Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

"Vad vill staten egentligen med idrotten?"

Hur mycket ska staten stödja idrotten och efter vilka riktlinjer? Foto: Fredrik Sandberg, Scanpix


Johan R Norberg, gör en utmärkt sammanfattning av statens stöd till idrotten här på Idrottens Affärer. Jag delar hans åsikter på de flesta områden, men ser skäl att försöka förtydliga min syn på en del punkter.

Den kommersiella idrotten, oavsett driftsform skall självfallet betala samma skatter och avgifter som deras konkurrenter som är alla andra företag inom upplevelseindustrin. D.v.s varken mer eller mindre.

Många självklarheter, egentligen

Vi har ett antal domar som slagit fast att ett aktiebolag som ägs av en ideell idrottsförening, skall betraktas som vilket AB som helst (enligt Örgrytedomen) och det är självklart och logiskt.

Den kommersiella idrotten genererar tiotals miljarder i skatteintäkter för staten och växer. Det är naturligt och det är bra för Sverige att även den kommersiella idrotten är med och delar våra åtaganden för vårt välfärdssystem.

Den kommersiella idrotten skall bidra på samma sätt som vi ställer krav på andra företag att bidra.

Samhällets stöd till ungdomsidrotten skall styras av samhällsnyttan, dvs så länge ungdomsidrotten med alla sina tiotusentals ledare och föreningar levererar minskad barnfetma, bättre skolresultat, bättre motorik, värdegrund, minskat utanförskap och högre anställningsbarhet så har staten anledning att stödja ungdomsverksamheten. 

Anpassa stödet efter motprestation

Om vi nu antar den enkla tesen att ökad barnfetma, sämre skolresultat, sämre anställningsbarhet är en utveckling som kostar för samhället så bör satsningen på ungdomsidrott ställas i relation till vad som är positivt för samhället.

Det finns ingen fast summa utan staten bör utifrån sitt uppdrag att leverera maximal nytta till sina invånare anpassa stöd utifrån motprestation.

Samhällets högst eventuella stöd till breddidrott för vuxna (frisksportavdrag för arbetsgivare) har som motprestation lägre sjukvårdskostnader och lägre vårdkostnader bland äldre.

Här finns stora vinster för individen i form av ett mer kvalitativt liv så behovet av stöd är relativt litet. Här finns nu det aparta utifrån hur regeringen agerar i övrigt att motion på kommersiella gym är avdragsgillt men inte på ideella Ågesta GK.

RF har kommit så snett, så snett

Är det då frid och fröjd i relationen mellan stat och idrott såväl som mellan idrott och samhälle? Nej, självfallet inte.

Läget är just nu en ren katastrof i relationen mellan regering och idrott.

Det primära skälet är att RF som företräder idrotten har skapat fel bild av idrotten bland politiker och media. Dvs man har fokuserat på bilden av den ideella föreningen det är synd om. Regeringen har samtidigt struntat fullständigt till och med i sina egna regeringsförklaringar om idrotten.

Idrotten har gjort fel saker och regeringen ingenting alls om man sammanfattar.

Skapar långt utanförskap

Ungdomen sviker idrotten på grund av samhällsutveckling, IT-utveckling och, för stora växande grupper, för att avgifterna för att ha ett idrottande barn blir för höga.

  • Idrotten blir då ett tydligt första tillfälle för ett sedan ofta livslångt utanförskap för många ungdomar som inte har två anställda medelklassföräldrar som både vill och kan betala.
  • Idrotten klarar inte längre att leverera det man skulle kunna leverera i form av fysiskt aktiva ungdomar som blir anställningsbara för att de klarar skola och lär sig jobba hårt, ha drömmar, göra som ledaren säger och fungera i ett lag. Pengarna finns inte och det går inte att ta ut mer av föräldrarna.

Vad vill staten med idrotten?

Ett beslut från stat och kommun om mer pengar till ungdomsidrott skall alltså inte baseras på vad idrotten vill ha av staten, utan av vad staten vill ha av idrotten.

Är det billigare för samhället stödja ungdomsidrott än att inte göra det skall man göra det med tydliga krav på leverans. Idrotten har inga skäl att be om hjälp, det är samhället som behöver hjälp av idrotten.

Delar av elitidrotten straffbeskattas genom lagen om poliskostnader som av den tyska regeringen setts som en lag som kan få tyskarna att tappa förtroendet för polisens våldsmonopol. Tyska inrikesministieriets enkla slutsats var "Polizeikosten hat der Staat zu tragen, ansonsten wäre das Gewaltmonopol des Staates nicht zu rechtfertigen"

RF missade enskild träning

Om staten skall bevara legitimiteten för polisens våldsmonopol kan man inte debitera poliskostnader, fritt översatt.

Här införde sosseriet en dum lag, det enda positiva nu är att samma gruppering verkar vara den enda som vill ta bort den. Sen måste vi skilja på det gemensamma ansvaret att lösa problemet med huliganer och lagen om poliskostnader.

När det gäller våra vuxnas breddidrott är det så illa att här har idrottsrörelsen missat helt. Vi gymmar, springer, promenerar på egen hand i renodlat kommersiella anläggningar med vårt eget välbefinnande som enda syfte. Men, det enda viktiga för samhället är att vi gör det, så det spelar ingen roll hur.

Sammanfattningsvis så kan idrotten leverera mer samhällsnytta för i sammanhanget försumbara kostnader och elitidrotten bidra med mer skatter till vård, skola och omsorg och dessutom räcker pengarna till ungdomsidrotten också.

Dan Persson

Olof (inte verifierad)

fre, 2013-01-11 15:53

1. Vad tycker Persson om att små

Vad tycker Persson om att små ideella föreningar verkar betraktas som företag. Det gäller inte bara idrott utan ideell verksamhet över huvud taget.

Vågar jag? (inte verifierad)

lör, 2013-01-12 11:13

2. Man borde överväga en

Man borde överväga en alternativ struktur för statens bidragssystem. Skilj på 1) volymoberoende kostnader (oberoende av antalet deltagare) och 2) kostnader som varierar med antalet. Viktigaste exemplet på typ 1) är anläggningarna, men även kostnader för kanslipersonal. Exempel på typ 2) är träningsmateriel och resor till tävlingar. Samt spelarlöner. Med en sådan bidragsfilosofi blir det nödvändigt att ändra synen på LOK-bidraget, men även Idrottslyftet. Huruvida det blir några pengar över till bidrag av typ 2) återstår att utreda. Om det inte finns några pengar får klubbarna skaffa egen finansiering efter bästa förmåga. F.n. saknas uppgifter om fördelningen på de båda kostnadstyperna.

Olle Ekengren (inte verifierad)

lör, 2013-01-12 11:25

3. PS Glömde sätta ut namnet på

PS Glömde sätta ut namnet på nr 2.

lasse björck (inte verifierad)

lör, 2013-01-12 20:33

4. intressant tänkt och

intressant tänkt och formulerat ; notera att Johan R Norberg är en av regeringen utsedd utredare/ forskare !

Dagens hjältar i idrotten är ishockeylaget Björklöven! När fotbollens damallsvenska Umeå IK har jätteproblem och känner oro inför framtiden kommer hjälpen från hockeygänget, grannarna i Umeå! Hockeyn stöttar fotbollen med pengar.

"Det är viktigt för Umeås utveckling att vi har elitidrott", betonar Björklövens vd , Anders Blomberg.

Inom idrottsrörelsen växer oron för de dramatiska konsekvenser som högre elpriser riskerar få för idrottsföreningarna. Lugnande besked om elstöd för föreningar måste komma nu.

Internationella friidrottsförbundet (WA) har beslutat att ge Lidingöloppet en Världsarvsplakett (World Athletics Heritage Plaque). Det är en av de finaste utmärkelserna som ett idrottsarrangemang kan få och bekräftar loppets historiska betydelse. Plaketten ges till personer, händelser, arenor, lopp och andra företeelser som utmärker sig som historiskt viktiga för utvecklingen av den internationella friidrottsrörelsen.

– Lidingöloppet är känt som världens största terränglopp. Dess historia och arv förtjänar en Världsarvsplakett inom friidrotten, säger Sebastian Coe, ordförande för Internationella friidrottsförbundet (WA).

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsklubben Häcken kan inte klaga på tillvaron. Sådan kraftig medvind som klubben har.  Senast - trogna partnern, Stadium, tar klivet upp och blir premiumpartner till klubben. Fram till 2025 ligger fokuset på det gemensamma hållbarhetsarbetet för en minskad ojämlikhet och en god hälsa för fler ungdomar – så väl fysiskt som psykiskt. 

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Han började som sportreferent hemma i Kalmar på 80-talet. Idag är han mångmiljonär och en av de främsta innovatörerna i Europa för sändning av sport i TV. Och han ger sig inte. Han ser nya affärsmöjligheter ideligen. 

Jonas Persson är en auktoritet på TV-marknaden sedan han 1994 grundade IEC in Sports som växte till en verksamhet med tv-rättigheter över hela världen.  

Nu expanderar båda hans nya bolag, Commercial Sports Media och Sportway . 

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.