För honom, för för henne - så borde ett idrottspolitiskt program se ut, anser Dan Persson och redogör för hur idrottens begynnelsevillkor borde se ut. Foto: TT

Alla partier har idrottspolitiska program byggda på tidigare program som var byggda på tidigare program. Dvs partiernas idrottspolitik är uppbyggd för ett samhälle som inte längre finns. Eftersom jag är en snäll, vänlig, generös person med stort förtroende för våra demokratiska strukturer så gör jag ett nytt modernt program. Som då är helt fritt att sno.

Så därmed, här är mitt idrottspolitiska program som sammanfattad förkortad version.

Idrotten ska leverera

Idrotten är en omistlig del av vårt samhälle som har stora utmaningar där idrotten i stor utsträckning kan skapa lösningarna. Idrottens uppdrag är att leverera följande:

• Stora och ökande skatteintäkter till staten som del av den växande upplevelseindustrin.

• Nya jobb

• Bättre folkhälsa med mätbara effekter på sjukvårdskostnader och sjukförsäkringskostnader genom minskade vällevnadssjukdomar.

• Bättre folkhälsa med stora mätbara effekter på kostnaden för äldrevård genom minskad demens och minskade vällevnadssjukdomar.

• En social demokratisk värdegrund som utvecklar ungdomar lär barn fungera i grupp, hantera förluster och motgångar och få en ambition att utvecklas.

• Att +80 procent av alla ungdomar kan idrotta hela sin barn- och ungdomsperiod

• Fler ungdomar som går ut skolan med godkända betyg.

• Anställningsbara ungdomar

• Förbättrad integration

Mot leverans av ovanstående skall idrotten erhålla ett omfattande och jämfört med idag väsentligt högre samhällsstöd för ungdomsverksamheten samt verksamhet som rör integration och fler vuxna som idrottar, i synnerhet för grupper med utanförskap, låga inkomster och låg utbildning. 

Som framgår ovan är inte elitidrott medtagen som uppdrag från samhället. Det står idrotten fritt att bedriva elitidrott men det skall då finansieras av idrotten. 

Ofantligt värde för samhället

Värdet för samhället av ofantligt, alternativet är fördubblade kommunala skatter inom 25 år. Det skall ur det perspektivet inte finnas någon gräns för bidrag till idrotten, bara mycket strikta krav på prestation som grund för bidragen.

Samhället har inga synpunkter på hur de som levererar idrott är organiserade. Med önskemålet om ett starkt RF som samlad organisation för idrotten är det upp till RF att anpassa sig så att även kommersiella aktörer och bolag kan vara associerade till organisationen.

Då RF agerar i myndighets ställe vid underlag för bidrag skall RF driva de IT-system som de som söker bidrag skall använda. Det innebär en skyldighet att erbjuda APIer till föreningar och bolag som använder egna eller andras system men utformat på sådant sätt att RF kan validera underlag för bidrag.

Bidrag baserade på prestation är inte kopplade till medlemskap i förening. Medlemskap i förening som krav har blivit exkluderande. Föreningen som del av civilsamhället ses självfallet även fortsättningsvis som viktigt och är i sig berättigat till stöd. Det får bara inte vara enda sättet man idrottar.

De får en check

Bidragen till nationella organisationer skall effektiviseras, lägsta nivå för att vara berättigad bör höjas till minst 50 aktivt verksamma föreningar och minst 50 000 registrerade medlemmar. 

Det logiska är att mindre förbund går samman för att nå gränsen. 

Bidraget skall till 75 procent fördelas utifrån antalet registrerade träningstimmar och 25 procent solidariskt till varje förbund.

Barn och ungdomar i hushåll med låg inkomst erhåller en idrottscheck på 3 000 kronor som kan lösas in hos föreningar och företag där det krävs minst 30 träningar per år för att checken löses in till sitt fulla värde.

Samhället dedicerar ett årligt bidrag på 50 miljoner som till fullo skall användas för marknadsföring och opinionsbildning för bättre folkhälsa, dvs upplysa befolkningen om vinsterna för individen att träna, äta nyttigt, undvika rökning, socker och snabba kolhydrater.

I samverkan med landstingen formas ett program för att vuxna i utanförskap i större utsträckning tränar med primärt syfte att minska övervikt och vällevnadssjukdomar. Träning skall kunna ges på recept. 

Samhället ersätter till fullo kostnaden för tolkar och betalda ledare för verksamheter som till dominerande andel riktar sig till nyanlända.

Arenor ger skatteintäkter

Idrotten är extremt värdeskapande för samhället ut många perspektiv. Utöver de 30-40 miljarder som skapas i skatter så sparas 100-tals miljarder in i samhällskostnader genom att unga människor klarar skola, undviker droger och blir anställningsbara och att vuxna har färre sjukskrivningsdagar och får ett bättre liv genom färre år mellan fullt frisk och död, något som sparar upp till miljonbelopp per individ för samhället.

Om alla tränar så skapas förutsättningen för ett bevarat välfärdssamhälle. Om ingen tränar får vi ge upp välfärdssamhället inom något decennium. 

Arenor för elitverksamhet är en naturlig del av infrastrukturen för ett samhälle och kommer i normalfallet inte att vara vinstgivande men de skall underhållas, renoveras och byggas för att de totalt sätt skapar vinst för samhället genom de skatter de genererar.

Så, typ skulle jag formulera sammanfattningen för ett idrottspolitiskt program för framtiden. Finns en hel del att fundera på när det gäller IT-lösningar för att få det att fungera och utformning av stödet. Men som principprogram är det bra för samhället och ger idrotten mer pengar när den så förtjänar.