Jag tycker synd om Modo– och alla lag som hade möjligheter att klättra uppåt i seriesystemet, men som såg dem krossas av något så egentligen overkligt som ett virus. Och som omi inte det var nog, en plundring av spelartruppen.

Hela den rekordproducerande förstakedjan med Jonathan Johnson, Patrik Karlkvist och Adam Tambellini framför allt, men också backarna Victor Berglund och Tom Hedberg samt forwards Kim Rosdahl, Fredrik Olofsson och Joakim Hagelin värvades. För att räkna upp åtta, smärtsamma förluster.

Sportchefen Fredrik Glader ska inte bara fylla några hål, han tvingas bygga ett helt nytt lag.

Bittert förstås.

Det kunde ha blivit SHL, det blev förödelse.

Men det mesta anmärkningsvärda i fallet Modo, är att tränaren Björn Hellkvist – som under den gångna säsongen förlängde sitt avtal med klubben – plötsligt visade sig vara sugen på att lämna och gå till Leksand när den klubben hörde sig för. 

Han uttalade sig i tidningarna och ansåg att bollen låg hos Modo, själv hade han i sina tankar uppenbarligen redan placerat sig i Siljan.

Det är bedrövligt.

Det måste ändå finnas någon heder i denna kommersiella värld som elitidrotten är.

En tränare som just skrivit under ett nytt kontrakt ska sköta sina åtaganden på ett snyggare sätt än Björn Hellkvist, som över ett dygn gick från att vara hyllad till att bli starkt ifrågasatt av Modo–fansen av just den anledningen. Och det med all rätt.

"Han ska fullfölja kontraktet"

Klubbledningen har förklarat att Hellkvist ska stanna i klubben och fullfölja sitt uppdrag. Punkt.

Men även om det blir så, har det uppstått ett sår som blir svårt att läka.

Inte minst eftersom Hellkvist öppnade upp för just Leksand. 

Ett Leksand som den 1 april 2016 spelade bort MODO från SHL.

Löser pengar situationen?

Det ska bli intressant att se hur det hela slutar. 

Om Hellkvist blir kvar, om han släpps – i så fall dyrt – och hur han väljer att kommentera allting när det väl är avgjort.

Utan att sitta på alla detaljer, är det nog en stor portion ödmjukhet som krävs av Björn Hellkvist för att försöka återskapa förtroendet hos MODO–fansen.

Frågan är förstås också om en tränare som uttalat en vilja att lämna ett lag för en annan utmaning, fullt ut kan stanna kvar och prestera ett maximalt motiverat jobb.

Jag är tveksam.

Björn Hellkvist är en dokumenterat duktig tränare, bevisat av flera imponerande bedrifter i de lag han hittills tränat, men just nu har han uppförsbacke. 

I alla fall i Örnsköldsvik.

För övrigt tycker jag att Svenska Ishockeyförbundet borde ha utsett Luleå till svensk mästare. Okey, slutspelet ställdes in, men Luleå vann grundserien och det bör under rådande omständigheter berättiga dem till en SM–titel.

Att inte dela ut något guld alls känns som att kasta hela säsongen i skräpkorgen. Och den förtjänade trots allt ett bättre öde.

Det finns bara några få vinnare Corona–säsongen 2019/20 och det är lagen som skulle kvala för att undvika nedflyttning och som nu blir kvar, utan att behöva spela om det.

Leksand och Oskarshamn, bland annat. De får nu garanterat minst en säsong till i SHL. Jag tror att minst ett av lagen åkt ned i HockeyAllsvenskan om kvalspelet genomförts.