Hälften av Sveriges storsponsorer, och 8 av 10 rättighetsinnehavare, medger att sponsringsfrågor delvis drivs mer av personliga preferenser än av affärsmässiga överväganden. Att tro att en affärsstrategi ligger bakom företagens beslut om sponsring, är att lura sig själv.

Det är en av slutsatserna från den nationella undersökningen ”Sponsring i Sverige 2016” utförd av sponsringsbyrån Pack Train, i vilken 50 rättighetsinnehavare och 50 storsponsorer i Sverige deltagit. 

Sponsringsbranschen växer och omsatte enligt IRM 6,9 miljarder kronor 2015. 

Måste göra hemläxan

Samtidigt som investeringarna ökar varje år, höjs kraven på mätbara resultat, kreativa aktiveringar och skräddarsydda avtal.

- Det är anmärkningsvärt att personliga preferenser fortfarande har stor del i besluten i en miljardindustri,  säger Joel Pallvik, pr-strateg på Pack Train. 

- Samtidigt är det inte helt förvånande eftersom rättighetsinnehavarna i dagsläget inte riktigt kan erbjuda affärsmässigt beslutsunderlag i form av data, relevanta mätningar och attraktivare avtal. 

Han är övertygad om att branschen skulle växa ännu mer och snabbare med ett bättre beslutsunderlag.

Viktigast är mätning av ROI, alltså associationsvärdet och rätten att marknadsföra produkter och tjänster 

De största utmaningarna som rättighetsinnehavarna, dvs klubbar, förbund och evenemang, står inför är mätningar av ROI, aktiveringar och skräddarsydda sponsorpaket. Idrotten måste göra hemläxan, dvs läsa på och kunna motivera och argumentera för sina förslag. 

Som vanligt, det krävs kreativitet

Vad står ROI för?

- Det är hur sponsringen påverkar försäljningen, till exempel när Carlsberg väljer att sponsra EM för 400 miljoner danska kronor ser de till att få ensamrätt på ölförsäljningen i olika fan-zones.

- Det är också hur sponsringen påverkar varumärket när mätningar sker via marknads- och varumärkesundersökningar.

Joel Pallvik betonar:

- Den stora utmaningen, och den stora potentialen, ligger i att skapa kreativa aktiveringar, som träffar målgruppen i hjärtat, som får spridning i sociala medier och får redaktionellt utrymme. 

Modellen är egentligen enkel - sponsringen ska vara en integrerad del av den övriga marknadskommunikation. Det ska finnas ett definierat syfte, klara mål, uppföljningar och hur event eller kommunikation förtjänar målgruppens tid och engagemang. 

Sponsringen ökar 

Nu är det faktiskt på det viset att en av fyra sponsorer avser att öka sponsorinvesteringarna. 

Kruxet är att rättighetsinnehavare och sponsorer inte verkar tala samma språk. Företagen söker kreativa idéer med ett nyhetsvärde och det erbjuder klubbar och förbund sällan.

- Men de får lite väl mycket kritik i undersökningen. Det gäller också att sponsorerna avsätter budget och kompetens.

I Nordamerika, som ligger i framkant inom sponsring, kan man se tydliga exempel på hur de rör sig  från exponering i TV och online till kreativa lösningar som lever på sociala medier istället. Budweiser har exempelvis tagit bort all exponering i samband med deras sponsring av UFC (Ultimate Fighting Championship) och satsat på dokumentära filmer där fans får uppleva hur det är att leva som en UFC-stjärna för en dag. Filmerna sprids på Youtube och når miljontals fans. 

Liknande exempel på den svenska marknaden är Vitamin Well, som har arbetat framgångsrikt i samarbetet med Zlatan Ibrahimovic, i kampanjen ”Zlatan at Work”.