Vid riksidrottsmötet i Luleå måste specialförbundet och RF våga ta beslut. För mycket står på spel och nu kan inte delegaterna huka längre. Foto: Scanpix

Idrott måste ta beslut. Som demokratiproblemen, att bara medelklassens barn har råd att vara med och politikernas skeva syn. Samhället behöver idrotten, men hur ska den formas. Nu är svaret oundvikligt. 

Det är självfallet så att det finns gradskillnader i begreppet fakta i den här frågan. Min bästa tolkning av fakta är som följer.

Fråga ett är om vem som bör besluta om hur en förening skall organisera sin verksamhet?

Självklara svar

Svaret på den frågan är att det bör en majoritet av föreningens medlemmar göra. För vissa grundläggande frågor är det naturligt och normalt att ha krav på en kvalificerad majoritet.

Om en förening vill vara med i ett förbund (vilket är frivilligt) så måste föreningen självfallet acceptera de skyldigheter och rättigheter som en majoritet av förbundet beslutar.

Vill förbundet vara med i en riksorganisation, exempelvis för att få del av statsbidrag eller mer positivt för att vara och skapa bättre förutsättningar för att stärka idrotten på nationell nivå måste man följa riksorganisationens regler med de rättigheter och skyldigheter som det medför.

RF eller specialförbunden?

Det är naturligt att golfförbundet själva avgör hur man spelar golf. Det vore ingen bra fråga att skicka till RF då man kan anta att golfförbundet besitter en bättre kompetens och större vilja att hantera de frågorna. Golfförbundet har dessutom att följa R&A och USGA, dvs RF är inte högsta instans. Så är det för de flesta.

Det beslutet på det kommande riksidrottsmötet i Luleå handlar om är enbart allena om vem som skall ta beslut om hur en idrott skall organiseras.

RF eller specialförbunden. En demokratisk princip är att beslut skall tas så nära de berörda som möjligt. Beslut om en ny cykelbana i Nacka fattas bäst i Nacka. Bryssel är inte bästa stället för sådant beslut. En annan är att de som är med och tar ett demokratiskt beslut skall vara berörda. Boende i Nacka får inte rösta i Stockholms stad, svenskar får inte rösta i Finland, ja ni förstår principen.

Här vill då ett antal förbund att finländarna skall få rösta om en cykelbana i Nacka och att den omröstningen skall göras i Bryssel.

Övergripande problem

Utifrån de övergripande problem vi har med den demokratiska legitimiteten inom idrotten och folkrörelser ser jag inte det som bästa vägen framåt.

Sedan har vi den andra frågan om den valda organisationsformen för att bedriva idrott.

Att bedriva elitverksamhet, fastighetsförvaltning, gym, hälsokostbutiker, restauranger, butiker, övningsanläggningar, stallar och mycket annat i bolag har skett i minst 30 år, förmodligen längre inom svensk idrott.

Ett antal domar

Frågan handlar alltså inte om ideellt eller kommersiellt. Det finns det dessutom ett antal domar på som tydligt påvisar att det inte finns något s.k. idrottsbolag. Ett bolag är ett bolag och det är samma regler för ett bolag som ägs av en idrottsförening som för bolag som Volvo.

Nu kan vi alltså tydligt konstatera att det går att driva idrottsverksamhet i bolag och att vi gör det i stor skala. Vi kan också efter 30 år drift av idrott i bolag såväl som i förening konstatera att det inte finns skillnader som beror på organisationsformen.

Vi kan också se att det finns områden som mår mycket bättre i ideell förening än i bolag. Ungdomsverksamhet, verksamhet med ringa omfattning och all verksamhet som saknar möjlighet att vara vinstgivande som då inte ens får drivas i bolag (staten har bestämt att bolag bara får finnas för att gå med vinst för då ökar statens intäkter).

Elitidrott och underhållningsindustri

Vi kan också konstatera att för elitidrott som är att se som underhållningsindustri med stor omsättning har lagarna över tid ändrats så att bolag är en bättre form.

Idag finns då en begränsning som innebär att för att få delta i seriespel (och lite annat) får verksamhet som bedrivs i bolagsform bara medverka om bolaget till minst 51 procent ägs av en ideell förening ansluten till ett förbund.

Hur ser då det moderna samhället ut (den frågan är då bara intressant för den minoritet som tror att det är bättre att idrott bedrivs i det samhälle vi har medan majoriteten vill utveckla idrotten till det samhälle vi hade)?

Då går det bra med bolag

Vi kan konstatera att för individuella idrotter så kan idrotten bedriva sin verksamhet i ett bolag till 100 procent ägt av idrottaren själv eller andra. Där är 51-procentsregeln nedlagd sedan många år.

Nisses golfpro AB som Nisse äger själv eller med andra finns i ett tusental ungefär och de får vara med och tävla på tävlingar arrangerade av förbundet. Skidåkare, friidrottare, skidskyttar, ryttare med flera får tävla trots att de bedriver verksamheten i privatägt bolag. Detta för att de får både vara medlem i en förening och ta intäkterna i bolag.

Däremot är det idag förbjudet för ett privatägt bolag att ställa upp i en serie och spela fotboll även om deras spelare är med i samma ideella förening.

Hockeyn fungerar bättre

Statsbidrag får inte gå till bolag så den frågan kan avfärdas direkt. Statsbidrag utgår till de som bedriver sådan verksamhet ideellt att den ger samhällsnytta. Någon ens teoretisk risk för att statens stöd till idrotten skulle minska av det här skälet finns inte.

Ett privatägt bolag som vill vara med i en serie måste självfallet lyda under det regelverk som arrangören av serien har beslutat. Här driver ishockey elitserien i ett gemensamt ägt bolag medan fotbollen gör det i föreningsform. Man har valt olika men båda fungerar. Att hockeyn fungerar bättre beror förmodligen inte på bolagsformen utan på att gruppen är mindre och mer homogen.

En förening som äger ett varumärke som ett bolag får använda kan ställa mycket hårda krav på vad som krävs för att behålla rätten att använda varumärket. Om nu AIK:s huliganer vid något tillfälle tar över föreningen kan de den här vägen kontrollera bolaget även om det till 100 procent ägs av privata intressenter.

Som den borttappade nyckeln

Manchester U har ökat sina intäkter och antalet fans världen över som börsbolag. Då värdet i bolaget är helt beroende av kärleken från fansen så kan inte bolaget göra bort sig utan att det kostar. Så enkelt är det och det är den ultimata garantin.

Så när ett 30-tal förbund av den mindre framgångsrika modellen (i medlemsutveckling de senaste 30 åren) driver den här frågan så beter de sig som fyllot som letar efter en borttappad nyckel i ljuset av en gatlykta och får frågan av en konstapel om vad han gör, ”jag letar efter en nyckel konstapeln blir svaret. ”Var det här du tappade den frågar konstapeln. Nej, men det är här det är ljust.

Svensk idrott har många stora utmaningar. Demokratiproblemen, att bara medelklassens barn har råd att vara med, politikernas skeva syn på idrotten och så vidare.

Den frågan vågar ingen ta

Samhället behöver friska fungerande skattebetalare och behöver idrotten. Men det som skall debatteras är formen för hur en idrottsorganisation kan vara ägd.

Vore bättre att fokusera på att få fler som idrottar, men den frågan är det ingen som vill ta i.

Mandaten på RIM tillfaller dessutom i stor utsträckning de som visat sig mindre duktiga på att lösa den frågan.