Bevisligen fungerar inte ungdomssatsningarna
Krönika | Publicerad: 2020-09-23 15:54
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Ett av de få områden där det råder konsensus mellan de politiska partierna är idrottspolitiken. Förtroendet för idrottsrörelsen är så stort att Riksidrottsförbundet, istället för riksdagen, fördelar idrottens skattemedel i myndighets ställe.
Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljningar av statens stöd till idrotten visar dock allt mer entydigt att idrotten är ojämlik.
Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar.
Andelen som idrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Samtidigt har CIF också under flera år rapporterat om minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten. Detta gäller samtliga åldersgrupper under tioårsperioden 2008–2018.
Stödet fördelas ojämnt
Vi vet att samhällets stöd till idrottsrörelsen fördelas ojämnt så att rika föreningar i rika kommuner gynnas, liksom pojkdominerade lagidrotter. Dessa mekanismer gör också att när idrottsrörelsen får stora anslag för att underlätta integrering av de stora flyktingströmmarna, går betydande delar av pengarna till föreningar i kommuner som har tagit emot minimalt med flyktingar.
Idrottsskolor är populära. De anses bidra till breddad rekrytering med fokus på goda skolresultat, god hälsa och framgång i specialidrotten. Det är emellertid välkänt att såväl skolresultat som hälsa är starkt relaterat till social bakgrund. Kan idrotten hjälpa till att motverka detta? I en uppföljningsstudie av två åldersklasser i en idrottsgrundskola ingår data från en föräldraenkät.
Utifrån dessa kan man konstatera att föräldragruppen domineras av övre medelklass, här finns föräldrar som i stor utsträckning är födda i Sverige, har en hög utbildnings- och sysselsättningsnivå, yrkesmässigt domineras av högre tjänstemän och företagare, lever i sammanhållna familjer och bor i villa eller radhus. Samma resultat finns från studier av idrottsgymnasier.
Om nu barnen i högstadieskolan antogs utifrån betyg hade detta varit en normal variant av social snedrekrytering – på temat ”läkarens barn blir också läkare”. Men i detta fall antas eleverna utifrån sina idrottsresultat, inte betygen.
Därmed uppstår frågan om hur idrottens talang- och selektionssystem fungerar – till form och innehåll – för att speciellt fånga upp utövare med en sådan bakgrund. Dessa system finns redan i den föreningsidrott där barnen har sin idrottspraktik. De förser inte bara idrottsskolor med elever - inte ens i första hand - utan de strukturerar, i specialidrottsförbundens regi, alla sina utövare, från barn till vuxen och från bredd till elit.
Lockar inte de utsatta
Uppenbarligen tilltalar dessa system i betydligt mindre utsträckning barn till ensamstående, lågutbildade och arbetslösa flerbarnsföräldrar med annat modersmål än svenska. Det är också mindre sannolikt att de barnen är medlemmar i en idrottsförening.
Vi lever i ett samhälle där fattigdom är en reell livssituation för allt fler och idrottens tillgänglighet idag är mindre självklar än någon gång sedan parollen Idrott åt alla formulerades i slutet av 1960-talet. Vad gör idrottsrörelsen åt detta?
Mest lästa just nu
Deloitte och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ingått ett samarbete som en förlängning av Deloittes internationella partnerskap The Olympic Partner (TOP).
- Vi delar många egenskaper med den olympiska rörelsen, såsom fokus på personlig prestation och utveckling, hälsa och välbefinnande. Vi har mycket att lära av den kunskap som finns inom SOK och tror att vi med våra kompetenser kan bidra till att utveckla SOK som organisation, stärka den olympiska rörelsen och idrott i Sverige i stort, säger Erik Olin, Country Managing Partner på Deloitte.
En entusiast och eldsjäl i samma person. Och han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. En Lars Månsson skulle det finnas lite varstans, då blev mycket uträttat. Han har svarat för ett enastående arbete i Arvika.
Lars har förverkligat idén om ”Arenan” och den blir nu till modell för varenda kommun i Sverige. Så bra är det bakomvarandet tänket och nyttan med skapelsen.
Han är SHL-ishockeyns högst avlönade svenske spelare. Skatteverkets siffror avslöjar att Färjestads forward Marcus ”Lilliz” Nilsson, 33, år, redovisade en taxerad inkomst på 3 279 800 kr, taxeringsåret 2022.
Santidigt sprider sig en osäkerhetsfaktor bland SHL-klubbarna och allmänt inom idrotten. Våldsutvecklingen i samhället påverkar alla och risken för attentat har ökat.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Vi hoppas att vi har snälla sponsorer, eller att det finns vänliga själar som vill hjälpa oss”, vädjar Lisbeth Larsson, ordförande i Eslövs IK.
Bedragare har länsat handbollsklubbens tillgångar.
Med hjälp av ett kapat bank-id kunde bedragare komma över flera hundratusen kronor från Eslövs IK.
Visst är det ganaka fantastiskt. Ett spelbolag lanserar ett aspel så att idrotten kan förstärka intäkterna. Det är precis vad som sker när Svenska Spel tillsammans med svensk ishockey introducerardet nya nummerspelet Supportern.Ett ett digitalt lotteri som ska bidra till nya och viktiga pengar hos 27 föreningar i SHL, SDHL och Hockeyallsvenskan. De ska erbjuda spelet i samband med ligapremiärerna.
Hanna Stjärne, vd på SVT, är i dag lycklig. Hon avslutade arbetsveckan med att ge ett besked som glädjer många svenskar. Från och med vinter-OS i Cortina 2026 kan alla följa OS-festen på SVT:s plattformar.
– Jag är så otroligt glad över att OS-sändningarna flyttar hem till SVT igen. Sport är roligare att uppleva tillsammans och vi ser fram emot att samla Sverige framför många spännande och historiska sportögonblick framöver, säger Hanna Stjärne.
Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen
Skriv kommentar