Idrottens Affärer stämmer träff med Björn Eriksson i Idrottens Hus där RF, Riksidrottsförbundet, och 40 av de 71 specialförbunden huserar. 

Nästa Riksidrottsmöte äger rum i Uppsala, i maj 2021. Då utses RF-ordföranden för de följande två åren. Eriksson har avböjt omval.

Fylld av åsikter

Vi vill veta varför och samtidigt passa på att ta den tidigare chefen för bland annat Tullverket, Rikspolisstyrelsen och Interpol, samt landshövdingen i Östergötland, på pulsen.

Det blir en lång intervju. Något annat var inte att vänta. Herr Eriksson är en välartikulerad man full av engagemang och åsikter. Han drivs dessutom fortfarande av samma nyfikenhet som när han med färskt examensensbevis från Handelshögskolan i Stockholm fick jobb som departementssekreterare hos Gunnar Sträng på finansdepartementet 1969 – följt av tjänster som departementsråd 1977-1981 och budgetchef 1981-1983.

Varför avböjer du omval för en ny omgång som ordförande?

- Det beror inte på att jag känner mig gammal och sliten, och det beror inte på att jag tappat intresset för idrott – jag brinner fortfarande för idrott så det dånar om det! – utan på att jag inte vill jag riskera att bli uppfattad som en bromskloss. I sådana här stora organisationer är det viktigt att nya tar vid innan man känner sig förbrukad. 

Inte som Muppet Show

- Jag vill inte bli som de där två gubbarna på läktaren i The Muppet Show!

Vad har varit det bästa med att vara ordförande i RF under dina snart fem år? 

- Att få arbeta med något som engagerar mig så djupt och att få vara ute i myllan i landet, träffa föreningar och känna doften av liniment! Även när jag skickas ut på tjänsteresor som av omgivningen kallas för ”fakirresor”, med många platser och anföranden under kort tid, njuter jag. 

Vad klev du in med för mål och ambitioner?

- Jag är glad att du ställer den frågan. Jag har skrivit ned det här (Björn vecklar ut ett papper med rubriken Moses stentavlor, tio budord fyllda med hans egna ord. Se alla Björns budord i slutet av artikeln). 

Hur skulle du recensera dig själv och din tid som RF-ordförande från 1 till 5, där 1 är undermålig och 5 är toppenbra?

- Det vore förmätet att sätta femmor på allt, men kan jag tillåta mig att sätta…3,9? Det låter väl medelsvenskt, lutheranskt och välbalanserat?

- Jag har lyckats leda strategiarbetet. Föreningarna pratar om Från triangel till rektangel vart jag än kommer i landet Jag tycker också att vi lyckats hålla ihop rörelsen.

Befogad kritik

- Bland mina sämre grenar - där jag får befogad kritik - är att jag inte är världsmästare i att handlägga fortlöpande ärenden. Det andra är min stående svaghet som andra kanske skulle kalla en styrka: Jag är lättentusiasmerad och skjuter ibland från höften. 

Du är en engagerad man med fler uppdrag, bland annat leder du Kontantupproret och var ordförande för privat säkerhetsindustri som gjorde att du misstänktes för jäv - vilket du senare friades ifrån. Kan en RF-ordförande ha andra uppdrag än att vara just RF-ordförande?

- Fullständig fel uppfattning att ifrågasätta och en tämligen enfaldig kritik! Det matematiskt rätta sättet att svara på din fråga är att om du arbetar 80 procent av en normal arbetsvecka med RF-frågor blir det 32 timmar. Jag är igång 80 timmar i veckan. Det innebär att det blir en väldig massa tid över till annat enbart än arbete för RF.

Många sidouppdrag

- Det andra sättet att svara på din fråga är man är värdelös om man bara jobbar som RF-ordförande, för det är det sociala kontaktnätet i samhället som räknas. Det betyder att mitt engagemang i Kontantupproret, GIH:s styrelse, tidningsbranschens sociala trygghetsråd och Folksams styrelse, samt att vara rådgivare åt byggföretag, krönikör och moderator är en styrka.

- Jag avråder extremt mycket från att ordförande i RF ska vara ett isolerat heltidsarbete!

Vad har idrotten för roll i samhället i dag som du ser det?

- Det är en jättespännande fråga! I många länder har idrotten fått en svagare position – möjligtvis med undantag av elitsatsningar – som en följd av ett globalt synsätt med en ny syn på ledningsfilosofier inom offentlig förvaltning. Resultatkraven har stigit.

- Vi i Sverige har vår folkrörelsemodell, vilket innebär att vi går mot trenden. Vi får ofantligt mycket mer pengar än förut. Idrotten och samhället har letat efter påsar att slå ihop till båda parters gagn. Mina belackare säger att det är för lite idrott, vi måste tävla mer, men stödet för elitidrott i det politiska systemet är i stort lika med noll! Det politiska systemet efterfrågar istället vad idrotten kan göra i samhällsbyggandet, det vill säga vad vi har för gemensamma beröringspunkter, och då har man hittat idrotten i bland annat integrationsfrågor. Att värna folkrörelsen och göra den här typen av insatser som gagnar ett samhälle och även ligger i vårt eget intresse – och samtidigt säga nej till att vara en beställarorganisation - är själva essensen. Det är det som får den svenska humlan att flyga, fast den egentligen inte ska kunna flyga.  

Vår konkurrenskraft minskar

Om inte politiken bryr sig om medaljer – var står elitidrotten då?

- Den svenska konkurrenskraften i internationell idrott är vikande. Det är den uppenbara slutsatsen vi, SOK och Parasporten har dragit gemensamt i en nyligen framtagen rapport. Det syns bland annat när vi tittar på antal atleter vi har som har kapacitet att placera sig högst upp. De var fler förr, men vi luras lite genom de prestationer som kvarvarande svenska fixstjärnor står för. Det är inte så att vår folkrörelsemodell inte håller måttet, utan att samhället satsar så mycket mindre resurser än var våra konkurrenter gör. Vi gör det på ett lite ologiskt sätt om man ser till den totala effekten. Lite förenklat väljer vi på RF att stödja specialidrottsförbunden och SOK att stödja individer de tror på. För den vanliga politiken kommer vädjanden om ökade anslag till elitidrott att satsa mer för att ta medaljer i exempelvis OS ganska långt ned på prioriteringslistan – liksom för privata sponsorer. Jag tror inte det handlar om att skicka rappa välformulerade skrivelser till regeringen och andra makthavare, utan att bygga upp bilden av varför man bör satsa. Då kommer vi in på frågor som vikten av förebilder, att forskning kring elitidrott ger spridningseffekter till vanlig folkhälsa, bilden av det svenska varumärket och varför vi vill få arrangera stora event. Några exempel på framtida tunga frågor är varför vi gör så lite för att erbjuda elitidrottare dubbla karriärer, varför våra riksidrottsgymnasier, nationella idrottsutbildningar (NIU) och Riksidrottsuniversitet har en bra bit kvar till sin fulla utväxling. 

- När är vi till exempel mogna att införa gemensamma beredningsformer och beslut för våra olika organisationer på området elitidrott? Vi har tagit steg i den riktningen, det medges, men vi måste troligen ta flera klara kliv menar jag. Organisationsformerna för detta överlämnar jag med varm hand till min efterträdare.

Vad är RF:s uppdrag?

- RF-chefens stora utmaning är att fundera på vad RF kan göra för att avlasta den enskilde föreningsledaren, så att hon eller han kan koncentrera sig på det hon eller han brinner för, nämligen idrott. Detsamma gäller specialförbunden. 

Så skilda förutsättningar i dag

- Vi kan och ska inte tänka bort jämställdhet, etnicitet, matchfixning och andra viktiga frågor. Samtidigt som vi får kritik för att vi talar för lite om idrott, så har rörelsen bestämt sig för att delegera det här ansvaret uppåt för att få avlastning. Då godtar man belöningar och sanktioner från RF, så att den enskilda föreningen kan ägna sig åt idrott.

Vi får larmrapporter om att antalet föreningar minskar, speciellt i socialt utsatta områden i storstäderna och på landsorten. Samtidigt kommer den ena forskningsrapporten efter den andra som visar på ökat stillasittande bland unga, ökad fetma och ökat antal fall av exempelvis diabetes typ 2. Har RF misslyckats med sitt uppdrag?

- Jag har funderat mycket på den frågan och svaret är: Nej, det har vi inte!

- Den bild du beskriver är sann. Alternativen har blivit annorlunda. Under min uppväxt fanns det ganska få alternativ där idrotten var ett starkt sådant. I dag erbjuder ett modernt samhälle många alternativa sysselsättningar. Det är inte så konstigt att det ser ut som det gör. 

- Man säger ibland att vi är svaga i segregerade områden. Ja, det är vi, men det har vi alltid varit. Det intressanta är att de områden som i dag är segregerade inte var segregerade när jag var ung. Att vi har tappat i dessa områden beror just på att de har blivit segregerade. För mig blir det en konstig lösning när man säger: ”Nu tar vi pengar från ett område och sätter in i detta området, så blir det bra.” Det är primärt inte en pengafråga, utan vi i idrotten behöver jobbar på ett annat sätt.

Ska samlas i RF-familjen

- Jag tittar på mitt barnbarn som är sex år när hon packar väskan för att gå till träningen i Ängby IF. Det är underbart! Men kommer hon att göra det om fem år…?

Vad är viktigast: Att folk rör på sig eller att det sker i föreningsform?

- Det är bättre att människor rör på sig hos någon som inte tillhör RF-familjen, än att vi ska predika att vi uppfattar det som ett hot. Det är viktigare att pengarna går till dem vi kallar våra konkurrenter, än att stillasittandet fortsätter. 

- Idrottsideologiskt säger en del att vi ska företräda alla, det vill säga idrotten som sådan, men det mandat vi har är att företräda föreningsidrotten. Samtidigt har jag väldigt svårt att se andra som får människor att röra på sig som mina fiender, men jag har också svårt att säga att jag företräder dem eftersom vi har olika värdegrund. För mig är de kollegor där vi har en konkurrenssituation.

En del kritiker menar att det är för mycket prat om idrottens samhällsnytta såsom inkludering, hälsa, hållbarhet och värderingsfrågor - och för lite om själva idrotten. Hur bemöter du den kritiken?

- Jag håller inte med! Idrotten är en del av samhällsutvecklingen. För mig är det intressanta hur vi kan använda idrotten när det gäller att minska gängkriminalitet, hedersrelaterat våld, mobbning av barn och öka jämställdheten, bland annat. Vi skulle kunna säga: ”App, app, det där får specialförbunden hantera” och så gör vi oss av med 60 personer på RF, samtidigt som vi skickar ut frågan till varpaförbundet, fotbollförbundet och andra förbund att hantera själva. Alternativet att inte sköta det finns ju inte. 

Betona folkrörelsens roll

- Samtidigt är det viktigt att vi inte agerar som en beställarorganisation, utan som en folkrörelse. Att patrullera för folkrörelsens roll gentemot politikerna är det som tar mest av min tid. 

Ett par mindre förbund har börjat samarbeta och till och med gått ihop efter ett beslut på Riksidrottsmötet 2019 i Jönköping om att ändra kriterierna för att få ingå i RF-familjen. Är det inte dags att ta steget fullt ut och föreslå samgåenden mellan hyggligt jämförbara förbund?

- Den frågan är intressant. Tittar du på strategiarbetet och medlemskapsresonemanget så ser du att det är det som ligger lite under ytan. Kampsportförbundet och Bilsportförbundet är två förbund som samlar många olika grenar inom samma idrott. Det gäller att hitta administrativa skalfördelar, att enas om en administrativ kappa som kan fungera. Det tror jag är fullt möjligt och spännande nu när vi gör om bidragssystemet. Jag tror vi har fem sådana processer igång. 

Jag har fått en slant över och vill gärna köpa 51procent i Frölunda HC. Jag älskar Frölunda, är engagerad och skulle bli en fantastisk ägare. Varför får jag inte det?

- Det tror jag säkert att du skulle bli! Det lustiga är att vissa kors får man bära orättvist. Vi drev frågan som ursprungligen var en motion från bland annat Svenska Fotbollförbundet. Poängen var att varje specialförbund skulle avgöra om 51-procentsregeln skulle gälla för dem, eller inte. Nu valde motionsställaren att ändra inställning i frågan. Jag tror att den här frågan kommer att svänga lite fram och tillbaka över tid, men det är upp till specialförbunden att avgöra detta, inte RF-ordföranden. Vi på RF har en uppfattning, men blev nedröstade.

Din efterträdare, då..?

Idrott och alkohol hör inte ihop, säger RF med flera. Samtidigt är alkoholförsäljning i samband med matcher en stor inkomstkälla för elitföreningarna inom vissa idrotter. Hur går det ihop?

- Jag var huliganutredare för några år sedan och drev då, och driver fortfarande, frågan. Det finns något som heter krogstandard. Är du full ska du inte komma in. Blir du full inne, ska du slängas ut. Håller vi oss till det tror jag att det här går att förena. Vi ska också ha klart för oss att detta dyker upp inom idrotter som har sponsorkontrakt. Jag har aldrig hört talas om att bågskytte pratar om det här som ett problem. 

Vilka tre egenskaper måste en ordförande i RF av i dag absolut ha? 

- Jag tror att du behöver ha en djup förståelse och försänkning i folkrörelsetänket, vara van att entusiasmera, agitera och fara runt som en skottspole och prata i hela landet, samt ha en förmåga att hålla ihop en så här stor rörelse. Det kommer alltid att finnas spänningar. Jag tror att folk kan acceptera att de inte alltid får som de vill, men de kan inte acceptera att inte få göra sin stämma hörd.

Av alla beslut du varit med att fatta, vilket är du mest stolt över?

- Jag är stolt över att vi är på väg att bogsera in oss i strategitänkande till 2025 som har en solid bas i rörelsen. Det är kanske inget man skriver på sin gravsten, men det är ofantligt viktigt att få 3,2 miljoner människor att enas om en färdriktning. 

Fel mot Friskis& Svettis

Vilket beslut skulle du vilja vara med och fatta igen - då på ett annorlunda sätt?

- Det har jag precis på hornhinnan. Jag är väldigt besviken på att vi fattade det beslut vi gjorde om Friskis & Svettis, och sade att de inte beviljas medlemskap utifrån utgångspunkten att de inte tävlar tillräckligt. Jag tror inte att den typen av inställning kommer att hålla fram över för deras ideologi är precis som vår. Tävla gör många av deras medlemmar, för de är med i andra idrotter i andra förbund. 

- Frågan kommer att komma upp igen och jag hoppas att nästa Riksidrottsmöte fattar ett annat beslut.

Har du någon personlig favorit att efterträda dig?

- Nej, och det ska jag inte ha. Är det något jag lärt mig genom åren är det att inte ha uppfattningar om den som kommer efter dig. Det blir dunderfel om du försöker utse din egen efterträdare.

Gäller att vara prestigelös

Om du skulle få ge tre råd till din efterträdare, vilka råd skulle du då ge?

- För det första: Ha en egen kompass och var tydlig. För det andra: Var prestigelös. För det tredje: Gå All In. Det är 100 procent eller inget som gäller. Det kommer aldrig att fungera att göra det på traditionellt styrelsemanér.

Slutligen: Vad ska du göra med all ledig tid?

- Ledig tid? Jag kommer inte att ha någon ledig tid! Bland annat har den av regeringen utsedda valberedningen på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan, frågat om jag vill sitta som ordförande tre år till – och det har jag tackat ja till. Jag hade nog inte trott att de var så djärva!

Thomas Björn