när idrottsrörelsen får stora anslag för att underlätta integrering av de stora flyktingströmmarna, går betydande delar av pengarna till föreningar i kommuner som har tagit emot minimalt med flyktingar. 

Idrottsskolor är populära. De anses bidra till breddad rekrytering med fokus på goda skolresultat, god hälsa och framgång i specialidrotten. Det är emellertid välkänt att såväl skolresultat som hälsa är starkt relaterat till social bakgrund. Kan idrotten hjälpa till att motverka detta? I en uppföljningsstudie av två åldersklasser i en idrottsgrundskola ingår data från en föräldraenkät. 

Utifrån dessa kan man konstatera att föräldragruppen domineras av övre medelklass, här finns föräldrar som i stor utsträckning är födda i Sverige, har en hög utbildnings- och sysselsättningsnivå, yrkesmässigt domineras av högre tjänstemän och företagare, lever i sammanhållna familjer och bor i villa eller radhus. Samma resultat finns från studier av idrottsgymnasier. 

Om nu barnen i högstadieskolan antogs utifrån betyg hade detta varit en normal variant av social snedrekrytering – på temat ”läkarens barn blir också läkare”. Men i detta fall antas eleverna utifrån sina idrottsresultat, inte betygen. 

Därmed uppstår frågan om hur idrottens talang- och selektionssystem fungerar – till form och innehåll – för att speciellt fånga upp utövare med en sådan bakgrund. Dessa system finns redan i den föreningsidrott där barnen har sin idrottspraktik. De förser inte bara idrottsskolor med elever - inte ens i första hand - utan de strukturerar, i specialidrottsförbundens regi, alla sina utövare, från barn till vuxen och från bredd till elit. 

Lockar inte de utsatta

Uppenbarligen tilltalar dessa system i betydligt mindre utsträckning barn till ensamstående, lågutbildade och arbetslösa flerbarnsföräldrar med annat modersmål än svenska. Det är också mindre sannolikt att de barnen är medlemmar i en idrottsförening. 

Vi lever i ett samhälle där fattigdom är en reell livssituation för allt fler och idrottens tillgänglighet idag är mindre självklar än någon gång sedan parollen Idrott åt alla formulerades i slutet av 1960-talet. Vad gör idrottsrörelsen åt detta?

Tomas Peterson

Fakta

https://centrumforidrottsforskning.se/sv/regeringsuppdrag-uppfoljning-av-statens-idrottsstod/cifs-regeringsuppdrag/regeringsuppdrag-2019/

Peterson, T & Wollmer, P (2019) Vilka elever antas till en idrottsskola? Idrottsforum.org.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.

Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige.  Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.

Sommaren 2020 gjorde han allsvensk debut borta mot Östersunds FK, borta mot IFK Göteborg, noterades han för sitt första mål. Kort därefter förlängde han sitt kontrakt med Malmö FF till och med 2023.

Men i  juli 2021 lånades Sarr ut till Mjällby AIF för resterande delen av säsongen. Utlåningen blev framgångsrik och 20-åringen svarade för åtta mål på 16 matcher i Allsvenskan. Och han blev upptäckt av nederländska Heerenveen.