Britta Thedin Jakobsson, doktorand på GIH, har i sin avhandling valt att forska om vilka som stannar kvar i föreningsidrotten och varför de gör det. 

Få börjar efter 13 år

- De som fortsätter gör det för glädjen av att lära sig idrottsliga förmågor tillsammans med andra. De vill utvecklas men fokus är på kampen här och nu snarare än att vinna idrottslig framgång. Detta är något som föreningar bör ta till sig för att få så många som möjligt att vilja och kunna fortsätta att idrotta, säger Britta Thedin Jakobsson.

I avhandlingen "Vilka stannar kvar och varför? En studie om ungas föreningsidrottande under uppväxtåren" ingår en grupp ungdomar födda 1991 som under nio år svarat på enkäter. Därtill har ungdomar i åldrarna 15 till 19 år intervjuats. 

Dessutom är det bara en handfull som börjar efter 13 års ålder. Föreningsidrotten lockar ungdomar som är framgångsrika i skolan och har lång och bred erfarenhet av föreningsidrott i olika former. Ungdomarna har idrottat tillsammans med föräldrar i större utsträckning och ser sig som betydligt mer fysiskt aktiva jämfört med de som inte är engagerade i föreningar.

Pröva fler idrotter

En förhoppning är att avhandlingen ska inspirera ansvariga inom idrotten, i skolan samt inom utbildning för blivande tränare och lärare för att fånga ungdomars intresse. Föreningarna bör sträva efter att göra aktiviteterna begripliga, hanterbara och meningsfulla.

- De som är kvar betonar lärandet, att utvecklas och gemenskapen i idrotten. Få säger att det är viktigt att tävla och nå idrottslig framgång, utan lyfter i stället fram själva kampen för stunden som det viktiga, säger Britta Thedin Jakobsson.

- Dessutom bör fler pröva nya idrotter även i tonåren. De ska utveckla sitt idrottsliga kunnande i större utsträckning än att ensidigt betona på tävling och prestation i form av att vinna idrottsliga segrar