Rik på erfarenheter, fattig som idrottare

Agneta Andersson är en av våra mest framgångsrika idrottare någonsin. Men det är snarare kärleken till idrotten än medaljerna som har sporrat henne. Rik på erfarenheter, fattig på sin sport, så kan hennes idrottskarriär sammanfattas.
OS Atlanta 1996. Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson tar OS-guld i K2 500 meter Foto: Jan Collsiöö, Scanpix

 

I närmare 20 år ägnade Agneta Andersson all tid på kanotpaddlingen. Vanligtvis tränade hon 14 pass i veckan, ungefär två gånger om dagen. Under tävlingssäsongen handlade det om så mycket som fyra pass dagligen.

Den som tränar mest blir bäst

- Den som tränar mest blir bäst, så är det bara. Det gäller inte bara inom kanoten utan de flesta idrotter, hävdar Agneta bestämt.

Hon själv är ett bra exempel på att mottot stämmer. Under sin aktiva period paddlade hon hem inte mindre än sju OS-medaljer, varav tre guld. Det har gjort henne till Sveriges mest framgångsrika kvinnliga idrottaren.

Speciellt minns hon OS-guldet i Atlanta 1996. Prestationen var enorm med tanke på att Agneta tre år tidigare hade meddelat att hon skulle sluta med sporten och flytta till Australien och sin nuvarande man, Martin Hunter. Men så bestämde hon sig att göra comeback och lyckades ta OS-guld tillsammans med Susanne Gunnarsson. Samma år tilldelades de Svenska Dagbladets bragdguld.

Största någonsin

- Min största prestation någonsin, förklarar Agneta.

Förutom prestationen uppmärksammades även OS-guldet av andra skäl. Sedan 1993 hade Agneta och Susanne varit ovänner, en osämja som också hade gått ut över deras tävlande.

I en intervju med Aftonbladet berättade Agneta att det delvis var bråket som fått henne att sluta första gången och att det från början inte var tänkt att de skulle paddla tillsammans i Atlanta-OS. Dåvarande förbundskaptenen Kalle Sundqvist tvingade dock tjejerna att tävla ihop, eftersom han såg potentialen.

Med facit i hand vet vi att satsningen gick hem, trots att Agneta och Susanne vägrade att prata med varandra utanför kanoten.

Framgången inte det viktigaste

Trots bråket tänker Agneta tillbaka på sin aktiva karriär med glädje. Som 12-åring började hon paddla kanot i den Karlskogaklubben Bofors KK, en klubb hon fortfarande tillhör.

Där fann hon en stark gemenskap med många kompisar och hon beskriver att kanotklubben blev något av en fritidsgård för henne. Kamratskapet fick henne att fortsätta och när hon började tävla, såväl nationellt som internationellt, träffade hon massor med folk som än i dag är hennes vänner.

- Jag har fått ut så otroligt mycket av idrotten. Då tänker jag inte i första hand på pengar eller framgång, utan alla upplevelser och människor jag har träffat. De egenskaper jag fick genom kanoten, som exempelvis ta mycket eget ansvar, har påverkat mig som person, förklarar Agneta.

Höjdpunkten, ett träningsläger

Hon påpekar noga att idrott är mer än bara tävling, utan snarare en livsstil.

- Det är inte bara det idrottsliga det handlar om. Höjdpunkten i min karriär var när jag åkte till Australien 1981 på mitt första riktiga träningsläger, det var en verklig upplevelse, berättar hon.

Hennes långa karriär har aldrig gett henne några stora pengar, alla framgångar till trots. Under sina aktiva år arbetade hon intensivt på vinterhalvåret för att spara pengar och kunna satsa på sporten under sommaren.

Satsningen underlättades också av att hon bodde hemma hos sina föräldrar fram till 23 års ålder.

Annat stöd i dag

- Sen tog jag OS-guld 1984 och med det blev lättare att få sponsorer. Tack vare det kunde jag under de sista tio aktiva åren leva på min idrott. Det handlade aldrig om några riktigt stora summor, men tillräckligt för att överleva, säger Agneta.

Utsikterna för framgångsrika svenska kanotister i dag har inte ändrats nämnvärt, det vet Agneta. Skillnaden är att SOK går in med viss finansiering till de idrottare som anses ha potential. Det ger många möjlighet att satsa på heltid.

Annars handlar det fortfarande om att själv jaga sponsorer, precis som det gjorde för Agneta.

- Det är en liten sport, då är det svårt att locka företag, säger hon.

Åter i landslaget

Efter OS i Atlanta valde Agneta att sluta med kanoten en gång för alla. Hon flyttade till Australien, där hon hade träffad sin man, och arbetade som tränare på ett idrottsinstitut i Melbourne.

- Det handlade varken om motivationssvårigheter eller fysik. Jag älskar att träna och jag älskar allt vad idrottslivet innebär. Men jag var 35 år och kände att jag ville gå vidare och göra något annat.

Avhoppet blev dock kortvarigt. Redan 1998 var hon tillbaka till landslaget. Hennes make Martin Hunter, som också paddlat kanot, fick frågan om att bli förbundskapten för svenska landslaget. Han tackade ja och Agneta hakade på, som assisterande förbundskapten.

- Det var jättekul, framför allt att man fick fortsätta med elitkanoten.

Öppnade café

När Agneta och Martin fick barn, år 2000, valde Agneta att avsäga sig landslagsuppdraget och började föreläsa istället.

Hon använde erfarenheterna från sin aktiva tid och hur man bör tänka för att bli bäst. Agneta beskriver arbetet som enkelt med möjlighet att tjäna mycket pengar. Fram till 2004 arbetade hon som föreläsare, innan hon bestämde sig för att starta ett café hemma i Karlskoga.

- Jag älskar mitt jobb och har inte ändrat det en enda sekund. Det är raka motsatsen mot föreläsningarna, här krävs hårt arbete för att relativt lite pengar. Men det är otroligt roligt, säger Agneta.

Ångrar sig inte det minsta

Hennes idrottskarriär var över 20 år lång, generade inga stora pengar och upptog det mesta av hennes tid. Hon försummade utbildning och det enda hon tänkte på var kanoter och paddlar. Trots det ångrar hon inte en sekund sitt val.

- Det kan vara svårt för utomstående att förstå. De flesta tror att man satsar för att tävla i OS vart fjärde år för att vinna. Men idrott är mer än så, det är en livsstil, en möjlighet att uppleva mycket. Det öppnar dörrar och ger en oändligt många vänner.

- Bra resultat gör det självklart roligare att hålla på, men idrott är så mycket mer än att bara tävla och vinna, avslutar hon.

Freja Andersson

Fakta

Konsten att börja om

De förgyllde våra stunder både på plats och i TV-soffan. Men vad hände sedan, när strålkastaren slocknat och vaktmästaren låst och gått hem? I en serie artiklar under vinjetten "Konsten att börja om" får du träffa svenska idrottshjältar som försökt sadla om till ett ”Svensson-liv”.

Först ut i serien var friidrottaren Maria Akraka, därpå basketspelaren Roland Rahm och ishockeyspelaren Tomas Sandström följd av Christine Gandrup, en av Sveriges allra bästa badmintonspelare. Därpå simmaren Bengt Gingsjö och golfspelaren Per-Ulrik Johansson. Därpå följde orienteringens Annichen Kringstad. Sedan träffade vi Bernt Johansson följd av Erica Johansson, friidrottstjejen, och i förra veckan volleybollens stora stjärna, Bengt Gustafsson.

Nu är turen kommen till Sveriges främsta kanotist någonsin, Agneta Andersson, som tagit flera OS-medaljer än någon annan idrottare.

Läs de föregående reportagen:

Maria Akraka

Roland Rahm

Tomas Sandström

Christine Gandrup

Bengt Gingsjö

Per-Ulrik Johansson

Annichen Kringstad

Bernt Johansson

Erica Johansson

Hanna Ljungberg

Bengt Gustafsson

lasse björck (inte verifierad)

lör, 2013-01-19 12:24

1. tack för det !

intressant med just den belysningen av en idrottslig karriär

Henrik Cleverdal (inte verifierad)

mån, 2013-01-21 14:43

2. Idrottande är fantastiskt

Kul att hon lyfter fram det roliga med idrott. För de allra flesta är det en annan vardag än för proffsen inom fotboll och ishockey. Speciellt för många individuella idrottare så finns det inga pengar i sammanhanget.

Bocaj (inte verifierad)

tors, 2013-01-24 11:10

3. Minns henne länge

En sympatisk och framgångsrik världsstjärna som svenska idrottsvänner kommer att minnas många år framöver.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.