Det är viktigt att ha den historiska och den ekonomiska bakgrunden till OS och organisationen som äger det oerhört starka, femringade, varumärket. Enligt en studie av Ryerson-universitet i Toronto, Kanada för några år sedan påpekade författarna till analysen att IOK har samma intäktsmodell som en professionell sportliga (likt NHL, NBA etc) dvs TV-kontrakt och kommersiella sponsorer. Skillnaden är på utgiftssidan. Medan en proffsliga delar sin intäkter - mellan 40 och 60 procent - direkt med utövarna i form av löner, så betalar IOK 0,5 procent till idrottarna. Detta kommer dock inte som lön, utom via stipendier, bidrag eller via andra indirekta källor. 

"Någon annan betalar alltid"

IOK proklamerar stolt att 90 procent av alla OS-relaterade intäkter går tillbaka till idrotten, men väldigt lite av detta når utövarna . Hade så varit fallet, hade inte SOK behövt slå larm i DN Debatt och be stat och näringsliv om hjälp.

Toronto-universitet kommer delvis fram till samma slutsats som den amerikanske författaren Andrew Zimbalist, som i många år har följt IOK:s verksamhet och som har skrivit flera böcker i ämnet. Zimbalist sätter ljuset på att den Olympiska rörelsen står för en i det närmaste unik "affärsmodell" - IOK tar hand om intäkterna, medan någon annan betalar kostnaderna. Det handlar inte bara om idrottarna utom om de gigantiska kostnaderna som är förenade med ett OS, framför allt byggnationen av arenorna och logistiken.

Bara en dag efter att SOK Sveriges Olympiska Kommitté skrev sitt inlägg i Dagens Nyheter Debatt så kom larmrapporterna om de förestående spelen i Milano-Cortina som ett brev på posten. Sveriges Radio rapporterar att med 100 dagar kvar vet man redan att budgeten kommer inte att hålla, att kostnader har skenat iväg, att den ursprungliga idén att det skulle användas befintliga strukturer och att det skulle byggas på hållbarhet, allt detta är förpassat till papperskorgen. 

”Nu handlar det mer om en kamp mot hur stort underskottet ska bli – och var man ska hitta pengarna för att täcka kostnaderna för det”, rapporterar korrespondenten Cecilia Blomberg. Och det enda man vet med säkerhet - det är de italienska skattebetalarna som kommer att betala. Inte IOK, de som äger spelen.

OS kostar mer än det tar in

Naturligtvis kommer inte detta som en överraskning. Enligt Andrew Zimbalist så kostar ett OS i snitt tre gånger mer än det tar in och det är alltid skattebetalare som i slutändan står för notan. Ett lika klassiskt som skrämmande exempel är Montreal-OS 1976. Det tog staden och provinsen Quebec 30 år att betala av skulden. Först 2006 blev man skuldfria.

Och detta medan IOK badar i guld i sitt nya, överdådiga "kontor" i Lausanne, med en formidabel utsikt över Genèvesjön. Låt oss titta på lite siffror angående världens mest uppburna idrottsorganisation.

• IOK har en kassa på c:a 47 miljarder kronor och tillgångar på nästan 60 miljarder.

• Under perioden 2021-2024 drog man in c:a 72 miljarder kronor, främst från TV-kontrakt och kommersiella sponsorer.

• Man har redan försäkrat sig om nästan 30 miljarder kronor i TV-pengar från amerikanska NBC för OS 2034 och 2036. 

• IOK har alltså tillgångar i samma storleksordning som ett litet land, t.ex. Barbados eller Montenegro, har i bruttonationalprodukt (BNP).

• IOC:s Lausanne-kontor, som byggdes 2020, kostade runt 1,5 miljarder kronor.

Ledamöterna förser sig

Medan många idrottare, som indirekt bidrar till att IOK kan ha den ekonomin och som tyvärr accepterar den ytterst märkliga affärsmodellen, så lever en IOK-medlem gott. För varje dag som en IOK medlem är i den "olympiska rörelsens tjänst" får denne över 4000 kronor i dagtraktamente, men den som sitter i IOK:s styrelse (den s.k. exekutiven) får nästan 8500 kronor per dag. Detta är skattefria pengar. Så när en exekutivmedlem är på ett OS i tre veckor tar man in runt 180.000 kronor, i bara traktamenten. 

På två-tre dagar tar en styrelsemedlem i IOK in i bara traktamente vad som motsvarar en vanlig svensk månadslön.

Man kan också lägga till att dagtraktamenten är i vanliga fall ämnade att gå till mat och annan förplägnad, men IOK folket äter gratis på IOK-hotellen eller på VIP:en på arenorna, samtidigt som sviterna på de femstjärniga hotellen samt flygresorna första klass är betalda.

Så det är jättebra att SOK larmar om det ohållbara förhållandet att olympiska atleter ska behöva betala för att delta i spel som genererar miljarder, men de bör vända sig till IOK-folket i glaspalatset vid Genèvesjön i Lausanne.