Konsten att välja, - och och konsten att trivas, det är ungdomsidrott.
I kommunikationen med kunderna förmedlar företagen att de erbjuder en professionellt driven verksamhet med individen i fokus. Däremot görs detta på olika sätt beroende på barnens ålder och ambitionsnivå.
Dagens Sverige kan betraktas som en postindustriell nation, kännetecknad av en växande sektor för små- och medelstora tjänsteföretag. Entreprenörskap är ett ledmotiv som dessutom genomsyrar landets skolutbildningar.
Gynnsamt för kommersiell idrott
Entreprenörialiseringen av samhället ska förstås som ett dominerande ideologiskt förhållningssätt som styr alla medborgare, inte minst föräldrar, mot att betrakta livet som ett företag. För föräldrars del handlar det om idéer gällande att medvetna val och investeringar i sina barns liv är avgörande när det kommer till barnens nuvarande och framtida livsmöjligheter.
För företag som erbjuder idrottsaktiviteter för barn och ungdomar är det en fördelaktig situation att befinna sig i.
Speciellt med tanke på att idrott förknippas med en mängd positiva sociala och kulturella värden. Det inkluderar exempelvis föreställningar om att idrott utgör en meningsfull fritid för barn och ungdomar, samt föreställningar om att de får lära sig om, och socialiseras in i, vikten av en hälsosam livsstil.
Däremot är det svårt att exakt beskriva utvecklingen av kommersiell barn- och ungdomsidrott i Sverige. Marknaden involverar nämligen många olika företag och tjänster. Därför kan man snarare prata om olika barn- och ungdomsidrottsmarknader.
Olika kundsegment
Dessa marknader utgörs av företag som riktar in sig på olika ”kundsegment”.
En grupp företag fokuserar på fysisk aktivitet för yngre barn. De erbjuder främst olika former av barngymnastik för barn som är cirka 3–7 år. Tjänsten omfattar oftast en termin, bestående av ungefär tio träningar och kostar omkring 2 000 kr.
En annan grupp företag fokuserar på idrottsutveckling. De är specialiserade på en idrott, exempelvis fotboll, ishockey och innebandy, och erbjuder individuella träningspass och läger. Deras tjänster riktas generellt sett mot lite äldre barn, mellan 10–15 år. Den här gruppen företag riktar sig också till föreningar och erbjuder exempelvis föreningsträningar, lagträningar och tränarutbildningar. Priset för ett träningsläger med individuell träning, exklusive övernattning, kostar omkring 5 000 kr.
En tredje grupp företag fokuserar på en blandning mellan fysisk aktivitet och idrottsutveckling. De erbjuder läger i en rad olika idrotter, oftast under sommarlovsveckorna, och riktar sig till barn och ungdomar mellan 10–15 år. En veckas läger, inklusive övernattning, kostar omkring 5 000 kr.
En fjärde grupp ägnar sig visserligen också åt idrottsutveckling, i form av särskilda träningsgrupper, träningsläger eller företagens egna akademier. Men dessa företag bjuder in de barn och ungdomar som de anser vara tillräckligt talangfulla till sina tjänster.
Då kommer glädjen
Företag inriktade på fysisk aktivitet för yngre barn, betonar på sina webplatser att de har utbildade tränare med erfarenhet från exempelvis förskolan. De vill förmedla att individuell träning är ett sätt att anpassa verksamheten, i syfte att alla ska kunna delta.
Glädje är som något barnen kommer att uppleva genom att vara med i aktiviteterna.
Företag som erbjuder idrottsutveckling framhåller i stället på sina webplatser att tränarna är före detta proffs, eller har erfarenhet av spelarutveckling. Individuell träning är då ett sätt att säkerställa maximal utveckling utifrån individens nuvarande nivå.
Glädjen är mer riktad mot framtiden, något som kommer när man uppnår sina idrottsmål.
Förutom att kommunicera i skrift är bilder en stor del av företagens kommunikation. De bilder som finns på webbplatserna föreställer oftast ett smalt barn med vit hudfärg som utstrålar självständighet och fysisk kompetens. De sociala och kulturella värden som återskapas på webbplatserna, via både text och bild, kan således förstås som eftersträvansvärda, inte minst bland föräldrar som styrts mot att se sina barns liv som något man aktivt behöver investera i för att ge dem maximala förutsättningar i livet.
"Kommersiellt ligger i tiden"
I intervjuer med ledande personer från företagen placerar de sina verksamheter som att den kommersiella utvecklingen ”ligger i tiden”. De berättar exempelvis att dagens föräldrar saknar tid för att engagera sig i en idrottsförening. Dessutom framhäver en del av dem att det kan finnas dolda intressen bland individer som engagerar sig i föreningar och föreningarna själva. De dolda intressen framhåller de som att individerna egentligen inte är intresserade av barn- och ungdomsidrott utan snarare ser den som en möjlighet att främja sin egen tränarkarriär, eller att den används för att finansiera föreningens seniorverksamhet.
Men å andra sidan framhäver andra personer i intervjuerna att föreningarnas barn- och ungdomsidrott inte är tillräckligt idrottsspecialiserad och att många föreningar saknar kvalificerade idrottstränare som kan utveckla barn- och ungdomars idrottskunnande. Företagarna placerar alltså sin förståelse om barn- och ungdomsidrott antingen utifrån att den ska handla om föreningsfostran eller tävlingsfostran. Det vill säga de två uppdragen som föreningsidrotten försöker balansera.
Värderingar från tävlingsidrotten
Föreningsfostran handlar om idrottens potential att vara tillgänglig och öppen för alla, där alla ska få vara med, känna delaktighet och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Medan tävlingsfostran är värderingar som kommer från tävlingsidrotten interna logik, som specialisering, tävlan, och hierarkisering utifrån prestation. Helt enkelt framställs föreningsidrotten som otillräcklig utifrån företagarnas olika ideologiska utgångspunkter.
En del av dem poängterar även att de gynnats av rådande samhällsklimat. De påtalar exempelvis att högpresterande barn ger status till dagens föräldrar, att fler familjer har fått det bättre ställt ekonomiskt och därför är villiga att betala lite extra för barnens (idrotts)aktiviteter.
Deras upplevelser är att barn- och ungdomsidrott är en tjänst som går att sälja i dag. En tjänst som har hittat sin plats i det svenska idrottslandskapet och som inte längre upplevs som särskilt kontroversiellt.
Upprättar nya gränser
Sammantaget går det att säga att utvecklingen av privata alternativ upprättar till viss del nya gränser mellan idrottande barn, ungdomar (och föräldrar). Merparten deltar fortfarande i föreningsidrotten, medan kommersiella alternativ fungerar som en extratjänst som köps till. Det är en tjänst som endast vissa idrottande barn och ungdomar har möjlighet att tillskansa sig – delvis beroende på familjens ekonomiska tillgångar, men också på hur pass väl man stämmer in på hur företagen återskapar föreställningar om sina kunder, via exempelvis bilder, på webbplatserna.
Gränserna som etableras tyder på ett (än) mer splittrat barn- och ungdomsidrottslandskap, vilket kan få konsekvenser för den idrott vars utgångspunkt är att vara tillgänglig för alla.
Den framtida utmaningen för den ideellt drivna barn- och ungdomsidrotten är således att återskapa en idrott som inte kan tillhandahållas av kommersiella alternativ. En idrott som bygger på den ideella grundidén, att medlemmarna är själva föreningen som tillsammans formar barn- och ungdomsidrotten.
Det som krävs är en gemensam uppfattning och diskussion bland medlemmar, om barn- och ungdomsidrottens karaktär och hur den ska bedrivas. Fruktbara frågeställningar för en sådan diskussion kan vara: För vem, och vilka, är barn- och ungdomsidrotten till för?
Skriv kommentar