Nya idrotter lockar nya ungdomar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Den nya regeringen gör en satsning på ett fritidskort för att öka barns och ungdomars möjlighet att delta. Enligt Tidöavtalet ska fritidskortet finansieras av staten och gälla för alla barn och unga i åldern 6-19 år som är bosatta i Sverige och som går i grundskolan eller gymnasiet. Detta sker samtidigt som behovet av nyqa föreningar med aktiviteter som attraherar nya grupper av barn och ungdomar växer allt mera.

rfegeringen visar ett tydligt önskemål Föreningar med idrotter som förmår lockar nyanlända (och helst även föräldrar) ska uppmuntras.

Fritidskortet ska ge fri tillgång till aktiviteter som exempelvis idrott, musik, teater, dans, scoutverksamhet och föreningsverksamhet. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Dessa hushåll är starkt överrepresenterade i det som RF med en problematisk etikett kallar ”idrottssvaga områden”. 

En rad gamla reformer

Regering och riksdag har tidigare genom en rad reformer – Handslaget, Idrottslyftet, Idrott för nyanlända och asylsökande (och inom denna Storstadssatsningen) samt Idrott i segregerade områden uppmuntrat idrottsrörelsen att utveckla nya arbetssätt och metoder. 

I de utvärderingar som gjorts konstateras dock att ett sådant nytänkande utgör undantag bland projekten inom dessa reformer. I allt väsentligt har barn och ungdomar erbjudits ”more of the same” – som exempelvis att träningslägret kan innehålla tre övernattningar istället för två. 

De som har tackat nej till idrotten sedan tidigare ändrar sig inte på grund av denna typ av erbjudanden. Detta har förmodligen bidragit till att den nedåtgående trend vad gäller aktiva och aktiviteter inom barn- och ungdomsverksamheten har bestått under 2000-talet. 

Extra tydligt blir detta i områden där idrottsföreningarna både är färre till antalet och mindre till medlemsantalet. En studie av nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige visar att 25 procent deltog i föreningsidrott, att 19 procent hade deltagit men sedan slutat, och att 56 procent aldrig idrottat i en förening i Sverige.

De 25 procenten kan enligt forskarna jämföras med att cirka 50 procent av ungdomar med svensk bakgrund idrottar i en förening. Det verkar finnas ett behov av nya slags föreningar, med medlemsaktiviteter som attraherar för idrotten nya grupper av barn och ungdomar. Det börjar nu växa fram sådana exempel. Ett gemensamt drag är att deras verksamhet snarare kan kallas för idrottslik än idrottslig. Den traditionella tävlingsidrotten står då inte i centrum, i många fall saknas den helt.

Önskar "förnyare"

De södra och västra distrikten av Svenska Basketbollförbundet vill tillhöra dessa förnyare. De startar nya sociala idrottsföreningar i ”idrottssvaga” bostadsområden. Med bas i lärdomar från flera års socialt arbete vill man utveckla konceptet Hemmaplan-förening, som adresserar idrottsrörelsens frånvaro inom utsatta områden på ett sätt som är strukturerat, systematiskt och storskaligt.

Hemmaplan-föreningar ska utgöra en ny form av idrottsförening, med en verksamhetsidé och en ekonomisk modell som är anpassad till förutsättningarna inom socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheten har stöd från Allmänna Arvsfonden. 

Hemmaplan-föreningarna är multisportföreningar, men är inte uppdelade i sektioner med tillhörighet i olika idrottsförbund. Detta innebär att de inte kan bedriva traditionell tävlingsverksamhet. Individer och grupper som vill tävlingsidrotta erbjuds istället en överslussning till partner- eller samarbetsföreningar. Utöver basket och andra idrotter bedriver föreningarna läxläsning, ledarutbildning av unga ledare från området (inte bara till den egna föreningen), och man anordnar lovverksamhet.

Den lokala förankringen är utgångspunkten och samtliga ledare har en tydlig anknytning till området. Man söker samverkan med lokala aktörer – som stadsdel, fritidsförvaltning, skolor, polis och socialtjänst – såväl som föreningar, nätverk och näringsliv (tex fastighetsbolag). 

Hemmaplan-föreningen är tänkt att fungera som en social förändringsfaktor inte bara för ett barn, en familj eller en skola, utan för ett helt bostadsområde. Barn och ungdomar välkomnas in i föreningen som deltagare även om de är nybörjare, och ges möjlighet att bli ledare och växa med ledarskap och socialt ansvarstagande i ett stimulerande sammanhang.

Söker flera föräldrar

Man eftersträvar också att föräldrar och andra boende i området ska involveras i föreningens gemenskap som funktionärer i föreningens arrangemang och events, samt i sociala verksamheter som bedrivs vid sidan om idrottsaktiviteter, som dans och matlagning. 

Det är en öppen fråga om regeringens nya fritidskort kan bidra till att det växer fram flera hemmaplansföreningar. Det gäller att undvika debaclet från 2014 när regeringen införde en fritidspeng med samma mål – att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Efter att kommunerna fått 40.5 miljoner i statsbidrag men endast betalat ut 1.7 miljoner i stöd avvecklades fritidspengen 2016.

Tomas Peterson

Fakta

Litteraturtips

Arnoldsson, J (2019) Idrott för nyanlända 2015-2018. En rapport om verksamhet, uppföljning och forskning inom satsningen. Riksidrottsförbundet. 

Edström, N. (2019) Följ Projekt Storstad – om lokal metodutveckling och idrott i fem

stadsdelar i Stockholms län. Stockholm: Riksidrottsförbundet/Stockholms Idrottsförbund. 

Wagnsson, S., Augustsson, C., Kougioumtzis, K., Stråhlman, O. & Patriksson, G. (2019) Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige. FOU-rapport 2019:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
AIK Fotboll har presenterat sitt bokslut för 2023 och det är nedslående. AIK går back med inte mindre än 21 miljoner efter skatt.
Jämfört med 2023 år är det ett minus på 44,5 miljoner och största skälet är ökade driftkostnader.  77,3 miljoner i fjol mot 53 miljoner 2022.
AIK:s rörelseresultat blev minus 27,8 miljoner kronor, att jämföra med plus 16,7 miljoner kronor 2022.

Slumpen eller ett tecken i skyn…. För 14 dagar sedan sa Ola Serneke ja till att stanna som huvudsponsor till IFK Göteborgs fotboll. I ett tillägg i pressreleasen antyddes att den kreative byggherren skulle titta på en framtida arena för Blåvitt. Och nu talar Petter Stordalen och låter förstå att han kan stå till tjänst när Göteborg, enligt honom får en ny arena. Han tycker att det är mycket angeläget och vill bidra. 

Uppladdningen pågår med oförminskad intensitet och förväntan växer i Båstad. Säg den som inte vill uppleva åtminstone några dagar under tennisveckorna i sommar... Åskådare, spelare  och sponsorer, alla är intresserade och vill försäkra sig om en plats. Rekordmånga biljetter är sålda redan nu. spelarna är lyhörda för erbjudanden och faktiskt, sponsorerna trängs om utrymmet. Här är årets mötesplats i svensk idrott.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Alla TV-tittare med sporteintresse kan se fram emot ett inbjudande 2024 med många sändningar där licens-tv gör det möjligt att se ett jättelikt utbud.

Eurovision Sport, dit SVT hör, planerar för ett spännande utbud, med några av sportens främsta evenemang och här är det inte nödvändigt med några betal-kort..Tijuvtitta redan nu och inse att SVT kommer att bjuda på åtskilliga sändningar.

Efter 62 minuters spel i allsvenskan för AIK förra säsongen såldes 16-årige Jonah Kusi-Asare på torsdagen till tyska mästarlaget Bayern München för 73 miljoner kronor, inklusive bonusar.

Det är den femte dyraste övergången genom tiderna från allsvenskan och är ännu ett exempel på hur allsvenska klubbar blir allt rikare på försäljning av unga spelare.