För drygt 15 år sedan var hon ett av de stora svenska hoppen inom svensk konståkning, Anna Lundström Sundkvist från Österåker strax norr om Stockholm.

Ansvar ta fram en bok

Det bar dock inte hela vägen till världstoppen, trots enormt mycket träning.

 - De främsta internationella framgångarna nådde jag på juniorsidan med bland annat en tolfteplats på junior-VM, säger Anna Lundström Sundkvist.

Hon jobbar numera på Svenska Konståkningsförbundet och som tränare i sin moderklubb. Anna är inom förbundet ansvarig projektledare för ett jämställdhetsprojekt kring anläggningsfrågor, finansierat av Riksidrottsförbundet. 

En del i detta uppdrag var att ta fram boken “Ishall på lika villkor”, som just lämnat tryckeriet.

Okunskap skapar orättvisa

 - Vi tog fram den för att svensk konståkning växer så det knakar och därför lider lite av växtvärk. Utmaningen är att det finns begränsad tillgång till istider och anläggningar, och att de tider som finns inte alltid fördelas “rättvist”, säger Anna Lundström Sundkvist och fortsätter:

- Istidsfördelning och utformningen av ishallar är oftast anpassad efter ishockeyn, som traditionellt anses vara en utpräglad pojkidrott. Utformningen uppfyller inte de behov som konståkningen har. 

- Vid nybyggnation och renovering av ishallar tar man inte alltid alla idrotters behov i beaktande och det beror oftast på okunskap. Med boken “Ishall på lika villkor” vill vi informera om vår idrott och om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva konståkning.

Samarbete ishockeyn

Konståkningen har även inlet ett samarbete med ishockeyn, både centralt och på distriktsnivå.

- Målet är att få till fler isytor för såväl spontanskridskoåkning som organiserad skridskoträning. Båda våra idrotter ser just skridskoåkning som en viktig komponent i hur vi kan bidra till bättre folkhälsa, förklarar Anna Lundström Sundkvist.

Det finns ett antal “enkla” förslag på förbättringar, vilka tas upp i boken.

 - Kommunerna kan komplettera befintliga ishallar med hjälpmedel som hoppselar och transportabla spegelväggar, ytor för markträning samt högtalare riktade mot isen. Fasta bås och plexiglas begränsar ytor för domarpaneler vid våra tävlingar och skulle kunna utformas på ett annat sätt, förklarar Anna Lundström Sundkvist.

 Boken “Ishall på lika villkor” sprids främst till tjänstemän och politiker i kommunerna. Anna Lundström Sundkvist deltog på Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan i Göteborg i mitten av mars, och delade ut den. Även konståkningsföreningarna kommer naturligtvis få ta del av boken.

Idrotta på lika villkor

Gensvaret var positivt från kommunerna, enligt den tidigare svenska mästarinnan.

 - Kommunerna talar ofta om hur de ska kunna behålla flickor i föreningslivet. Jag tror att anpassade anläggningar, som även tar tillvara på flickors och flickidrotters behov och önskemål, är en viktig faktor för att inkludera flickor i idrotten längre. När de kommer till ishallen ska de känna att de har rätt förutsättningar, får rimliga träningstider och känna sig välkomna.

 - Jag tror även att vi genom att lyfta fram konståkningen och våra behov hjälper kommunerna till ett så komplett underlag som möjligt för att kunna fatta beslut som gynnar alla användare av idrottsanläggningarna. Flickor och pojkar ska kunna idrotta på lika villkor oavsett idrott – vilket även Riksidrottsförbundet slagit fast i sin jämställdhetsplan, avslutar Anna Lundström Sundkvist.