– Lugn. Vi är inte oroliga. Vi har en ung, spännande trupp som kommer att växa. Visst, vi har inte största börsen, men här finns en utvecklingspotential som kan räcka riktigt långt, säger nye sportchefen Niclas Lundkvist.

Frågetecken runt klubben

Skellefteå årgång 2019-20 är i många avseenden ett oskrivet kort. 

Tio spelare in. Elva ut. I dagsläget. När detta skrivs finns fortfarande frågetecken. Men just på tisdagen presenterades en kanonvärvning, finländaren Tuomas Kiiskinen värvades från Växjö

Klubbordföranden Pea Israelsson vill inte prata om negativa tankegångar.

– Vi har ett fantastiskt stöd i bygden, ja, hela landet. Och en styrelse och ett gäng hockeyarbetare som gör sitt dag efter dag – för klubbens bästa. Jag är oerhört tacksam, säger han.

Israelsson har alltid betonat teamwork – och fortsätter på den inslagna linjen. I alla avseenden.

Nya namn i ledningen

Ny, spännande klubbordförande är Kenneth Fahlgren. Han har rutin efter många styrelseår i föreningen.

Ny general manager är Erik Forssell, som efter en lång och framgångsrik karriär lade skridskorna på hyllan i fjol. Bland annat efter nio säsonger i föreningen och två SM-guld. Senast fanns han i Malmö.

– Erik är Skelleftegrabb från grunden och en mycket viktig kugge i föreningens maskineri, betonar Israelsson. 

Två SM-guld. Tolv raka kvartsfinaler 2008-19 och nio semifinaler 2009-18. Den framgångssagan är Skellefteå ensamt om i högsta serien under 10-talet.

Visst, Även HV 71 och Växjö har två guld vardera under den perioden, men ingen av dessa föreningar har nått någon ytterligare final.

Men det finns också tunga ledar- och spelarförluster för Skellefteå – men inte omöjliga att ersätta. 

Som föreningen ser det.

Bygdens lag även i framtiden

– Vi är inte oroliga. Vi har en ung, spännande trupp som kommer att växa. Visst, vi har inte största börsen, men här finns en utvecklingspotential som kan räcka riktigt långt, säger Lundkvist.

Han och Pea Israelsson betonar att Skellefteå ska vara och förbli bygdens lag, där fem av tio ska vara fostrade i bygden.

Den målsättningen har fungerat under hela 20-talet och ingenting talar emot det i framtiden. 

Litet historia: Skellefteås ishockeyliv höll på att ta en ände med förskräckelse i slutet av 90-talet. Med 7,2 miljoner i skulder fanns egentligen bara en utväg:

Konkurs och omstart.

Ordförande Nordlund skrev under konkursansökan vid två (!) tillfällen, men styrelsen var enig om att sova på saken ytterligare en natt för att eventuellt komma på andra lösningar.

– Minns du, Bosse. Du trodde att konkurs var det enda logiska – men plötsligt fick vi hela bygden att ställa upp och bidra till att vi överlevde, påpekar vd Pea Israelsson.

 Skellefteås väg från konkursmässigt till en av landets främsta ishockeyklubbar skulle man kunna skriva åtskilliga böcker om. Jonas Fahlman, skelleftejournalisten, har bland annat gjort det.

Men klubben vill se framåt – inte leva på gamla meriter.

– Skellefteå AIK har nästan blivit vad en kyrkas roll är. Där alla vill att det ska gå bra och alla jobbar mot samma mål, påpekar Israelsson.

Han har givetvis svårt påverka det sportsligt, men hoppas och tror att nya teamledarna ska bli framgångsrika. Samtidigt är ekonomibiten ett orosmoment.

– Vi har haft tre minusår och jobbar ständigt för att hitta nya inkomstkällor. TV-avtalet är oerhört viktigt. Vi hoppas kunna göra ett plusminusnollresultat efter de tuffa ekonomiska åren, säger han.

I det sammanhanget är givetvis sportchefen Niclas Lundkvists arbete betydelsefullt. Han lämnade ett administrativt, pålitligt chefsjobb på PiteEnergi för Skellefteå AIK.

– Jag behövde en utmaning och nu kom chansen. En spännande kick. Att min son spelar i Luleå Hockey fick mig inte att släppa tanken på Skellefteå. Jag slog till, säger han.

Har du ångrat dig?

– Nej, tvärt om. Inte en sekund. Jag har mött så mycket värme och proffsiga medarbetare i samtliga led i föreningen och Skellefteå. Alla här drar åt samma håll. Året har varit helt suveränt.

Men din son spelar i Luleå …

– Stämmer, men han har sin karriär där. Jag har min i Skellefteå. Om man säger så …

Hittills i sommar/höst har Niclas pendlat till Skellefteå från Piteå. 16 mil tur & retur varje dag.

– Fördelen är att jag kan tänka och kanske finna svar på frågor under resorna. Hittills har pendlat inte varit några bekymmer. Men kanske slår jag till med ett övernattningsrum?

Ekonomiska utmaningar

Ordföranden Pär Nordlund summerade inför årsmötet i år: 

”Att driva en ishockeyklubb på absolut toppnivå i Sverige kostar stora pengar och är förenat med ekonomiska utmaningar. Skellefteå AIK har under 2000-talet tack vare sportsliga framgångar byggt upp en stark ekonomi, som gör att föreningen slipper vidta drastiska åtgärder i sämre tider. Därmed inte sagt att vi inte ser allvarligt på de senaste årens negativa ekonomiska utveckling och det minusresultat som vi gör även detta verksamhetsår. 

Att vi gör ett minusresultat på 7,8 miljoner kronor innebär att vi måste fortsätta att jobba målmedvetet med vår verksamhet för att höja effektiviteten i allt som vi gör.Vi fortsätter att noggrant se över alla våra kostnader över hela linjen och prioriterar ännu tydligare det vi behöver ha framför det som skulle vara trevligt att ha”.

Plan finns för att vända ekonomiska trenden

Skellefteå AIK går back ekonomiskt. 

Men det finns en plan för att vända den negativa ekonomiska trenden. 

Föreningens egna kapital är däremot fortsatt starkt med 45 miljoner kronor.

– Målet är att ha en budget i balans med att herrlaget spelar kvartsfinal, säger Jan Nordahl, ekonomichef.

Det finns förklaringar till Skellefteås ekonomiska resultat för den gångna säsongen:

o Ökade personalkostnader.

o Stora investeringar i Rinksides konferens- och restaurangverksamhet som hittills inte genererat de vinster vi planerat. 

o De centrala reklamavtalen inom SHL har inte nått upp till förväntad utdel- ning för klubbarna. 

o Vikande publiksiffror.

Bo Fuhrman