15 politiker träffas och det är verkligen ett ödesmöte. Det som kommunstyrelsen beslutar på måndag gäller också när kommunfullmäktige möts en vecka senare.

Är nådens tid förbi?

Frågan är om nådens tid är förbi. Leksands IF må vara en av landets största klubbar både sett till antalet anhängare och i sympati, men nu har klubben kanske frestat tålamodet hos omvärlden en gång för mycket.

På gatan i samhället finns olika åsikter om klubben ska få stöd eller ej. Skatteunderlaget minskar stadigt här vid Siljan och inte sedan 1991 har kommunen haft så få invånare som nu. Kommunen har tappat över 300 personer sedan 2004 och i september bodde 15 181 här.

- När befolkningen minskar med 50 personer så ser vi ju inte det. Men det betyder 2 miljoner mindre i skatteinkomst till kommunen, säger kommunalrådet Ulrika Liljeberg (C).

Minskade skatteintäkter

Totalt har alltså Leksands skatteintäkter minskat med 12 miljoner de senaste åren. Ändå flyttar 600 personer till kommunen varje år.

Inför nyheterna om att kommunen har räknat fel, en förskola kostnadsberäknad till 16 miljoner kommer att kosta minst 25 miloner kronor, retar folk. Och så ska den hockeyklubben ha pengar igen.

Mats Aspemo som tidigare var ordförande i klubben berättar i egen skriven artikel om hur han blev Leksandsbo tack vare ishockeyn. Han har sett hur en positiv tend har förbytts till ett samhälle med kverulanter.

Många kverulanter

”I dag vi inte har någon befolkningstillväxt, företagsklimatet enligt barometrar har försämrats betydligt, huspriserna stiger inte i takt med omgivande kommuners och många låter tala om sin missnöjdhet med hur det är ställt i Leksand.” 

Mats Aspemo framhåller att nio fall av tio när det skrivs om Leksand gäller det hockeyn och kommer då in på riskerna med att nu eventuellt ”kapa bort ett varumärke som Leksands IF ur en liten kommun, ett varumärke som bygger stolthet hos befolkningen såväl anställda som företagare är att såga av sig ett mycket livskraftigt ben och som jag är rädd för kommer att förändra och försämra kommunen.”

Mats Aspemo betonar hur ”också hockeyn ska stå på egna ben ekonomiskt” men att hockeyn nu behöver hjälp efter ett antal svåra år där man byggde en stor arena, ivrigt påhejade av alla omkring, och omedelbart efter det halkade ur den serie man behöver spela i för att må bra ekonomiskt.”

Båda självkritiska

Han avslutar med att ”Dramatiska kostnadsminskningar går inte att göra, om valet är att fortsätta spela ishockey. Elitishockey innebär att man måste ha råd.”

Mats Aspemo förebrår sig själv över att han inte lyckats styra upp ekonomin under sin tid i klubben.

Självkritisk är också klubbens ordförande Bertil Daniels och minns i synnerhet 2006.

- Det var senast vi åkte ur elitserien - och då fanns det en ambition som att det skulle bli max två år i allsvenskan. Vi hade en nybyggd arena och kalkylen för att den skulle drivas runt var att Leksand spelade i elitserien.

"Vi hade nio bolag"

- Med facit i hand hade det varit mycket bättre om vi lugnat ned oss och sagt att vi skulle bygga något nytt under närmaste fyra åren. Det är ju lätt att säga nu och jag ska inte mästra på något vis för jag var också med.

Bertil Daniels medger också:

- Det fanns inte tid för att diskutera strategier eller långsiktighet utan det var sådan fokusering på transferfönstret 31 januari och kvalserien, säger Daniels.

Klubben har dock haft flera kreatörer som tidigare har funnit lösningar till att få in pengar:

- Vi hade upp till nio bolag i föreningen. Det var fastighetsbolag, restaurangbolag, eventbolag och så vidare.

"Här gick något snett"

Avsikten med bolagen var att de skulle generera pengar.

- Här gick något snett samtidigt som vi hade de här förbannade januarifönstren (sista dag för övergångar 31 januari). Något vi fullständigt stängt i dag för övrigt, men Leksand framställdes ett tag som Sveriges NHL.

- Vi plockade nästan in allt som rörde sig då. Vad säger det om en spelare som är ledig den 31 januari? Vad skickar det för signaler? Jo, antingen är han åt helvete för dyr eller annars är det spelare som inte har lyckats eller inte fungerar socialt. Det står jag för. Bland förvärven som klubben gjorde under åren finns det inte många vars tröja vi är beredda att hissa upp i taket.

"Det var Nyman och Sjögren"

Bertil Daniels ser många felaktiga värvningarna som en av två stora skäl till att ekonomin rasat.

- Jag kan ta spelarlönerna 2009/10 som exempel. Då hade vi värvningar på 7 miljoner kring 31 januari. Inte nog med det, av de där värvningarna var det flera som vi var tvungna att lösa ut. Det är dåligt hanterat.

- Här får jag också givetvis ta på mig ett ansvar, men flera av värningarna kom ju fem över tolv. Det var Thomas Sjögren, Stefan Nyman och de här som man kunnat läsa om i andra klubbar även efteråt. Vi hade inte kunskapen och lyssnade inte på vilka det var utan bara körde på och i tron av att det här var kanon.

Arenan kostar ofantligt

Värvningarna  är alltså ett skäl, den dyra arenan det andra.

- Arenan kostar 20 miljoner per år och vi får 4,5 miljoner från kommun för att driva den. De 4,5 miljonerna motsvarar i dag energikostnaden på arenan. Man måste ha lite sådana siffror med sig när man pratar om klubbens ekonomi. Jämför vi då med exempelvis Örebro så har man ha en kostnad på 1,5 miljoner för arenan vilket är otroligt billigt.

Nu vill han att klubben tillsammans med kommunen når en överenskommelse inte bara ekonomiskt utan också i beteende.

- Jag önskar att någon på kommun satte ned foten och sa "Vi vill det här" och att man såg mer till effekterna kring Leksands IF, säger Bertil Daniels.

Saknar likviditet

- Ser du på exempelvis gymnasieskolan som har 500 elever så är 100 av dem kopplade till hockeygymnasiet, alltså 20 procent av eleverna. Många av dem kommer utifrån och ger intäkter på 10 miljoner till gymnasieskolan.

- Vi måste driva det här så det går runt och helst med någon krona i vinst. Vi har inga egna plånböcker som vi kan ösa pengar ur till verksamheten. Det måste till ett samarbete mellan kommunen, näringslivet och Leksands IF annars överlever inte verksamheten här på orten.

Bertil Daniels är inte orolig för elitlicensen:

- Det är inte där problemet ligger utan det är likviditeten och kassaflödet som inte räcker till för att täcka våra utgifter.

Ingen visste...

Han kan inte heller låta bli att antyda att det funnits besvärande delar i verksamheten:

- Styrelsen är ytterst ansvarig, inget snack om den saken. Jag vill inte hålla på att kasta skit på folk och kommer inte att göra det heller, men det finns saker som hänt i klubben historiskt som varken styrelsen, medlemmarna eller någon annan överhuvudtaget vetat av.

Källor: Hockeysverige.se, Dala Demokraten, Dalarnas Tidningar.