Ungdomar i åldern 17-21 år en riskgrupp
Event |
Publicerad: 2023-02-25 13:21
Cecilia Åkesdotter har i sin avhandling undersökt psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Resultatet visar att över hälften hade mått så psykiskt dåligt att det haft en påtaglig påverkan på deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.
Avhandlingen är en bred översyn av förekomsten av psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Förutom att studera förekomst och samsjuklighet intervjuades även elitidrottare som blivit diagnostiserade inom psykiatrin om sina upplevelser
I den första studien undersöktes förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos 333 svenska elitidrottare på landslagsnivå. Nästan en av fem idrottare (19,5 procent) rapporterade kliniska nivåer av depressions- och/eller ångestsymtom.
Vanligt för 17-21-åringar
Dessutom hade över hälften (51,7 procent) någon gång mått så psykiskt dåligt att det hade en påtaglig påverkan på deras förmågan att fungera som vanligt under två veckor eller mer. Vanligtvis drabbades de när de var mellan 17 och 21 år.
– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter.
I den andra studien ingick 221 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö. Bland de elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling och uppfyllt diagnoskriterierna för minst en psykiatrisk diagnos var det vanligast (69 procent) att uppfylla diagnoskriterierna för ångestrelaterade diagnoser. Detta var följt av depressiva diagnoser (51 procent) och ätstörningar (26 procent)). Samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser var också vanligt. Ett resultat som sticker ut är att en av fyra elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling fick en ätstörningsdiagnos.
I den tredje studien intervjuades fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos om sina upplevelser. Analysen fokuserade på varför de valt att söka stöd, hjälp och behandling utanför sin egen elitidrottsmiljö. Resultatet visar tydligt det starka stigma som finns kring dessa frågor inom elitidrotten, där idrottare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.
Tar på sig en mask
– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.
I den fjärde studien presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning. Erfarenheterna presenteras i form av tre dikter som bygger på idrottarens egna ord i intervjuer.
– Dessa dikter kan bidra med ett viktigt komplement till det medicinska perspektivet och skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, avslutar Cecilia Åkesdotter.
- Dela
- Tipsa
Mest lästa just nu
Svenska Bandyförbundet drabbas av en rekordstor ekonomisk smäll. Nu avslöjas att underskottet är på nästan 5 miljoner kronor för 2022/2023. En av anledningarna är att Ryssland exkluderats och att det internationella utbytet inte blev som det var tänkt.
Idrotten kan vara en riskmiljö för mäns våld mot kvinnor. Samtidigt är idrottsrörelsen en viktig aktör för att minska detta allvarliga samhällsproblem. Det visar en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.
– Ideella ledare, volontärer och frivilliga föräldrar har motivationen, viljan och energin finns stora möjligheter, fortsätter Susanne Strand
Under kommande dam-VM i fotboll, 20 juli – 20 augusti på Nya Zeeland och i Australien, skrivs historia.
För första gången någonsin, det här är nionde upplagan av VM, kommer FIFA, det internationella förbundet, ett ekonomiskt ersätta varje spelare från totalt 32 nationer.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Norge och skidsport.Då finns det pengar om nån gång, kan vi tro.Men det stämmer inte alls. .På onsdagen fick landslagsåkarna beskedet att det blir nedskärningar till kommande säsong på grund av ekonomin.
Intresset för Obos Damallsvenskan fortsätter att stiga; det mediala intresset ökar liksom publiksiffrorna. Också intresset från spelmarknaden ökar. Generellt spelas det för 20 miljoner kronor på varje damallsvensk match, en tredubbling jämfört med för tre år sen. Med den ökade omsättningen ökar också risken för matchfixning. Något som Elitfotboll Dam (EFD) och huvudsponsorn Svenska Spel aktivt informerat samtliga lag i damallsvenskan och Elitettan om under våren.
C More upphör, nu är det bekräftat. Tidigare har tv-huset dementerat rykten om att streamingtjänsten skrotas.
Men enligt ett pressmeddelande ska TV4 Play och C More slås ihop under namnet TV4 Play efter sommaren. C Mores betalande användare omvandlas därmed till plus-användare på TV4 Play. På TV4 Play blir det också möjligt att välja att titta på innehåll med eller utan reklam.
SHL-ishockeyn köpkarusell snurrar vidare, trots alla kristecken i svensk ekonomi. På torsdagen offentliggjordes att Linus Omark, 36 år, bryter sitt kontrakt med schweiziska Servette Geneve och flyttar hem till Luleå.
En affär som knappast varit möjlig om inte it-miljardären och Luleå-supportern Gustav Porser agerat i bakgrunden. Omark har en succésäsong bakom sig, han bidrog i hög grad till Servettes ligaguld med 56 poäng plus 12 poäng i slutspelet.
Skriv kommentar