Så klarar ishockeyn pandemin

Säsongen 20/21 har skakat om SHL både sportsligt och inte minst ekonomiskt. Fast kanske inte riktigt så illa som många tror.

-  Pandemin har förstås varit ett hårt slag. Men gjort mindre ont penningmässigt än vad många faktiskt tror, säger Anders Mäki som har en 20-årig bakgrund som sportchef, vd och klubbdirektör i Linköping HC.

'miljonerna rullar ordentligt i svensk ishockey, men bedömningen är att klubbarna klarar si förhållandevis bra.

Vi är mitt uppe i ett brinnande SM-slutspel, med fortsatt tomma läktare och därmed noll kronor i publikintäkter för elitserieklubbarna.

På Svenska Hockeyligan, SHL, vill vd Jenny Silfverstrand vänta tills säsongen är över och klubbarnas årsbokslut klara innan hon drar några bestämda slutsatser av vad de ekonomiska konsekvenserna blivit av pandemisäsongen 20/21 och vad det får för följder.

"Utmanande, absolut ingen katastrof"

Hon skriver ändå kortfattat i ett mejl till Idrottens Affärer:

-   Alla klubbar har förstås påverkats av den här säsongen vad pandemin förde med sig i form av begränsningar för våra verksamheter. Det har varit vår mest utmanande säsong hittills.

-  Det statliga stödet, för förlorade intäkter kopplade till matcher, har täckts upp till cirka 40 procent och tillsammans med stora besparingar inom klubbarna och bidrag från supportrar gör ändå att vi har elitseriehockey även nästa säsong.

Ordföranden blev konsult

Anders Mäki, som efter åren inom Linköping HC i dag jobbar som ledarskapskonsult på Paragera i Linköping, men också skriver inlägg om hockey och ekonomi på sin blogg ”Hockeykunskap”, är mer generös vad gäller den ekonomiska analysen av den märkliga hockeysäsong som precis är på väg att avslutas.

Tufft ekonomiskt, ja. Men alls ingen katastrof, är hans slutsats och påminner om att klubbarna har väldigt olika förutsättningar. Inte minst vad gäller just förlorade publikintäkter. Allt ifrån Frölunda, som normalt har 10 000 åskådare i snitt, till Oskarshamn vars ishall rymmer endast 3 200.

Statliga stödpengar, klubbarnas besparingar och supportrars stöd är förklaringar, enligt honom, till att det inte ser helt nattsvart ut.

-  Under hösten fick klubbarna 107,8 miljoner kronor i kompensationsstöd för uteblivna intäkter från staten via Riksidrottsförbundet, RF. Frölunda fick mest, cirka 12 miljoner kronor och Oskarshamn minst, cirka tre miljoner. Det var för hösten och de räknar med mer pengar för våren. Oklart dock hur mycket, säger Anders Mäki. 

-  Samtidigt ska man komma ihåg att många supportrar har efterskänkt pengarna från sina säsongskort, det har varit mängder med swish-kampanjer, soffbiljetter och andra kreativa lösningar. Ovanpå detta har klubbarna korttidspermitterat både personal och spelare och då fått ytterligare stöd i miljonklassen.       -  Nästan alla, om inte alla, spelare har också accepterat lönesänkningar och min bedömning är att snittet ligger på 10-15 procent, det vill säga ytterligare ett antal miljoner till i besparing i klubbkassan.

Mindre intäkter, mindre utgifter

Förutom publikintäkterna har klubbarna även tappat intäkter i form av lokal sponsring, främst den del som är kopplad till matcharrangemangen. Det vill säga loger och andra företagsarrangemang med kunder på arenorna.

-  Klubbar som tar bra betalt för hela paketet (biljett, arrangemang, mat och dryck) förlorar förstås en del. Däremot är själva restaurangintäkterna faktiskt ingen större sak. Den affären är mer att jämföra med ett vanligt restaurangföretag och då får man vara nöjd med cirka tio procent i avkastning på omsättningen, säger Anders Mäki.

Och eftersom det är mängder med timpersonal som man inte haft någon kostnad för, samt att man förstås inte gjort några varuinköp att tala om, så är den delen ingen allvarlig större förlust.

Lägg till det ytterligare stöd i form av lägre arbetsgivaravgifter under en period och att vissa kommuner gett extra bidrag, exempelvis Linköpings kommun som gav ett extra bidrag som täckte hela hyran för Saab Arena, vilket hjälpte klubben med ytterligare drygt tio miljoner. 

-  Totalt, med allt ovan nämnda extraintäkter, stöd samt besparingar, så blir förlusterna kanske 5-15 miljoner beroende på vilken klubb det handlar om.

Får ta ur kassakistan

Värst är det ändå för storklubben HV71 som efter 36 år i högsta divisionen, och som gått till slutspel alla år och vunnit SM-guld 2017, nu åker ur och får spela i hockeyallsvenskan nästa säsong.

En sportslig katastrof, men som också innebär ett djupt hål i den sedan tidigare välfyllda (56,3 miljoner i eget kapital inför säsongen) kassakistan.

Eller?

”Att i det läget gå miste om tv-bidraget och centrala avtalet på 40 miljoner kronor är en smäll som innebär ett nytt förhållningssätt till hur verksamheten ska drivas framgent”, kommenterade klubbdirektören Agne Bengtsson i DN dystert dagen efter den avgörande förlustmatchen mot Brynäs.

Tv-avtalet i hockeyallsvenskan ger enbart 4 miljoner kronor, fast i HV71:s fall tillkommer en fallskärm på sex miljoner kronor för det lag som åker ur SHL.

-  Skillnaden på att spela i Hockeyallsvenskan och i SHL för oss, enligt vår kalkyl, är 31 miljoner. Sedan kan det bli ytterligare påverkan lokalt, säger Agne Bengtsson i samma intervju.

Utmaningen blir att fortsätta driva en förening av HV71:s storlek med en tunnare plånbok. Från en omsättning i dag på cirka 150 miljoner kronor till en förväntad omsättning på under 100.

Publiken återkommer

Fast Anders Mäki ser ljusglimtar även här och har bland annat analyserat publiksiffrorna för lag som går upp och ned mellan SHL och Hockeyallsvenskan. Och det är förbluffande samstämmigt.

-  Jag har tittat på de senaste tio åren och publiksiffrorna för lag som Rögle, Djurgården, Örebro, Leksand, AIK och Malmö. Lag som gått åt det ena hållet eller både upp och ned. Man tappar cirka 1 500 åskådare mellan serierna. Och precis samma antal kommer tillbaka om man går upp igen. 

-  Så HV71 kommer att tappa i samma storleksordning – förutsatt att vi får släppa in publik i september förstås. Men man kan också räkna med att de får sänka biljettpriset en del, både på säsongskort och enskilda biljetter. 

Om vi räknar med en ganska stor sänkning, typ 30 procent, så betyder det att HV71 totalt kommer att halvera publikintäkterna - från 29 till 15 miljoner kronor. Därtill blir det ett tapp bland de lokala sponsorerna på grund av både besvikelse och pandemin i sig. 

-  Så totalt bedömer jag att HV71 kommer att tappa 50 miljoner kronor i intäkter, men inte mer. Det är kostnaden för hela spelartruppen denna säsong i SHL och där bryts alla spelarkontrakt nu vid degraderingen. Det blir alltså status quo – minskade intäkter, men också lika mycket i minskade kostnader på en gång. Med den lilla skillnaden att man då inte har någon spelartrupp alls!

Hetsjakten är värst

Enligt Anders Mäki behöver alla extra intäkter samt rejäla kostnadsbesparingar som HV71 nu måste göra (upp till 18-20 miljoner kronor – pengar som de ska ersätta spelartruppen med. HV71 har ju också ett stort eget kapital, dock inte så mycket av det i likvida medel. 

-  Men kan de omsätta några miljoner av det egna kapitalet i likviditet så kommer det att kunna göra en rejäl satsning tillbaka på en gång. Jag tror inte att ekonomin är det egentliga problemet då HV71 är en mycket välskött klubb. Problemet är i stället tidsfaktorn och hetsjakten. 

Med hetsjakten menar han om supportrar och sponsorer plötsligt börjar avkräva ansvar och avgångar från de ledande posterna i föreningen, för då tappar HV71 såväl kompetens, erfarenhet och tid. 

- Det har de absolut inte råd med, menar han. 

-  Glöm inte att det är samma personer som ledde HV71 till SM-guld för bara fyra år sedan. 

900 tv-miljoner per säsong

Slutligen,  ytterligare en ljusglimt vad gäller SHL och ekonomin.

Mitt under pågående pandemi har SHL och C More, med sitt moderbolag Telia, kommit överens om ett nytt gigantiskt tv-avtal fram till 2030.

Enligt uppgifter till Hockey News.se får SHL från år 2024 omkring 850 miljoner kronor per säsong för att 2030 öka till 900 miljoner kronor per säsong. Totalt över fem miljarder kronor för sex år framåt.

Det innebär för varje SHL-klubb att de går från runt 40 miljoner kronor till 55-60 miljoner kronor per säsong bara i tv-pengar om man tar bort de centrala kostnaderna.

Ett välbehövligt lyft efter coronakrisen då SHL-klubbarnas ekonomier fått en rejäl smäll, fast enligt Anders Mäki alltså inte så hård som många kanske tror och där framtiden för SHL trots allt ser ganska ljus ut.    

-  Men det tar nog minst 2-3 år innan vi tillnärmelsevis är tillbaka och kan börja prata tillväxt igen, alltså större ekonomier än vad SHL har idag. Och då får vi hålla andan så att det inte kommer en ny pandemi…

Claes Salomonsson

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Aldrig någonsin har en svensk idrottstrupp med damer backats upp så massivt och till priset av så många miljoner. EM-slutspelet för damer innebär en jättesatsning från Svenska Fotbollförbundet och innebär en upptrappning till rekordnivåer. Men målet är också att erövra ett EM-guld och nå mångmiljonutdelning från Uefa.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Göteborgsföretaget More SPACE tecknar samarbetsavtal med SVT Sport  och växer som ett av landets ledande sponsorföretag.

Det handlar om ett mycket eftertraktat avtal.  More SPACE blir SVT:s partner i minst tre år och får ansvaret  för att sälja programsponsring till SVT:s stora sportevenemang till och med december 2025.

Totalt handlar det om 19 stora sportevenemang med allt från Friidrotts-VM till Fotbolls EM för damer, Fotbolls VM för herrar, Junior VM i ishockey samt Vinterstudion med världscupen i Skidskytte och Ski Classics

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.