Gammalt vin i nya läglar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Ungefär samtidigt som Sverige tar ett rekordstort antal OS-medaljer i Kina föreslår regeringens ”Kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet” att daglig rörelse skall införas som en del av skolans läroplan. 

”I skolan läggs grunden till de vanor och normer som präglar oss genom hela livet. Därför vill vi att samhället ställer tydliga krav som ger förutsättningar för skolorna att öka den fysiska aktiviteten i vardagen.

All rörelse räknas och varje steg är ett steg i rätt riktning”, säger kommitténs ordförande Per Nilsson. Enligt regeringens direktiv ska kommittén även engagera relevanta aktörer i samhället, varav idrottsrörelsen som vanligt i dessa sammanhang uppfattas som självskriven. 

För fem år sedan presenterade regeringen ”Samling för daglig rörelse” för att uppnå samma sak, bland annat genom att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökades med 100 timmar i grundskolan.

Elefanten i rummet

”Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande”, sa dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin.

Sant är att många av landets barn och ungdomar rör sig för lite. Sant är också att det är i skolorna politiska åtgärder når ut till flest, eftersom grundskolan är obligatorisk. Tyvärr är det lika sant att vare sig skolämnet Idrott och hälsa, eller skolans övriga ämnen, lyckas få alla barn och ungdomar att röra sig. 

Så tror jag också det kommer att förbli, så länge vi inte talar om elefanten i rummet. Elefanten är densamma som ger oss alla dessa medaljer – tävlingsidrotten. 

I läroplan och kursplan för ämnet idrott och hälsa finns inte en enda specialidrott nämnd, ändå utgörs ämnet till stor del av specialidrotter till regler och utförande. Detta vet vi att många barn och ungdomar älskar, och dessutom ägnar sig åt med liv och lust inom föreningsidrotten. 

Men vi vet också att en betydande minoritet inte gör det. Rimligen borde skolidrottsämnet i första hand rikta sig till dem, inte till de som redan tävlingsidrottar, ofta rent av för mycket. 

Låt mig referera några av de senaste forskarrösterna i frågan. Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap i Göteborg, tror att ämnets benämning går mot ett bredare begrepp – kanske rörelse och hälsa. 

Tävlingsidrotten styr

”I många år har idrott och hälsa hamnat i en box av tävlingsidrott som har styrt synen på ämnet”. 

Hon är kritisk till hur ämnet så starkt har påverkats av föreningsidrotten och tycker att man samtidigt missar så många andra möjligheter till rörelse. 

”Idag har dessutom tävlandet blivit något som unga börjat reagera mot, enligt flera studier. Skolan har blivit mer tävlingsinriktad och många unga väljer bort föreningsidrotten för att slippa tävlingsmomentet också på sin fritid”.

Inga Oliynyk konstaterar i sin avhandling från december ifjol att pojkar ofta premieras på idrottslektionerna. Men så skulle det inte behöva vara, och en möjlig åtgärd är att minska antalet tävlingsmoment. 

”Reflektera över om tävlingsmomentet bidrar till det som du vill åstadkomma. Tävling innebär alltid rangordning, vilket är motsatsen till jämlikhet. Tävlingsmomenten är djupt rotade i skolämnet. Men jag tror att det är nyttigt att våga ifrågasätta dem”. 

Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad, påpekar att ungdomar som idrottar mycket och sällan missar en idrottslektion löper störst risk att skada sig. 

Men ungdomar som rör på sig minst skadar sig nästan lika mycket, trots färre tillfällen att skada sig på. ”Många av de skador som den mest aktiva gruppen ådrar sig uppstår på fritiden, helt enkelt för att de är väldigt fysiskt aktiva och har flest tillfällen att skada sig […] 

De som sällan rör sig skadar sig av motsatt anledning, eftersom de aldrig har fått träna upp sin grundmotorik. De skadar sig nästan lika mycket trots att de inte är med på skolidrotten lika ofta, och alltså har färre tillfällen att skada sig på. 

Tyvärr kan man nästan säga att de slår sig så fort de rör sig.” Att idrottsämnet alstrar skador är i sig inte anmärkningsvärt. Men om skadorna främst drabbar de som rör sig allra mest och allra minst borde man ställa sig frågor om ämnets innehåll. 

Radikal förändring krävs

För mig är det uppenbart att dessa forskningsresultat, liksom i princip alla andra som har ägnats frågan, tyder på att en radikal förändring av ämnesinnehållet i idrott och hälsa är nödvändig för att uppnå de folkhälsopolitiska mål staten önskar. 

Skall man få alla barn och ungdomar att ägna sig åt fysisk aktivitet i en rimlig omfattning och ta ett livslångt ansvar för sin kropp, blir min slutsats att social- och utbildningsdepartementen bör avveckla all tävlingsidrott ur skolämnet idrott och hälsa, och därmed också ur alla idrottslärarutbildningar. 

Det är inte otänkbart att idrottsföreningarna ånyo bjuds in till skolorna, det var en viktig del i de tidigare statliga satsningarna Handslaget och Idrottslyftet. 

Men varför skall idrottsföreningarna in på skoltid och propagera för ännu mer tävlingsidrott? Bjud in Friskis & Svettis i stället.

 

 

Tomas Petterson

Fakta

Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet: Inför daglig rörelse som en del av skolans läroplan. Pressmeddelande från Socialdepartementet, publicerad den 15 februari 2022.

Samling för daglig rörelse, insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Pressmeddelande från Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, publicerad den 16 maj 2017.

Påhl HL Ruin (2022) Forskaren: Pojkar tenderar att premieras i idrotten. Ämnesläraren 11 februari.

Anna-Lena Bjarneberg (2022) Så vill professorn att idrottsämnet förändras. Ämnesläraren 6 februari.

 

Anna-Karin Hallonsten (2020) Stillasittare skadar sig nästan lika mycket som vältränade elever. Ämnesläraren 2 november. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Malmö FF hade räknat med 30 miljoner kronor i bonus från  Uefa. I själva verket damp det ned 80 miljoner på bankkontot lsagom till midsommar.

”Nästan obegripligt och, dessutom,  så fantastiskt mycket pengar mera, och som om det var nog som smått osannolikt,  pengarna kom efter en felräkning!” 

På torsdagen uppstår svensk industrihistoria vid nationalarenan i Solna. Där ska  skogsbaserat funktionsmaterial för konstgräsplaner installeras på Råstasjöns Idrottsplats. Ett unikt svensktillverkat biomaterial med lågt koldioxidavtryck kan ersätta dagens fossilbaserade material. 

Idrotten och idrottsfrågorna tar plats i Almedalen. Ordentligt med plats,dessutom. Årets vecka innebär faktiskt ett rekord. Idrotten har nog aldrig synts så mycket i Almedalen och Visby som 2022. 

Här kommer en genomgång och listning av seminarier där idrottens aktörer är med och belyser frågor och samhällsutmaningar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Göteborgsföretaget More SPACE tecknar samarbetsavtal med SVT Sport  och växer som ett av landets ledande sponsorföretag.

Det handlar om ett mycket eftertraktat avtal.  More SPACE blir SVT:s partner i minst tre år och får ansvaret  för att sälja programsponsring till SVT:s stora sportevenemang till och med december 2025.

Totalt handlar det om 19 stora sportevenemang med allt från Friidrotts-VM till Fotbolls EM för damer, Fotbolls VM för herrar, Junior VM i ishockey samt Vinterstudion med världscupen i Skidskytte och Ski Classics

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.