Ett standardiserat tandskydd, testat och godkänt i Tyskland. Det ska både spara miljoner åt Svenska Ishockeyförbundet - och lidande bland landets hockeyspelare.

Fyra av tio slarvar

Fram till 2010 skenade Svenska Ishockeyförbundets kostnader för försäkringen för tandskador: 2,2 miljoner kronor om året.

Förbundsstyrelsen beslutade att ta krafttag och startade Tandskadeprojektet. Mikael Lundström och Peter Langley på förbundet fick i uppdrag att tillsammans med försäkringsrådgivaren Pensum, försäkringsbolaget Folksam (senare ersatt av Svedea) och de ansvariga tandläkarna i MoDo Hockey, Djurgården Hockey och Linköping Hockey hitta en läsning på problemet.

Enligt en undersökning är det så många som fyra av tio av dem som slarvar med tandskyddet i den grupp som enligt reglerna ska ha det: spelare födda 1984 och senare – det vill säga upp till och med 31 års ålder i år.

Spara dryg miljon

Fem år senare går projektet i mål och lösningen är på plats: ett standardiserat tandskydd i form av en ”bottenplatta”, lätt för tandläkare och tandtekniker att forma och placera i munnen på landets spelare. Och lätt för spelarna att använda.  Test och godkännande sker vid universitet i Dortmund. 

Målet är att få ned försäkringskostnaden för förbundet till hälften, det vill säga spara en dryg miljon kronor om året. 

- Vi har varit grundliga i vårt arbete och fått fram en bra modell för att testa och godkänna skydden. Det innebär också att vi får bort icke fungerande skydd från marknaden. Nu gäller det att jobba vidare med attityden hos spelarna och få dem att upptäcka att de nya tandskydden är lättare att använda än många av de äldre. Det kommer att ta ett par, tre säsonger innan vi ser fullt genomslag på användandet och kan uppnå vårt mål att sänka kostnaderna för tandskadorna med hälften, säger Mikael Lundström på Svenska Ishockeyförbundet.

Positiv påverkan

Även klubbarna och domarna har ett stort ansvar att användandet av tandskydd ökar, enligt Mikael Lundström:

- Vi har informerat varje klubb om ansvaret de har som arbetsgivare, samt skickat en dekal att fästa på dörren i omklädningsrummet för att påminna spelarna om att använda tandskydd. Slutligen har vi lyckats få domarna, i det här fallet linjemännen, att kontrollera att alla spelare har skyddet med sig innan matchen börjar. Än så länge får spelaren bara en varning, men det kan bli aktuellt med andra typer av bestraffningar om spelaren inte använder tandskydd. Vilka är för tidigt att säga. Vi vill i första hand arbeta med positiv påverkan.  

En tandläkarbehandling efter en tandskada i ishockey kan kosta så mycket som upp till 100 000 kronor, om skadan drabbat många tänder och kräver inplantat. Självrisken ökar dessutom om spelaren inte haft ett godkänt tandskydd. 

- Ett godkänt skydd garanterar inte att det inte blir några skador, men det minskar risken betydligt. Vi hoppas till att börja med att föräldrar ser till att deras ungdomar använder tandskydd. Det kostar ungefär som en kompositklubba, och sådana går ju sönder i parti och minut, säger Elisabet Henefalk, Linköping Hockeys tandläkare och delaktig i Tandskadeprojektet. 

Glad använt tandskydd

Magnus Johansson, Linköping Hockey, som nyligen lagt skridskorna på hyllan för att börja arbeta på som assisterande till klubbens General Manager Fredrik Emvall, har använt tandskydd under åtminstone senare delen av sin långa karriär.

- I början av min karriär var tandskydden ganska klumpiga och kändes ovana att använda. Det var i samband med min NHL-karriär som jag började använda tandskyddet regelbundet. Det är jag glad för i dag, för jag har klarat mig undan allvarliga tandskador. Jag har förmodligen också klarat mig bra från hjärnskakningar tack vare tandskyddet, som jag upplever dämpar tacklingarna när det gäller huvudet, säger Magnus Johansson.