Anna Iwarsson, 55 år, gift och mor till fyra barn, räds inte mediala stormar och är den enda kandidat som medlemsförbunden nominerat till ny RF-ordförande vid Riksidrottsförbundets extrastämma den 23 januari.  Hon greppar  då den ordförandeklubba som fotbollens Karl-Erik Nilsson snabbt förlorade  på grund av otydlighet i Ryssland/Ukraina-frågan.

Gedigen bakgrund

Riksidrottens andra kvinnliga ordförande, Karin Mattsson-Weijber (2005-2015), var först ut,  har en gedigen idrott och yrkesmässig bakgrund och innehar en tjänst inom LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Hon är uppvuxen i Södertälje, under Björn Borg-eran, och hennes första idrottsförening var inte oväntat Södertälje Tennisklubb.

Under yrkeslivet har hon bland annat varit generalsekreterare för Friskis & Svettis samtliga nio länder samt suttit i olika föreningsstyrelser i mer än 40 år. samt varit ledamot i Riksidrottsstyrelsen, RS, sedan 2025.

 Hon har också varit vice ordförande i Brommapojkarna

Som RF-ordförande leder du idrottsrörelsens paraplyorganisation med 72 specialidrottsförbund som medlemmar. De har  tillsammans 19 000 föreningar med totalt 3,3 miljoner medlemmar.  Den idrottsliga gärningen utförs av cirka 740 00 i huvudsak ideellt arbetande ledare.

  Själv blir Anna Iwarsson heltidsanställd, till sitt förfogande har hon ett stort kansli, för stort anser många. Som ordförande i Riksidrottsstyrelsen, RS har hon att fördela det årliga statliga stödet, 2.2 miljarder kronor.

- Jag har kunskapen

En del av det statliga stödet fördelas som elitidrottsstöd och här har RF nyligen tvingats ta ett steg tillbaka för att kväsa ett uppror om fördelningsprinciper. Detta var iscensatt av tiotal mindre specialförbund men också stora Svenska Bilsportförbundet. Här har RF presenterat ett preliminärt motförslag för 2024-2025 efter tidigare nämnda reaktioner.

Idrottens Affärer har ställt Anna Iwarsson mot väggen.

-Vad gör dig lämplig att leda svensk idrott framåt?

-Jag tycker att jag har erfarenheten – och kunskapen. Jag har som bagage åtta år som ledamot i Riksidrottsstyrelsen. Jag anses av andra kunna leda på strategisk nivå och låta den operativa ledningen får verka inom sitt mandat. Jag vill stå för ett modernt ledarskap.

-Vilken är din, och därmed svensk idrotts viktigaste uppgift just i dag?

-Att prioritera platsfrågan. För att bedriva idrott, i  vilken form det än är, behöver vi utrymme, det vill säga anläggningar. Vi vet via undersökningar att var fjärde förening i dag tvingas, neka barn och ungdomar tillträde till idrott. Våra platser räcker inte till. Det är den stora utmaningen för mig.

-Varför blir elitidrottsstödet alltid så ifrågasatt och omdiskuterat?

-Min upplevelse är att det sällan ifrågasätts. Vi har samlats kring en ny strategi för elitidrottens utveckling, Elitidrott 2030. Nu behöver vi fortsätta att förstärka samarbetet och även arbetet för ökade resurser och bättre förutsättningar för Sveriges elitidrottare. När det gäller det preliminära förslaget, behöver vi lyssna för att kunna ta gemensamma utvecklingskliv framåt.

-Hur ser du på SOK-ledamoten Petra Sörlings tre stolar? 

-Det är komplext. Hon är demokratiskt vald av ett nationsförbund, ITTF, bordtennis  vars majoritet inte delar vår nordiska uppfattning. Ur er svenskt perspektiv är det viktigt vi har ledare på internationella topposter.  Det tycker jag vi ska bejaka och stödja. Jag är övertygad om att Petra förstår att hantera sina  roller på ett klokt sätt.

Lyssnar på Sebastian, men...

-Skidskytten Sebastian Samuelsson har sagt att han skäms för idrottsrörelsen.

Vad anser du om en svensk OS-bojkott inför Paris nästa sommar?

-Jag har stor respekt för Sebastians synpunkter. Men svaret är nej, jag står helt bakom våra internationella riktlinjer. RF uppmanar inte, vare sig förbund eller aktiva, till bojkott oavsett politiska system. Undantag ska göras för länder som är föremål för en bindande FN – eller EU sanktion som är relevant

I föreningen Olympiahistoriska Vänners tidskrift, ”Bulletinen”, berättas om i dag 71-årige Hans Lager, modern femkamp, som bojkottade OS i Moskva 1980 med anledning av dåvarande Sovjets invasion av Afghanistan. Han hade sällskap av 65 nationer, bland dem USA, som valde att utebli.

I Montreal  OS 1976 var det svenska laget, med Hans Lager, på sjunde plats. Han hade kvalat in till Moskva OS, som tredje man i laget.  Han sade nej till OS-resan fyra år senare av politiska skäl.

-Bilden jag såg framför mig var inmarschen, där partiordföranden Leonid Brezjnev skulle sitta och sola sig i glansen. Trots invasionen av Afghanistan. Det var grunden till mitt beslut, berättar Hans Lager.

Vad skulle Hans Lager ta för beslut i dag? Han var 28 år när han sade nej till OS.

-Jag skulle delta. Skillnaden nu mot då är att spelen sker i fritt land i Europa, säger Hans Lager till ”Bulletinen”.

För honom är det också självklart att IOK helt borde ha uteslutit ryska och belarusiska deltagare i Paris-OS.

Det svenska femkamps-laget tog brons i Moskva OS. Hans Lagers äldre bror, Bengt, var förbundskapten.

Kjell Nilsson