Supporterorganisationen Lakers Lakejer och ståplatspubliken i Växjö har inte alls samma åsikter om hur deras favoriter, dvs laget, ska stöttas. Foto: Pontus Lundahl, TT

Det finns all anledning för klubbarna att ha en god relation till klacken. Det är dock inte enkelt. Det visar händelserna i Växjö.

Återinförande av klappor i Växjö har skapat en konflikt mellan supporterorganisationen Lakers Lakejer och klubben. Vid den senaste matchen gick det så långt att sittplatspubliken markerade missnöje mot klacken genom att klappa högt och mycket att man inte märkte att klacken var tyst. Det slutade med att klacken vek ner sig andra, hämtade in trumman och körde.

En bra klack är viktig

Lakers Lakejer är en officiell supporterorganisation, dvs de har en etablerad relation till klubben. De samverkar/konkurrerar med supporterorganisationen PCT som inte är sanktionerad och mer lik en s.k. Ultras organisation som vill ha en hårdare klackkultur.

LL har idag ca 500 medlemmar mot tusen för något år sedan. PCT är väsentligt mindre men ökar. Med ca 40 000 individer som besöker Vida Arena under ett år utgör de organiserade supportrarna ca 1 procent av kunderna samtidigt som de går på alla matcherna och utgör ca 10-20 procent av publiken i de flesta arenor.

LL har i flera år löpande fått beröm för stämningen i Vida, något de förtjänat. Inom både fotboll och ishockey har ett stort antal kundundersökningar visat att klacken är en mycket viktig del av matchupplevelsen för den övriga publiken. En bra klack är alltså viktig för affären för elitklubbarna. 

Årskort ståplats är oftast subventionerade platser på goda ekonomiska grunder. Ståplats behöver inte vara lönsamt och är det sällan, men de skapar lönsamhet genom att vara ett viktigt skäl för andra kunder att gå på matcher.

De har en skev självbild

Det finns alltså all anledning för klubbarna att ha en god relation till klacken. Det är dock inte enkelt.

Dels så finns det individer i klacken som agerar på sätt som skadar klubben. Dels har klacken/supporterorganisationen en skev självbild. De ser ofta sig själva som de enda riktiga supportrarna som borde få bestämma väsentligt mer över fler. Resonemanget blir av typen, vi är de finaste supportrarna för vi älskar laget mest och sjunger högst, sittplatspublik i kavaj är inga riktigt supportrar.

Många (inte alla) i klacken har klubben och laget och matcherna som det viktigaste i deras liv. Det skapar identitetspolitik där de som inte är med skall ses som de som är mot. Dvs samma typ av strukturer som den s.k. våldsvänstern, islamister och rasister alla använder sig av. En mycket hög andel s.k. inomgrupps-solidaritet i kombination med en större andel som kommer från s.k. Utanförskap, dvs de saknar tillhörighet till andra grupper är inte det mest positiva om man utrycker det milt.

Hard core-fansen minskar

Det här kräver självfallet personal i klubben som har extremt mycket fingertoppskänsla samtidigt som det måste finnas en värdegrundstyrd linje klubben inte kan passera i samverkan med klacken/supporterorganisationen.

Supporterorganisationen är primärt uppbyggda på tillhörigheten i gruppen, det är enligt forskare mer en slump att det blir just det laget, den sporten i större städer, i mindre finns det i regel inga alternativ. Sedan blir matcher både borta och hemma de viktigaste eventen, de är lika trogna supportrar i motgång eftersom det är gruppen och eventet som är det viktiga.

Andelen s.k. hard core-supporters minskar sakta men stabilt. Digitalisering som ger mycket breda intressen med sociala media som gör att man hänger i många olika sammanhang anses vara skälet. Ungdomars musiksmak är idag mycket bredare än min generation som hade ett extremt begränsat utbud vilket gör att vi i samma ålder lyssnar på samma musik.

För fotbollen i synnerhet och hockeyn i allmänhet utgör en positiv stor klack som sjunger fram laget en otroligt viktig del av ett event. Det är alltså ett VD-ansvar att klacken finns där och skapar den stämningen

Unga män och kvinnor med ett liv som är brett, dvs fungerande skolmiljöer, bra boendemiljöer, utbildning med den sociala miljön som utbildning ger, ofta på annan ort, akademiska arbeten med mera är i mindre grund rekryteringsunderlag.

Ovan baserat på vad jag läst mig till. Någon egen erfarenhet av supporterorganisationen har jag inte och under de perioder jag varit engagerad har det varit som medlem i en klubb jag tycker om, inte i en supporterorganisation.

Båda måste bjuda till

För att försöka sammanfatta så är det så här:

1. Klubben och supportergruppen har inte samma agenda

2. De har i stor utsträckning olika värdegrund.

3. Klubben måste få klacken att trivas utan att andra grupper vantrivs eftersom klacken är en viktig del för upplevelsen även hos övriga kundsegment.

4. Supportergruppens organisation och struktur är inte homogen.

Det som nu hände i Växjö kommer alltså att hända på fler ställen i årtionden framåt, ofta är det beroende på att enskild chef i klubben har missat att läsa kundundersökningarna om vad klacken levererar och sedan agerat utan kommunikation eller med en felaktig modell för hur man kommunicerar som upprör. 

Reagerar klacken fel så beror det på att klubbens agerat fel. Så enkelt är det och om det då inte handlar om områden där klubben aldrig kan agera på annat sätt än att sätta ner foten så är det alltid klubbens fel. Sedan går felen att rätta till, för i det långa loppet har klacken inget alternativ till att gå på matcherna, det är för många av det viktigaste i deras liv.