Det är en viss form av hemlighetsmakeri, om än inte medvetet. Men det finns faktiskt en särskild kod som Riksidrottsstyrelsen inrättade 2021 i syfte att uppnådemokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar.

– Det pågår ett viktigt arbete inom idrottsrörelsen för ökad transparens. Det främjar demokratiska beslutsprocesser och stärker trovärdigheten, säger Lina Wahlgren, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Idrotten kan bli mer trovärdig

Lina Wahlgren betonar

- Studienvisar att vissa förbund har kommit längre än andra,

Redan 2020 fick Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att analysera hur idrottsrörelsen kan arbeta för att förbättra sin styrning, öppenhet och ett demokratiskt beteende. Resultatet finns att läsa i rapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott.

Den nya studien” Hur öppen är idrottsrörelsen?” är en uppföljning. I rapporten har Centrum för idrottsforskning granskat den information som finns att hämta på idrottsförbundens webbplatser.

År 2021 beslutade Riksidrottsstyrelsen att införa en etisk kod för demokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar. En viktig aspekt var transparens och öppenhet.

Enligt koden ska vem som helst kunna hämta information om Riksidrottsförbundets, specialidrottsförbundens och distriktsförbundens (RF-SISU distrikt) verksamhet på deras respektive webbplatser. Det handlar om totalt elva områden, till exempel årsredovisning, årsmötesprotokoll och ersättningar till styrelseledamöter.

grannskning välbehövlig

Centrum för idrottsforskning har nu granskat i vilken utsträckning som specialidrotts- och distriktsförbund levt upp till dessa krav. Undersökningen gjordes under våren 2023.

Granskningen visar att endast 4 av 90 undersökta förbund (71 specialidrottsförbund och 19 distrikt) redovisar information inom samtliga elva områden. Ytterligare 20 förbund når tio områden.

Uppgifter om ersättning till styrelseledamöter saknas i stor utsträckning: 15 av 19 distrikt och 45 av 71 specialidrottsförbund redovisar inte detta.

– Detta trots att vi varit tillåtande i vår granskning av ersättning. Vi har även godkänt de fall där styrelsens arvoden endast finns angivna som en totalsumma, säger Lina Wahlgren.

Inte heller Riksidrottsförbundet redovisar ersättning eller lön till generalsekreterare och styrelseledamöter. Däremot redovisas en totalsumma för dessa utgifter i årsredovisningen.

– Många förbund redovisar uppgifter som är grundläggande och statiska, såsom stadgar och information om styrelsers sammansättning. 

– Arvoden framstår däremot som ett känsligt område.

Skillnaden i transparens är stor. Enligt Lina Wahlgren hade man kunnat anta att stora förbund skulle vara mer transparanta än små, i kraft av mer ekonomiska muskler och fler anställda som kan arbeta med att redovisa information.

– Men det stämmer inte riktigt. Många förbund med låg ekonomisk omsättning uppnår hög transparens. Samtidigt finns det förbund med hög omsättning, men med lägre måluppfyllelse. Varför det ser ut så här behöver undersökas i fortsatta studier, säger hon.

Att arbeta aktivt för att stärka den demokratiska styrningen och öka insynen i förbundens verksamhet är viktigt för att förebygga risken för oegentligheter såsom maktmissbruk och korruption.

Good governance är det begrepp som används för att beskriva ett sådant arbete. Engagemanget var länge måttligt inom den svenska idrottsrörelsen, konstaterar Lina Wahlgren.

Etisk kod viktig

– En vanlig åsikt var att problemen låg hos internationella idrottsförbund och elitklubbar. Diskussionen i Sverige handlade snarare om hur vi med vår starka folkrörelsetradition kunde inspirera och stötta den internationella idrotten.

På senare år har dock idrottsrörelsens ambitioner att stärka den egna demokratiska styrningen ökat. Den etiska koden var ett viktigt steg i den riktningen, anser Lina Wahlgren.

– Samtidigt finns det en risk att organisationer först inleder ett arbete för goda styrningsformer, och att engagemanget därefter minskar. Ett första steg kan aldrig vara nog. Arbetet för goda styrningsformer måste alltid pågå, säger hon.

Fakta idrottsrörelsens etiska kod

Riksidrottsstyrelsen inrättade en särskild kod för demokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar 2021. Den etiska koden var aktuell till och med våren 2023. Efter kritik på Riksidrottsmötet beslutades att koden ska ses över och att ett nytt förslag ska föreläggas Riksidrottsmötet 2025.

Reglementets punkter

Den ursprungliga koden innebar bland annat att information om följande områden skulle finnas tillgängliga på förbundens webbplatser:

• styrelseledamöter samt eventuell ersättning för uppdraget
• verksamhetschef/generalsekreterare
• årsredovisning alternativt årsbokslut
• uppgifter om revisor samt revisionsrapport
• organisationsskiss
• stadgar
• årsmötesprotokoll
• verksamhetsberättelse
• verksamhetsinriktning

Thomas Ejderhov