Via ett så kallat A 1- avtal ansluts en golfanläggning, typ BroHof, till SGF. Traditionellt medlemskap, kategori M 1 upphör. Risken är uppenbar att den ideella föreningen försvinner. All verksamhet, tävlingar, ungdomsverksamhet och arbete i kommittéer ligger under den nya bolagsbildningen.

Redan i början av 1990-talet godkände RF det förslag om ”A 1:or” som  SGF  tog fram. Tills idag finns 45 golfanläggningar, av totalt 450, som drivs enligt modellen, där Brohof och Hills söder om Göteborg är de mest kända.

Väcker åsikter

Thomas Bergman, tjänsteman på chef på SGF, medger att frågan kan vara känslig i förhållande till RF:s modell, men betonar att RF har godkänt det som ligger till grund för  ”A 1: or”.

-Inom SGF finns stor förståelse för att ägare till anläggningar vill ha full kontroll över verksamheten.  För den enskilde spelaren har det mindre betydelse. Du behåller ditt golf id, kan registrera hcp, spela tävlingar och spela på andra klubbar.

-Men du kan inte som i den ideella föreningen utöva ditt inflytande över bolagets verksamhet, för detta krävs ett aktieinnehav. Du kan som spelare inte spela om SM-medaljer, säger Thomas Bergman.

I Västervik har entreprenören Peter Billberg och ägare till Västerviks Golf AB beslutat ansluta sin anläggning till SGF via A 1-avtal vid årsskiftet då nuvarande nyttjanderättsavtal med Västerviks Nya Golfklubb, den ideella föreningen, löper ut. 

Klubben kan avvecklas

Ordföranden Per Sjöstrand accepterar nyordningen, han har kallat till extra årsmöte i november och det sannolika är att föreningen, som bildades redan 1958,  då avvecklas.

-Men det är förstås upp till medlemmarna hur vi ska göra. Kanske kan föreningen räddas kvar i någon form.  Men jag inser att det blåser nya vindar i golf-Sverige och jag kan förstå att Peter Billberg vill känna att han har full kontroll över verksamheten på sin anläggning.

-För klubbens medlemmar betyder nyordningen egentligen ingen skillnad,  men som medlem i bolaget Västerviks Golf AB kan du inte delta i spel om SM-plaketter,  det är väl den största skillnaden, säger Per Sjöstrand.

Peter Billberg, 58 år, golfentreprenör och uppväxt på Falsterbonäset, fick upp ögonen för Västervik via ett samtal från ännu en golfentreprenör, Joakim Sabel. Han tipsade om att banan i Västervik var till salu efter en konkurs. Året var 1996, Peter såg genast en stor potential och 2002 fick han möjlighet att förvärva marken av kommunen. 

En ny översiktsplan togs fram, och den första skissen för en helt ny stadsdel med plats för 2000 invånare, mitt i golfbanan, fick klubbens cirka 1100 medlemmar att tappa andan.

Villor, radhus, bostads – och hyresrätter, projektet har kallats det mest spännande i golf-Sverige och nu sker inflyttning på löpande band.

 Givetvis har ansökan om A 1 -licens ett samband med de investeringar som Peter gjort för att förverkliga sitt livs dröm. Han har satsat över 100 miljoner kronor, bara på infrastruktur, 13 nyanlagda väger och 27 bostadskvarter, många med havsutsikt.

-Förändringen är nödvändig för att möta den ökande konkurrensen i golf-Sverige. Avsikten är att Golf AB ska engagera sig i de olika sektionernas arbete och utveckla trivsel och möjlighet till ett tankesätt som berikar själva spelet golf.

Kostnaderna ökar

-Marknadsföringen blir att viktigare, och jag vill vara tydlig med vem som är avsändare, det vill säga Västerviks Golf AB, poängterar Peter Billberg.

-Att driva en golfklubb är ingen lönsam verksamhet och i framtiden kommer kostnaderna att öka. Från miljöfrågor och digitalisering till underhåll/inköp av maskiner. Som ansluten ”A 1:a”  får jag ett helhetsgrepp över hela anläggningen, betonar Peter Billberg.

Som tidigare klubbrådgivare på SGF och i dag med egen verksamhet i Golfutveckling AB har Anders Hammarström god insyn vad som blir följden för den enskilde spelaren vid en ”bolagisering”.

-Det finns både för- och nackdelar. På vissa ”A 1:or” finns klubben kvar för att säkerställa kamp om SM-medaljer. Det finns också exempel där juniorverksamheten blomstrar i den nya ägarformen. Det är förstås upp till vd. och ägare, i Västerviks fall, Peter Billberg, hur han vill driva det nya bolaget framåt, menar Anders Hammarström.

Viktigt att notera att verksamhet i bolagsform inte är bidragsberättigad. RF-stöd och andra statliga och kommunala bidrag kan endast riktas mot den ideella föreningen.

Att föreningar lägger verksamhet i driftbolag är vanligt hos många föreningar i dag, främst inom fotboll och ishockey. Det ger skattemässiga fördelar, men det är fortfarande den ideella föreningen som har 51 procent av aktiemajoriteten i driftbolaget.

-Den ideella föreningen är inte skapad för att ha ett arbetsgivaransvar. En svag styrelse är till hinder för en golfanläggning som vill växa och möta en allt hårdare konkurrens, säger Peter Billberg.

Vid riksidrottsmötet i maj 2013 satte de valde RF-ombuden effektivt punkt för debatten om bolagiseringen av idrotten. 

 Golfsporten hade då redan funnit en väg för kringgå RF-stämmans beslut. Redan 1989  presenterade SGF-ledamoten Per Axel Brommesson en rapport som skulle föra golfen in i 2000-talet, ”Projekt Golf-Sverige 2000”.

Först ut, i slutet av 1990, var CBM Business Club på Lindöbanan norr om Stockholm. I idag drivs verksamheten under GolfStar AB och den ideella föreningen Huvudstaden Golf med spel på 13 anläggningar runt Stockholm.

Upplägget med associationer, eller golfbolag är noga reglerat av SGF. Sex grundkriterier måste uppfyllas. Ett krav är att bolaget måste garantera att bedriva idrottslig verksamhet och i tillämpliga delar följa RF:s stadgar.

Bolagen ska också betala 30 000 kronor i inträdesavgift till SGF.

 Det finns även möjlighet att gå från golfbolag till golfklubb. Här är Fågelbro Golf & Country Club  på Värmdö ett bra exempel. När Stefan Persson H&M via ett fastighetsbolag köpte hela anläggningen avvecklades golfbolaget och ny klubb bildades som via ett nyttjanderättsavtal är hyresgäst hos H&M bolaget. 

SGF:s Bo  Bengtsson har på ett utmärkt sätt sammanfattat bakgrund, förutsättningar och villkor för golfbolagen. En handbok för hur golfsporten har lyckats, inom ett område där våra elitklubbar i ishockey och fotboll ännu står och stampar.

 Elitklubbar inom våra stora arenaidrotter har i stället valt att organisera sin verksamhet i driftbolag eller andra former, men majoritetsägandet, 51 procent,  är hos den ideella föreningen. 

Kjell Nilsson