Hockeybasen Christer Englund konstaterar i alla fall att nära 150 000 biljetter nu ska vara sålda. Foto: Pontus Lundahl, Scanpix

Media har inte varit nådiga med Ishockeyförbundets ledning efter dåliga publiksiffror för Ishockey-VM. Även om det är uppenbart att hockeyförbundet har agerat fullständigt inkompetent vid prissättning och biljettförsäljning så är det tveksamt om medias rubriker om fiasko är rättvisa.

Ett tusental personer på Danmark-Italien och liknande matcher kan snarare ses som goda siffror. 7 000 personer som ser Sverige-Norge likaså.

En mördande konkurrens

Det kan vara så att produkten inte är bra nog för att locka flera.

VM ligger vid en tidpunkt där konkurrensen är mördande. Utöver derby i fotboll, slutspel på tv i NHL och i de stora ligorna i fotboll så har golfsäsongen börjat, uteserveringar öppnat, trädgårdar skall tas om hand, lantställen göras i ordning, trädgårdar skötas, båtar sjösättas och paniken över allt jobb som skall vara klart innan semester har satt in.

Vi har också efter en fantastisk elitseriesäsong med Brynäs som vinnare hunnit stänga av vårt hockey mind set.

Jag klarar helt enkelt inte av att uppbåda någon energi för Hockey-VM trots stort hockeyintresse. Min hockeysäsong slutar rent mentalt när elitserien är över och golfsäsongen startar (ja, vår trädgård vansköts).

Många favoriter konkurrerar

Vidare har Tre Kronors varumärke löpande tappat samtidigt som globaliseringen har gett oss favoritlag i NHL, i Premier League, i La Liga med flera utöver våra favoriter i allsvenskan och elitserien. Det finns en gräns för mängden idrottsliga emotionella tillhörigheter. 

Den underliggande efterfrågan kan uppenbarligen varit väsentligt lägre än vad hockeyförbundet antog när man började planera.

Sen kan vi stämma in i kören över den bristande kompetensen hos förbundet. Att använda höga NHL-priser som benchmark är självfallet kodumt. Priserna för ishockey i Sverige sätts av elitserien utifrån allt kunnande om konkurrensen och marknadspriserna på den svenska marknaden.

Värdnationer måste få tjäna mera

Om Hockeyförbundet tror det går att få svenska folket anse att Norge-Lettland är bättre hockey än Skellefteå-Brynäs så misstar man sig å det grövsta.

Det allvarliga med förbundets agerande är inte att de förstört ekonomin med årets VM. Man har genom sitt agerande även förstört nästa års intäkter och risken att förbundet får lida i  de tiotalet år som VM-vinster skall räcka som följd av detta är hög.

Till deras försvar skall sägas att det finns det goda skäl att ifrågasätta hela affärsstrukturen som internationella förbundet byggt upp. Den lokala arrangören behöver få del av alla intäkter för att det skall finnas värdnationer i en framtid. 

Det går också att ifrågasätta om VM skall spelas varje år och om alla de andra landslagsturneringarna är relevanta.

Men någon eller några på Hockeyförbundet har gjort ett antal fullständigt felaktiga bedömningar och hade man varit ett företag hade det skett ledningsbyten. Nu styrs valen istället av distrikten utifrån ett maktperspektiv så här behöver det inte hända någonting.

KD går nu glatt ut och säger att när de nu satt ner foten i frågan om spelmonopolet så finns det en bred riksdagsmajoritet för en förändring.

Just nu ser riksdagspartierna ut att kunna enas om en modell där Svenska Spel behåller monopol på automater och kasinon medan nätspelet öppnas upp. Vad som händer med spelbutiker för spel hos Svenska Spel och ATG framgår inte.

348 för - en enda emot...

Hur licensavgiften/skatten på 20 procent skall beräknas är inte heller tydligt. Skatt på vinst eller skatt på omsättning och hur ser konsekvenserna ut utifrån svenska dubbelbeskattningsavtal med spelbolag i andra EU länder.

Det finns mycket att sätta frågetecken inför men det enklaste i det här fallet är slutsatsen att även om 348 riksdagsmän är för så sker en förändring på spelområdet bara om den sista gör bedömningen att han garanterat får in mer pengar än idag.

Han heter Anders E Borg och är finansminister.

Överskott till idrotten!

KD föreslår också att överskottet skall gå till idrotten och allsköns annan samhällsnyttig verksamhet istället för som idag gå in i statskassan. Här tror jag herr Borg ser rött direkt.

Vidare bör ungdomsidrott och folkhälsoidrott (när vi medelålders motionerar) fortfarande gå på socialdepartementets budget och elitidrotten får väl tjäna pengar på sponsoravtal.

Den är kommersiell och skall inte ha mer stöd än annat näringsliv medan stödet till ungdomsidrott och folkhälsa bör ökas dramatiskt för att det är lönsamt för samhället (11 000 onödiga knäoperationer per år pga övervikt är bara ett exempel).

Det kan ändå dröja många år

Sedan säger man i media att några IP-blockeringar eller stopp för debiteringar av svenska kort för vissa merchantkoder inte anses behövas. Det torde vara som att säga att det är dumt att betala licensavgifterna till spelbolagen.

Min tes är fortfarande att idrotten kan bli vinnare av en avreglering och att även med en sådan är Svenska Spel och ATG marknadsledare under min livstid.

Sen kan det fortfarande ta många år innan ett beslut i den här frågan har klubbats i riksdagen och genomförts.

Förändring utan konsekvens

Det kan dyka upp helt nya aktörer när stora idrotter som fotboll, ishockey, speedway, handboll, golf med flera väljer att ansöka om egna licenser.

Det är troligt att delar av KDs idéer om nationella regelverk inte klarar alla delar av EU-regelverken och så vidare.

Så sammanfattningsvis. Det ni läst i media om förändring av spelmonopol behöver inte betyda något alls.
I synnerhet inte nu.

Risk för Pomperipossaeffekter

Det är också så att när man kommer hem till djävulen, han påstås bo i detaljerna, så blir det här svårare än man trott. Man skall både kunna lova mera pengar till statskassan och lönsamhet och rikare aktieägare till spelbolagen för att det skall bli något av det hela.

Samtidigt måste nämligen väldigt mycket pengar delas ut till spelarna om det skall bli någon omsättning.

Risken för Pomperipossaeffekter är hög även om de flesta beslutsfattare är så unga att de har gått i en skola där så många procent inte ens finns.

Svenska Spel bör ringa RF

Jag är självfallet emot monopol såväl som allsköns ohederliga karteller som boräntor och elbolag.

Därför är min grundsyn positiv till en avreglering, men man borde förstå att det inte behöver vara enkelt och en avreglering med samma utfall som elmarknaden är det ingen som önskar.

Sammanfattningsvis så var detta alltså veckans ickenyhet, den berör inte svensk idrott på många år och min bedömning kvarstår att Svenska Spel har många goda skäl att ringa RF och backa på uppsägningen av avtalet, för de 20 millarna per år är kaffepengar för stöd i den här politiska soppan.

Fackliga tvister är svåra att få idrottssverige att engagera sig i. Det som nu sker genom kommunals agerande mot golfen är dock det största enskilda hot mot Idrottssverige vi upplevd på mycket länge. Läs även min förra krönika i ämnet.

Kommunal är Sveriges största och mäktigaste fackförbund. Inom en nära framtid förväntas deras vice ordförande Tobias Baudin bli ny ordförande för LO.

Sanslöst dålig timing

Tobias har låtit skriva artiklar i riksmedia för att förklara varför han bör bli ny LO-ordförande. Temat är det politiskt korrekta om utveckling som kommer alla till del. Kommunals agerande mot golfklubbarna är direkt motstridigt det han skriver.

I give you an offer you can’t refuse är en bra sammanfattning för hur Kommunal nu agerar. Den historiska grunden till citatet kan vi.

Baudin och hans ordförande Anneli Nordström måste ha missat i timingen. De skulle ha inväntat LO-kongressen innan de visade sin nya strategi av maktspråk och övergrepp. Strejkhotet mot tio golfbanor är en petitess för den svenska arbetsmarknaden men det kommunals agerande visar är en strategi som förutom att vara direkt skadlig för deras inblandade medlemmar tydligt visar att nu är det maktspråk som gäller.

Hur tänker ni?

I den Gudfadern jag läste, ville Don Corleone att dealen skulle innehåll någonting bra för den andra parten. Den typen av moralisk svaghet är helt främmande för kommunal. Här är det makten som gäller.

Kommunal har inget problem med att ca 2 000 av deras helårsanställda medlemmar på golfklubbar och förmodligen ca 10 000 till på andra sport och idrottsanläggningar kommer att bli av med jobbet som följd av deras krav på för höga löneökningar och mera allvarligt inskränkningar i årsarbetstid som gör säsongsverksamhet omöjligt.

Kommunal driver en princip om god lön och goda arbetstider åt alla sina medlemmar. Det är svårt att vara emot detta som teoretisk princip. I teorin är teori och praktik samma sak, dock inte i praktiken.

Ska Åre skaffa konstsnö?

Jobbar jag som livräddare på en strand i Sverige vore det rent teoretiskt kul med lön i januari men praktiken blir istället drunknade människor i juli.

Verkligheten är att det finns många verksamheter med säsongsstrukturer där mängden helårsanställda förutsätter att man lägger många timmar under säsong och färre under icke säsong för att nå en årsarbetstid som är rimlig.

Om nu kommunal öppet ville gå ut och säga att de ställer krav på golf och skidor året runt och fick regeringen med sig på de investeringar det kräver så vore läget annorlunda. Sannolikheten att den socialdemokratiska ekonomiska taleskvinnan Magdalena skulle acceptera något så fullständigt kodumt som tak över Åre och konstsnö får ses som låg.

Gröna sidan upp

Kan vi inte kalla en spade för en spade och inse att det finns massor med arbeten som har efterfrågan annorlunda än kl 7-16 vardagar året runt. Obekväm arbetsid finns det regler för men grunden är att väljer man att arbeta i en säsongsbransch så får man nackdelar och fördelar av detta.

Våra golfinstrukturer har aldrig klagat över att det är ojämn arbetsbelastning mellan juni och januari. Jag är helt säker på att alla som sökt sig till en golfklubb har gjort det med kunskapen att golf spelas på gröna gräsmattor.

Hur svårt kan det vara för Sveriges rikaste, mäktigaste och största fackförbund att förstå så enkla och grundläggande fakta som att ganska stor del av Sveriges upplevelseindustri är säsongsbaserad.

Använder maktspråk

Nu väljer Kommunals ledning där Baudin snart är fackföreningssveriges mäktigaste person att enbart prata maktspråk. Den lilla ideella golfklubben har ingenting att sätta emot. ”Vi kan bara varsla hälften av de helårsanställda om uppsägning eller gå omkull” som en klubbchef uttagen i strejken skrev i mail.

Om Kommunal kunde förklara för mig hur de kan vara bra för deras medlemmar att hälften blir uppsagda så ändrar jag åsikt direkt. Om kommunal kan förklara för mig varför det ligger i deras intresse att öka antalet inhyrda från bemanningsföretag på svenska idrottsanläggningar så skulle jag förstå det bättre.

Det jag inte förstår är varför Tobias Baudin, veckor innan han skall bli vald till LO-ordförande, har beslutat sig för att Kommunal skall agera på ett sätt som får Don Corleone att framstå som ordningsman i söndagsskolan. Det övergår mitt förstånd.

Jag kan inte ens tänka mig att Stefan Löfven som levt med näringslivets villkor som verklighet i hela sitt liv kan respektera den nya LO ordföranden om de framhärdar. Jag har än mera svårt att tro att så kloka människor som de som röstar på LO kongressen kan välja en ordförande som så totalt saknar verklighetsförankring, oavsett de fina orden i hans egna kandidatartiklar.

Läste idag en utmärkt artikel om Fotografiska Museet, en veritabel succé som är kommersiell och går med vinst. Massor med besökare trots höga priser medan kulturvänstern skriker sig hesa över att det kostar entréavgifter på de andra statliga museerna och det är därför de inte får besökare.

Jag har själv varit där några gånger och de levererar verkligen. Den enkla sanningen är att de andra museerna är för dåliga. I artikeln kom kultur- och idrottsministerns påstådda ifrågasättande av möjlig framgång för dem på invigningen. Det står i direkt strid med det hon säger om mer marknadsorienterat och mer kommersiellt till både idrott och kultur.

Det finns ju inget nytänk

Vi har idag en regering som någonstans väljer att stötta det gamla, traditionella och etablerade på samma sätt som man alltid gjort, men som inom kultur- och idrottsområdet inte kan presentera något nytänk överhuvudtaget.

Vi har haft regeringsförklaringar som låtit som om staten vill vara med och stärka Sverigebilden och tjäna pengar på stora event och nya satsningar, men den trista sanningen är att staten vare sig velat stötta fotbolls-EM, Ryder Cup eller någon annan satsning.

Nu när sossarna är på väg att återskapa sig som ett fungerande seriöst parti efter debaclet med Oskarshamnsreaktorn så har de här en fråga där de ganska enkelt kan visa sig vara mer innovativa, mer folkrörelsenära och samtidigt se till att den här delen av upplevelseindustrin kan fortsätta att utvecklas snabbare än BNP med allt vad det betyder i skatteintäkter och arbeten för samhället.

Finns en finansierad modell

Om sosseriet satte någon att titta på de tiotals miljarder idrotten levererar i skatteintäkter, de tiotusentals som är anställda som direkt följd av idrotten, den tillväxt den här delen av upplevelseindustrin levererar så kan de ganska enkelt finna en finansierad modell för hur staten och elitidrotten kan samverka för att öka omsättning till gagn för båda parter.

Tittade man samtidigt på vad den kommersiella idrotten genererar i folkhälsa och den ideella i värdegrund och aktiviteter för våra barn så skulle man snabbt se att det finns mycket goda skäl för staten att göra mer.

En idrottande 15-åring lär sig fungera i lag, göra som tränaren säger, komma i tid och jobba hårt. Hon är alltså anställningsbar och här gör idrotten idag mer än skolan utan att man får något för det utöver den personliga tillfredställelsen hos de 100 000-tals ungdomsledare vi har. 

Dessa märkliga avdrag

En enkel lösning är att ta bort de dumma undantagen från friskvårdsavdrget och ett skatteavdrag för kostnader för idrottande barn. Har klar solidarisk vinkling också då vi tyvärr är på väg mot ett samhälle där låginkomsttagarna inte har råd att låta sina barn idrotta.

Det är också enkelt att gå ut och säga att man vill ta bort kostnaderna för polisbevakning för idrottsevent som sker inom ramen för RF:s stadgar.

Det är enkelt att ställa upp med samma garantibelopp som övriga parter tar fram för att få stora internationella event. Ett regelverk som gör att staten oavsett vad som händer ändå är en vinnare.

Det är enkelt att se till att elitidrotten får samma skatter för spelare de köper hem som konkurrenterna i grannländerna har. Kostnaden för samhället är försumbara medan klubbarna i nulägget tappar i konkurrenskraft och därigenom i tilväxt.

Det är enkelt för att alliansregeringen har lämnat WO på det här området och då kan S se till att de kan äga en fråga. Idrotten är dessutom en fråga som berör emotionellt och som når en majoritet av svenska folket.

Kan inte minska representationsavdragen!

Nu kommer rapporter om att regeringen funderar på att slopa avdragsrätten vid representation. Ett sådant beslut skulle äventyra alla tänkbara arrangemang och utgöra ett hot mot företagens sponsring.

Ett idrottspolitiskt program som är finansierat och som ger fler anställda, fortsatt tillväxt, fler idrottande barn, bättre folkhälsa och en utvecklad Sverigebild är inte svårt att ta fram.

Det är en utmärkt valfråga som skapar känslor och som alliansregeringen agerat hittills så är det här med att skapa känslor för sin politik inte riktigt deras grej.