Nya idrotter lockar nya ungdomar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Den nya regeringen gör en satsning på ett fritidskort för att öka barns och ungdomars möjlighet att delta. Enligt Tidöavtalet ska fritidskortet finansieras av staten och gälla för alla barn och unga i åldern 6-19 år som är bosatta i Sverige och som går i grundskolan eller gymnasiet. Detta sker samtidigt som behovet av nyqa föreningar med aktiviteter som attraherar nya grupper av barn och ungdomar växer allt mera.

rfegeringen visar ett tydligt önskemål Föreningar med idrotter som förmår lockar nyanlända (och helst även föräldrar) ska uppmuntras.

Fritidskortet ska ge fri tillgång till aktiviteter som exempelvis idrott, musik, teater, dans, scoutverksamhet och föreningsverksamhet. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Dessa hushåll är starkt överrepresenterade i det som RF med en problematisk etikett kallar ”idrottssvaga områden”. 

En rad gamla reformer

Regering och riksdag har tidigare genom en rad reformer – Handslaget, Idrottslyftet, Idrott för nyanlända och asylsökande (och inom denna Storstadssatsningen) samt Idrott i segregerade områden uppmuntrat idrottsrörelsen att utveckla nya arbetssätt och metoder. 

I de utvärderingar som gjorts konstateras dock att ett sådant nytänkande utgör undantag bland projekten inom dessa reformer. I allt väsentligt har barn och ungdomar erbjudits ”more of the same” – som exempelvis att träningslägret kan innehålla tre övernattningar istället för två. 

De som har tackat nej till idrotten sedan tidigare ändrar sig inte på grund av denna typ av erbjudanden. Detta har förmodligen bidragit till att den nedåtgående trend vad gäller aktiva och aktiviteter inom barn- och ungdomsverksamheten har bestått under 2000-talet. 

Extra tydligt blir detta i områden där idrottsföreningarna både är färre till antalet och mindre till medlemsantalet. En studie av nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige visar att 25 procent deltog i föreningsidrott, att 19 procent hade deltagit men sedan slutat, och att 56 procent aldrig idrottat i en förening i Sverige.

De 25 procenten kan enligt forskarna jämföras med att cirka 50 procent av ungdomar med svensk bakgrund idrottar i en förening. Det verkar finnas ett behov av nya slags föreningar, med medlemsaktiviteter som attraherar för idrotten nya grupper av barn och ungdomar. Det börjar nu växa fram sådana exempel. Ett gemensamt drag är att deras verksamhet snarare kan kallas för idrottslik än idrottslig. Den traditionella tävlingsidrotten står då inte i centrum, i många fall saknas den helt.

Önskar "förnyare"

De södra och västra distrikten av Svenska Basketbollförbundet vill tillhöra dessa förnyare. De startar nya sociala idrottsföreningar i ”idrottssvaga” bostadsområden. Med bas i lärdomar från flera års socialt arbete vill man utveckla konceptet Hemmaplan-förening, som adresserar idrottsrörelsens frånvaro inom utsatta områden på ett sätt som är strukturerat, systematiskt och storskaligt.

Hemmaplan-föreningar ska utgöra en ny form av idrottsförening, med en verksamhetsidé och en ekonomisk modell som är anpassad till förutsättningarna inom socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheten har stöd från Allmänna Arvsfonden. 

Hemmaplan-föreningarna är multisportföreningar, men är inte uppdelade i sektioner med tillhörighet i olika idrottsförbund. Detta innebär att de inte kan bedriva traditionell tävlingsverksamhet. Individer och grupper som vill tävlingsidrotta erbjuds istället en överslussning till partner- eller samarbetsföreningar. Utöver basket och andra idrotter bedriver föreningarna läxläsning, ledarutbildning av unga ledare från området (inte bara till den egna föreningen), och man anordnar lovverksamhet.

Den lokala förankringen är utgångspunkten och samtliga ledare har en tydlig anknytning till området. Man söker samverkan med lokala aktörer – som stadsdel, fritidsförvaltning, skolor, polis och socialtjänst – såväl som föreningar, nätverk och näringsliv (tex fastighetsbolag). 

Hemmaplan-föreningen är tänkt att fungera som en social förändringsfaktor inte bara för ett barn, en familj eller en skola, utan för ett helt bostadsområde. Barn och ungdomar välkomnas in i föreningen som deltagare även om de är nybörjare, och ges möjlighet att bli ledare och växa med ledarskap och socialt ansvarstagande i ett stimulerande sammanhang.

Söker flera föräldrar

Man eftersträvar också att föräldrar och andra boende i området ska involveras i föreningens gemenskap som funktionärer i föreningens arrangemang och events, samt i sociala verksamheter som bedrivs vid sidan om idrottsaktiviteter, som dans och matlagning. 

Det är en öppen fråga om regeringens nya fritidskort kan bidra till att det växer fram flera hemmaplansföreningar. Det gäller att undvika debaclet från 2014 när regeringen införde en fritidspeng med samma mål – att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Efter att kommunerna fått 40.5 miljoner i statsbidrag men endast betalat ut 1.7 miljoner i stöd avvecklades fritidspengen 2016.

Tomas Peterson

Fakta

Litteraturtips

Arnoldsson, J (2019) Idrott för nyanlända 2015-2018. En rapport om verksamhet, uppföljning och forskning inom satsningen. Riksidrottsförbundet. 

Edström, N. (2019) Följ Projekt Storstad – om lokal metodutveckling och idrott i fem

stadsdelar i Stockholms län. Stockholm: Riksidrottsförbundet/Stockholms Idrottsförbund. 

Wagnsson, S., Augustsson, C., Kougioumtzis, K., Stråhlman, O. & Patriksson, G. (2019) Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige. FOU-rapport 2019:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Leo Vegas grundades 2011 i Sverige och har sedan dess vuxit stadigt. Spelkoncernen har idag fler än 1 000 anställda över flera europeiska kontor med huvudkontori Stockholm medan den operativa staben verksamheten sker på Malta.
På lördagen avslöjades att Leo Vegas  har enats om ett nytt globalt partnerskap med italienska storklubben Inter och skat pryda dam- och herrlagens tränings- och uppvärmningströjor samt arenan San Siro.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.