” Förändring ska komma från medlemmar”

”51%-regelns vara eller icke vara kommer åter stå i centrum”

Leksands IF:s nya styrelse är på plats men det krävdes två ajournerade årsmöten. Det kan ses som världsunikt. Så hur kommer det påverka framtiden för Leksands IF – och svensk hockey i stort? Experter på föreningsdemokrati höjer ett varningens finger. Gruppen ENABLE engagerades.

– Vårt intryck är att det finns två trender inom hockeyn, som är på väg att komma på allt tydligare kollisionskurs, säger Anders Almgren, verksamhetsansvarig i ENABLE Sverige i en intervju.

SHL-säsongen är i full gång och det har börjat lägga sig ett lugn runt Leksands IF. De konflikter, höga rösterna och bråken från våren och sommaren har mynnats ut och ett lugn verkar ha infunnit sig. Måndagen 28 augusti kunde Leksands IF äntligen få sin nya styrelse och sedan dess har det varit tyst.

Fristående organisation 

Är det över nu? Går vi tillbaka till de vanliga hjulspåren och hoppas att kaoset runt årsmötena aldrig händer igen? I riksmedia talades det om att händelserna kring en av Sveriges största ishockeyklubbar var negativt för klubben. Stämmer verkligen det, eller är föreningsdemokrati något som vi inte förstår oss på?

ENABLE Sverige är en fristående organisation som vill bidra till en hållbar styrning av svensk fotboll, att dess elitföreningar är en positiv del av sitt lokalsamhälle samt att dess matchevenemang ska vara välkomnande, säkra, och stämningsfulla för alla.

Operativt arbetar Anders Almgren, verksamhetsansvarig i ENABLE Sverige och med bakgrund i miljön runt IFK Göteborg, samt Filip Lundberg Verendel, djurgårdare och för närvarande hållbarhetsansvarig i Djurgården Fotboll. 

Anders och Filip har gemensamt svarat på frågorna.

Ni följde sommarens årsmöten i Leksand, om så på avstånd. Vad var era tankar och vad tar ni med er från allt? 

– Utan att vara insatt i varje detalj, så sticker några principiella frågor ut. För det första var det förstås förslaget om speglade styrelser i förening respektive idrottsAB. Utan att vara inläst på alla detaljer i Leksands fall, så är det en potentiellt kontroversiell fråga, trots att det sägs vara vanligt inom hockeyn. 

– Man kan tycka att förening och idrottsAB borde ha identiska intressen och uppdrag när idrottsAB:t kontrolleras av föreningen, men det är inte självklart. Vi är skeptiska till företeelsen.

– För det andra reagerade vi på att valberedningen ansåg det lämpligt att gå fram med förslag på ledamöter vars valbarhet kunde ifrågasättas enligt stadgarna. Sådant bör man, anser vi, vara ytterst försiktig med. 

– Även om man skulle kunna tänka sig ett scenario där föreningens medlemmar accepterar förslagen och inte en enda ifrågasätter, så är det bra att värna en kultur där man aldrig ruckar på de regler stadgarna anger. 

– Har man skapat ett prejudikat att man kan bryta en av dess regler, vad blir då nästa steg? Det där är inte en sten man bör lyfta på.

Medlemmarna reste sig

– För det tredje reagerade vi positivt på den aktiva medlemsdiskussion som frågorna utlöste. Vi uppskattade det faktum att medlemmarna reste sig, sa sin mening och agerade. Inom fotbollen har vi under 2023 gång på gång sett utmaningar för svensk medlemsdemokrati. 

- Exempel är processen i ordförandevalet inom SvFF, den nyvalde ordföranden Reinfeldts bristande öppenhet i olika frågor, Förbundsstyrelsens hantering av VAR-frågan, RF-ordföranden Karl-Erik Nilssons hantering av sitt mandat i Rysslandsfrågan inom UEFA. Och fotbollen är inte unik. 

– Vi tycks ha en utmaning i svensk idrott, där vi har de demokratiska strukturerna och organisationsformerna på plats, men behöver arbeta med den demokratiska kulturen. Och ska kulturen förändras, så behöver trycket komma från medlemmarna. Man kan se Leksandsfallet som ett uttryck både för problematiken och för hur det kan mötas.

Ett av valberedningens stora förslag var en speglad styrelse. Ur ert perspektiv, vad kan vara risker/fördelar med speglad styrelse?

– Frågan om speglad styrelse är principiellt rätt giftig. Det finns en principiell glidning i de olika organisationsformernas syften, intressen och kultur. Generellt vill vi hävda att AB:n brukar vara tydligare kommersiellt inriktade och mera teknokratiskt styrda, medan syfte och mål är mera sammansatta och idén om demokratisk styrning i medlemmarnas namn är mer grundad i föreningsvärlden. Med speglade styrelser, finns en risk att man väljer styrelseledamöter utifrån behoven i idrottsAB:s styrning. Det kan undergräva kompetensen kring de mjukare värden som finns inom föreningen.

– Exempel är förvaltandet av identitetsbärande symboler som klubbsköld, matchställ och färger, frågor som värderingar, traditioner eller allmännyttiga ideal (som ofta finns inskrivna i gamla föreningars stadgar och blivit en del av föreningarnas traditioner) eller respekten för dialog och demokratisk förankring hos medlemmar och supportrar. Idén om en speglad styrelse bör därför inte drivas lättvindigt. Och oavsett hur man väljer att göra, så gladde det oss att frågan skapade diskussion inom Leksands IF.

Vill ge tydligare bild

Vad krävs för att föreningsdemokratin ska höjas på medlemmarnas, samt medias agenda?

– I grunden handlar det nog om en folkbildningsinsats. Att folk, medlemmar och journalister, får en tydligare bild av vad en styrelse och valberedning har för uppgifter, vilka gränser för deras befogenheter som sätts exempelvis genom stadgar, samt hur man som medlem kan påverka. 

När det kommer till föreningsdemokrati, varför upplevs det som att fotbollen är så mycket längre fram än vad ishockeyn är?

– En gissning är att det dels handlar om skilda historiska erfarenheter och om skilda kulturer mellan sporterna. För det första: i början på 2000-talet började den internationella fotbollssupporterrörelsen reagera på avarter i ’club governance’ i Europa. 

– Läskeblaskföretaget Red Bull gick fram som en köttkvarn med Salzburg, efter ett infall från en ny ägare flyttades klassiska Wimbledon från London till Milton Keynes och upphörde att existera – och så vidare. Fotbollssupportermiljön i hela Europa förfärades.

– När de svenska förbunden inom fotbollen och hockeyn agerade för att avreglera medlemsdemokratin 2009-2013, hade fotbollssupportermiljön därför fått en bild av vad som stod på spel. Vad förbunden ville göra, var att ta bort medlemmarnas möjlighet att säga ”nej” till det där. Av det skälet mobiliserades ett motstånd på gräsrotsnivå 2011. 

– Den kampen blev ett paradigmskifte. Det lärde fotbollssupportermiljön både hur demokratisystemet fungerade och hur man kan driva sina frågor. Sedan dess har det funnits ett större engagemang i frågor om hur föreningar och förbund sköts. 

- Även om vissa hockeyklubbars supportrar deltog i kampen genom läktarbanderoller och liknande, så blev mobiliseringen aldrig lika bred där – och graden av medvetenhet rimligen därmed lägre.

– För det andra är de internationella kulturerna kring fotbollen respektive hockeyn är väsensskilda. Vi uppfattar fotbollen som hårt grundad i en europeisk idrottskultur med förankring i klubbidentitet och lokalsamhälle, medan svensk hockey är hårt influerad av NHL och det nordamerikanska idrottssystemets mycket kommersiella kultur.

– Exempel på det senare är synen på NHL som en ligaprodukt, där klubbarna är franchiseenheter som kan byta namn och flyttas mellan städer utan principiell dramatik. Man ser spår av kulturskillnaden i svensk fotbolls respektive svensk hockeys utveckling de senaste decennierna. Med de olika kontextuella bakgrunderna är det inte så konstigt att fotbollsmiljön var tidigare på banan än hockeyn i de här frågorna.

Kaos med något positivt?

Kan kaoset runt Leksands årsmöten skapa svallvågor och bidra med något positivt i framtiden?

– Absolut. Erfarenheterna av 51%-striden visar att konflikt kan driva medvetenhet och vilja att påverka. Med det som utgångspunkt är det klart att en så här infekterad fråga, i en av de klassiska föreningarna inom svensk hockey, kan antas ha samma potential. Man skulle kunna invända att 51%-frågan var nationell, medan Leksandsfallet vid en ytlig betraktelse kan ses som lokal. Här ska dock två ”men” betonas:

– För det första kan man se Leksandsfallet som ett uttryck för en växande, kulturell spänning inom svensk hockey. Vårt intryck är att det finns två trender inom hockeyn, som är på väg att komma på allt tydligare kollisionskurs. Å ena sidan har vi ovan nämnda amerikanska tradition, där man jobbar med ligavärden, strömlinjeformade klubbprofiler (de NHL-influerade klubbsymbolerna /smeknamnen som kom på 90-talet, synkade webbplattformar …), hård kommersialisering och en svag tradition av medlemsinflytande. 

– Å den andra en allt tydligare trend mot att hockeypubliken värderar den europeiska idrottstraditionen med förankring i unik klubbidentitet och lokalsamhälle, samt den svenska medlemsdemokratiska styrningen. 

– Om vi ska göra en spaning, så tror vi att svensk hockey går mot en uppgörelse mellan de här olika värdena. Om det stämmer, så kan Leksandsfallet få stor symbolisk betydelse för svenska hockeymedlemmars medvetenhet om sin möjlighet att påverka.

– För det andra finns sedan 2020 en nationell hockeysupporterorganisation – Hockeysupporterunionen (HSU). Dess motsvarighet inom fotbollen – SFSU – har varit extremt viktig för medlemsdemokratisk kunskapsspridning över föreningsgränser

Nu arbetar ni förvisso främst med fotboll - men kan ni se orosmoln gällande föreningsdemokratin, 51-procentregeln inom hockeyn?

– Ja. Medlemsdemokratin kan undergrävas främst på två sätt. Dels formellt – genom försök att häva 51%-regeln och helt enkelt avveckla det demokratiska systemet. Här var som sagt både fotbollens och hockeyns förbundsstyrelser drivande parter 2009-2013, då de utan förankring motionerade till RF om avreglering. 

- Motiveringen var att det skulle gynna elitskikten inom respektive idrott. Inom fotbollen slog medlemmarna tillbaka. Genom årsmötesbeslut om att försvara 51%-regeln i en lång rad elitföreningar, är det nu närmast omöjligt för förbundsstyrelsen att göra om samma trick igen. Men så vitt vi vet har samma sak inte skett inom hockeyn. När vi idag ser aktörer lyfta idén om en avreglering, så är det rätt vanligt att de har en koppling till svensk hockey. Det kan finnas skäl för hockeymedlemmarna att göra sin vilja klar genom årsmötesbeslut, om man vill förebygga nya försök.

Kulturella hotet

– Dels finns det kulturella hotet inom idrotten: att man visserligen stöttar demokratiregeln, men rundar dess ideal kulturellt. 

Inom hockeyn kan man som sagt se Leksandsfallet som ett exempel på det här; man kan se förslaget om den speglade styrelsen som ett försök att i praktiken införa en bolagskultur i föreningsstyrningen. Det är inte självklart att det skulle hända med speglad styrelse – men å andra sidan, om man inte förväntade sig en skillnad, så skulle man ju inte gå fram med förslaget.

– För att runda av: inom både hockeyn och fotbollen tror vi att det förr eller senare kommer en ny ’show down’ om vad idrotten ska vara och för vem den ska vara. 

- Vi baserar det på den internationella utvecklingstrenden mot allt hårdare kommersialisering av idrotten, tillsammans med en allt lägre medvetenhet i offentlig debatt om idrottens centrala roll i ett starkt civilt samhälle. 

- Som motkraft finns en allt högre grad av medlemsdemokratisk medvetenhet på idrottens gräsrotsnivå. Om inget trendbrott sker på den ena eller andra sidan, så bör det förr eller senare leda till en ny konflikt. Och där kommer 51%-regelns vara eller icke vara åter stå i centrum.

Simon Holm

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Magnus Jopevi är den verkliga entreprenören inom Innebandy i Sverige.  Han skapade med stor passion varumärket Innebandy24 och satsade på E-handel från lokaler i Bromma.

I höstas tog Innebandy24 ett stort steg framåt när han öppnade sin första fysiska butik. I samband med detta samlade man logistik och lager för e-handeln på samma plats där butiken är belägen  i Bromma.

Stockholmarna och Göteborg-arna samarbetade. Allt var så bra och samarbetet hyllades flera gånger om och än mera – för samtidigt utnämndes Gamla Ullevi till damlandslagets nationalarena. 

Nu är det ingen som skakar hand längre och överenskommelsen rivs

Svenska Fotbollförbundet deklarerar en ny strategi med en visionen ”Fotboll för alla överallt”.

Högtflygande planer har vi hört talas, men aldrig en fotbollsplan 350 meter upp i det blå.  I en stad som ännu inte finns kommer 2034 års VM-arrangörer, Saudiarabien, att bygga en arena på våning fyra och fem och där stadens byggnader bildar läktartak, med en kapacitet om 45 000 åskådare.

På onsdagen, den 11 december,  tilldelas saudierna värdskapet av FIFA:s 211 medlemsländer. Det svenska förbundet, SvFF, har lagt sin röst för kronprins Mohammed Bin Salman rike. Nyligen har Amnesty rapporterat att antalet utförda dödstraff i år är 198, den högsta siffran sedan 1990.

Det norska förbundet, NFF, kommer till skillnad  från SvFF att avstå från att rösta, med motivering att processen inte varit i linje med FIFA:s egna reformer.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

En prenumerant i handbollsklubben vann 100 000 på senaste dragningen i JOYNA, ett digitalt lotteri från ideella Folkspel. Samtidigt fick Rimbo HK, som sålde lotten, samma summa.

– Ett oerhört viktigt tillskott till vår verksamhet, säger styrelsemedlem Therese Hurtig.

Tiden är inne… Svenska vinterhjältar  på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter.  Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.

 

Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen. 

Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner  sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.

På tisdagen tillkännagav  MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.