Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
"Vad vill staten egentligen med idrotten?"
Johan R Norberg, gör en utmärkt sammanfattning av statens stöd till idrotten här på Idrottens Affärer. Jag delar hans åsikter på de flesta områden, men ser skäl att försöka förtydliga min syn på en del punkter.
Den kommersiella idrotten, oavsett driftsform skall självfallet betala samma skatter och avgifter som deras konkurrenter som är alla andra företag inom upplevelseindustrin. D.v.s varken mer eller mindre.
Många självklarheter, egentligen
Vi har ett antal domar som slagit fast att ett aktiebolag som ägs av en ideell idrottsförening, skall betraktas som vilket AB som helst (enligt Örgrytedomen) och det är självklart och logiskt.
Den kommersiella idrotten genererar tiotals miljarder i skatteintäkter för staten och växer. Det är naturligt och det är bra för Sverige att även den kommersiella idrotten är med och delar våra åtaganden för vårt välfärdssystem.
Den kommersiella idrotten skall bidra på samma sätt som vi ställer krav på andra företag att bidra.
Samhällets stöd till ungdomsidrotten skall styras av samhällsnyttan, dvs så länge ungdomsidrotten med alla sina tiotusentals ledare och föreningar levererar minskad barnfetma, bättre skolresultat, bättre motorik, värdegrund, minskat utanförskap och högre anställningsbarhet så har staten anledning att stödja ungdomsverksamheten.
Anpassa stödet efter motprestation
Om vi nu antar den enkla tesen att ökad barnfetma, sämre skolresultat, sämre anställningsbarhet är en utveckling som kostar för samhället så bör satsningen på ungdomsidrott ställas i relation till vad som är positivt för samhället.
Det finns ingen fast summa utan staten bör utifrån sitt uppdrag att leverera maximal nytta till sina invånare anpassa stöd utifrån motprestation.
Samhällets högst eventuella stöd till breddidrott för vuxna (frisksportavdrag för arbetsgivare) har som motprestation lägre sjukvårdskostnader och lägre vårdkostnader bland äldre.
Här finns stora vinster för individen i form av ett mer kvalitativt liv så behovet av stöd är relativt litet. Här finns nu det aparta utifrån hur regeringen agerar i övrigt att motion på kommersiella gym är avdragsgillt men inte på ideella Ågesta GK.
RF har kommit så snett, så snett
Är det då frid och fröjd i relationen mellan stat och idrott såväl som mellan idrott och samhälle? Nej, självfallet inte.
Läget är just nu en ren katastrof i relationen mellan regering och idrott.
Det primära skälet är att RF som företräder idrotten har skapat fel bild av idrotten bland politiker och media. Dvs man har fokuserat på bilden av den ideella föreningen det är synd om. Regeringen har samtidigt struntat fullständigt till och med i sina egna regeringsförklaringar om idrotten.
Idrotten har gjort fel saker och regeringen ingenting alls om man sammanfattar.
Skapar långt utanförskap
Ungdomen sviker idrotten på grund av samhällsutveckling, IT-utveckling och, för stora växande grupper, för att avgifterna för att ha ett idrottande barn blir för höga.
- Idrotten blir då ett tydligt första tillfälle för ett sedan ofta livslångt utanförskap för många ungdomar som inte har två anställda medelklassföräldrar som både vill och kan betala.
- Idrotten klarar inte längre att leverera det man skulle kunna leverera i form av fysiskt aktiva ungdomar som blir anställningsbara för att de klarar skola och lär sig jobba hårt, ha drömmar, göra som ledaren säger och fungera i ett lag. Pengarna finns inte och det går inte att ta ut mer av föräldrarna.
Vad vill staten med idrotten?
Ett beslut från stat och kommun om mer pengar till ungdomsidrott skall alltså inte baseras på vad idrotten vill ha av staten, utan av vad staten vill ha av idrotten.
Är det billigare för samhället stödja ungdomsidrott än att inte göra det skall man göra det med tydliga krav på leverans. Idrotten har inga skäl att be om hjälp, det är samhället som behöver hjälp av idrotten.
Delar av elitidrotten straffbeskattas genom lagen om poliskostnader som av den tyska regeringen setts som en lag som kan få tyskarna att tappa förtroendet för polisens våldsmonopol. Tyska inrikesministieriets enkla slutsats var "Polizeikosten hat der Staat zu tragen, ansonsten wäre das Gewaltmonopol des Staates nicht zu rechtfertigen"
RF missade enskild träning
Om staten skall bevara legitimiteten för polisens våldsmonopol kan man inte debitera poliskostnader, fritt översatt.
Här införde sosseriet en dum lag, det enda positiva nu är att samma gruppering verkar vara den enda som vill ta bort den. Sen måste vi skilja på det gemensamma ansvaret att lösa problemet med huliganer och lagen om poliskostnader.
När det gäller våra vuxnas breddidrott är det så illa att här har idrottsrörelsen missat helt. Vi gymmar, springer, promenerar på egen hand i renodlat kommersiella anläggningar med vårt eget välbefinnande som enda syfte. Men, det enda viktiga för samhället är att vi gör det, så det spelar ingen roll hur.
Sammanfattningsvis så kan idrotten leverera mer samhällsnytta för i sammanhanget försumbara kostnader och elitidrotten bidra med mer skatter till vård, skola och omsorg och dessutom räcker pengarna till ungdomsidrotten också.
Mest lästa just nu
Spelaraffärerna inom svensk elitfotboll ökar markant just nu. Transfermarknaden är het och klubbar säljer ovh köper för stora pengar.
IFK Göteborg har gjort en ny stor affär när italienska Serie B-klubben Sassuolo köpte Laurs Skjellerup som blir en av IFK:s dyraste försäljningar genom tiderna då prislappen ska, enligt uppgifter, hamnat på drygt 46 miljoner kronor. Många minns också hur IFK sålde Malick Yalcouyé till engelska Brighton och totalt handlar det om intäkter på runt 100 miljoner kronor.
8-9 mars kommer världscupen till Åre för två dagar med alpin skidfest. I samband med det samlas också kända vinteridrottare, forskare och ledare för näringslivet för första gången under Nordic Sustainability Arena (NoSa) med ett gemensamt mål om att skydda framtidens vintrar.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Ängelholms kommun föregår med gott exempel och bildar skolar för många andra kommuner. Skåningarna går ut öppet med hur mycket de vill sponsra föreningarna i bygden. Och de uppger också hur mycket pengar respektive klubb får.
Behållningen från Bingolottos Uppesittare-kvällen, dan-före-dan och en enskild kväll landade 2024 på 142 miljoner att fördela på klubbar och organisationer. Sedan gav Nyårsbingon ytterligare 14 miljoner i överskott. Totalt innebar det 156 miljoner kronor!
Stjärnspäckade hockeyturneringen Four Nations Face Off, 12-20 februari, ska visas i svensk TV. Deltagande nationer är Sverige, Finland, Kanada och USA.
Efter en ekonomisk mangling med NHL-organisationen och spelarfacket NHLPA har streamingtjänsten Viaplay slutligen accepterat villkoren. Några belopp har inte meddelats.
Matchtider är 02.00, med undantag för Tre Kronors möte med Finland som har nedsläpp 19 00 den 15 februari. Tre Kronor inleder mot Kanada den 13 februari 02.00
Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.
På tisdagen tillkännagav MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.
Olof (inte verifierad)
fre, 2013-01-11 14:53
1. Vad tycker Persson om att små
Vad tycker Persson om att små ideella föreningar verkar betraktas som företag. Det gäller inte bara idrott utan ideell verksamhet över huvud taget.Vågar jag? (inte verifierad)
lör, 2013-01-12 10:13
2. Man borde överväga en
Man borde överväga en alternativ struktur för statens bidragssystem. Skilj på 1) volymoberoende kostnader (oberoende av antalet deltagare) och 2) kostnader som varierar med antalet. Viktigaste exemplet på typ 1) är anläggningarna, men även kostnader för kanslipersonal. Exempel på typ 2) är träningsmateriel och resor till tävlingar. Samt spelarlöner. Med en sådan bidragsfilosofi blir det nödvändigt att ändra synen på LOK-bidraget, men även Idrottslyftet. Huruvida det blir några pengar över till bidrag av typ 2) återstår att utreda. Om det inte finns några pengar får klubbarna skaffa egen finansiering efter bästa förmåga. F.n. saknas uppgifter om fördelningen på de båda kostnadstyperna.Olle Ekengren (inte verifierad)
lör, 2013-01-12 10:25
3. PS Glömde sätta ut namnet på
PS Glömde sätta ut namnet på nr 2.lasse björck (inte verifierad)
lör, 2013-01-12 19:33
4. intressant tänkt och
intressant tänkt och formulerat ; notera att Johan R Norberg är en av regeringen utsedd utredare/ forskare !