Gammalt vin i nya läglar
Ungefär samtidigt som Sverige tar ett rekordstort antal OS-medaljer i Kina föreslår regeringens ”Kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet” att daglig rörelse skall införas som en del av skolans läroplan.
”I skolan läggs grunden till de vanor och normer som präglar oss genom hela livet. Därför vill vi att samhället ställer tydliga krav som ger förutsättningar för skolorna att öka den fysiska aktiviteten i vardagen.
All rörelse räknas och varje steg är ett steg i rätt riktning”, säger kommitténs ordförande Per Nilsson. Enligt regeringens direktiv ska kommittén även engagera relevanta aktörer i samhället, varav idrottsrörelsen som vanligt i dessa sammanhang uppfattas som självskriven.
För fem år sedan presenterade regeringen ”Samling för daglig rörelse” för att uppnå samma sak, bland annat genom att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökades med 100 timmar i grundskolan.
Elefanten i rummet
”Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande”, sa dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin.
Sant är att många av landets barn och ungdomar rör sig för lite. Sant är också att det är i skolorna politiska åtgärder når ut till flest, eftersom grundskolan är obligatorisk. Tyvärr är det lika sant att vare sig skolämnet Idrott och hälsa, eller skolans övriga ämnen, lyckas få alla barn och ungdomar att röra sig.
Så tror jag också det kommer att förbli, så länge vi inte talar om elefanten i rummet. Elefanten är densamma som ger oss alla dessa medaljer – tävlingsidrotten.
I läroplan och kursplan för ämnet idrott och hälsa finns inte en enda specialidrott nämnd, ändå utgörs ämnet till stor del av specialidrotter till regler och utförande. Detta vet vi att många barn och ungdomar älskar, och dessutom ägnar sig åt med liv och lust inom föreningsidrotten.
Men vi vet också att en betydande minoritet inte gör det. Rimligen borde skolidrottsämnet i första hand rikta sig till dem, inte till de som redan tävlingsidrottar, ofta rent av för mycket.
Låt mig referera några av de senaste forskarrösterna i frågan. Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap i Göteborg, tror att ämnets benämning går mot ett bredare begrepp – kanske rörelse och hälsa.
Tävlingsidrotten styr
”I många år har idrott och hälsa hamnat i en box av tävlingsidrott som har styrt synen på ämnet”.
Hon är kritisk till hur ämnet så starkt har påverkats av föreningsidrotten och tycker att man samtidigt missar så många andra möjligheter till rörelse.
”Idag har dessutom tävlandet blivit något som unga börjat reagera mot, enligt flera studier. Skolan har blivit mer tävlingsinriktad och många unga väljer bort föreningsidrotten för att slippa tävlingsmomentet också på sin fritid”.
Inga Oliynyk konstaterar i sin avhandling från december ifjol att pojkar ofta premieras på idrottslektionerna. Men så skulle det inte behöva vara, och en möjlig åtgärd är att minska antalet tävlingsmoment.
”Reflektera över om tävlingsmomentet bidrar till det som du vill åstadkomma. Tävling innebär alltid rangordning, vilket är motsatsen till jämlikhet. Tävlingsmomenten är djupt rotade i skolämnet. Men jag tror att det är nyttigt att våga ifrågasätta dem”.
Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad, påpekar att ungdomar som idrottar mycket och sällan missar en idrottslektion löper störst risk att skada sig.
Men ungdomar som rör på sig minst skadar sig nästan lika mycket, trots färre tillfällen att skada sig på. ”Många av de skador som den mest aktiva gruppen ådrar sig uppstår på fritiden, helt enkelt för att de är väldigt fysiskt aktiva och har flest tillfällen att skada sig […]
De som sällan rör sig skadar sig av motsatt anledning, eftersom de aldrig har fått träna upp sin grundmotorik. De skadar sig nästan lika mycket trots att de inte är med på skolidrotten lika ofta, och alltså har färre tillfällen att skada sig på.
Tyvärr kan man nästan säga att de slår sig så fort de rör sig.” Att idrottsämnet alstrar skador är i sig inte anmärkningsvärt. Men om skadorna främst drabbar de som rör sig allra mest och allra minst borde man ställa sig frågor om ämnets innehåll.
Radikal förändring krävs
För mig är det uppenbart att dessa forskningsresultat, liksom i princip alla andra som har ägnats frågan, tyder på att en radikal förändring av ämnesinnehållet i idrott och hälsa är nödvändig för att uppnå de folkhälsopolitiska mål staten önskar.
Skall man få alla barn och ungdomar att ägna sig åt fysisk aktivitet i en rimlig omfattning och ta ett livslångt ansvar för sin kropp, blir min slutsats att social- och utbildningsdepartementen bör avveckla all tävlingsidrott ur skolämnet idrott och hälsa, och därmed också ur alla idrottslärarutbildningar.
Det är inte otänkbart att idrottsföreningarna ånyo bjuds in till skolorna, det var en viktig del i de tidigare statliga satsningarna Handslaget och Idrottslyftet.
Men varför skall idrottsföreningarna in på skoltid och propagera för ännu mer tävlingsidrott? Bjud in Friskis & Svettis i stället.
Mest lästa just nu
Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.
Mötesordförande var Ola Johansson, Gästrikland, och han vill tona ned frånvaron av SvFF
Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.
Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.
Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl
Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt.
nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.
– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.
Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.
Då blir SEF och SHL mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar - och kunna hämta hem miljoner direkt till klubben, den tredje parten,
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar