I regeringens budget för 2023 finns en satsning på fritidskort där 50 miljoner reserveras under 2023 och sedanföljs upp med ytterligare 731 miljoner 2024 och 792 miljoner 2025. Syftet är att ge fler barn och unga möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter, öka rörelse och minska stillasittandet.  

Till digital omställning

Riksidrottsförbundet får 7 miljoner i en första omgång för att arbeta med att ge stöd till idrottsföreningar fördigital omställning, utbildning och kommunikation. 

– Jag uppskattar att regeringen ser kraften i idrottsrörelsen och involverar oss. Att sänka trösklarna in i vår verksamhet och få fler barn och unga att både börja med en idrottsaktivitet och sen stanna kvar längre är ett viktigt arbete som pågår i flera delar av idrottsrörelsen, säger Björn Eriksson, RF:s ordförande i en första kommentar. 

Han och RF  ser dock flera utmaningar för att fritidskortet ska nå sin fulla potential.  

– Det bliren administrativa börda för alla föreningar som redan har mycket av administration.

–  Fritidskortet måste vara enkelt att hantera för alla föreningar som drivs via ideellt engagemang – om de inte mäktar med är mycket förlorat, säger Björn Eriksson. 

E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att utveckla en digital infrastruktur och Försäkringskassan ska förbereda införandet av fritidskortet. Samverkan ska ske med Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd. 

I regeringens satsning ska särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ges utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter med hjälp av fritidskoret. Riksidrottsförbundet presenterade tidigare i mars 2023 ny statistik som visar hur många barn och unga som deltar i föreningsidrott utifrån vilken stadsdel eller vilket område de bor i.

Socioekonomiskt  svaga områden

I områden med starka socioekonomiska förutsättningar är deltagandet i föreningsidrotten högre än i områden med socioekonomiskt svagare förutsättningar.  

– Att de som behöver mest också får mest är bra. Men jag är bekymrad överhur det ska fungera i praktiken. Hur säkerställs att stödet når de barn och unga som faktiskt behöver det som mest? Här ser jag att landets idrottsföreningar och våra 19 RF-SISU distrikt kommer att spela en mycketcentral roll. Dessutom måste det finns föreningar som kan ta emot barnen och anläggningar att bedriva verksamhet i. Fritidskortet är ett steg men det krävs också insatser för ett starkt föreningsliv i dessa områden. En stabil och långsiktig basverksamhet är en avgörande del i framgångsreceptet, säger Björn Eriksson