Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Använd miljarderna bättre

Fler måste göra mer, påhejade av idrotten som kan ersättas med pengar från Friskvårdsavdraget som ändå inte fungerar, menar Dan Persson. Foto: TT

 

Idrotts- och folkhälsoministern intervjuades i P1 morgon. En av frågorna var om Friskvårdsavdraget borde avskaffas. Svaret var Ja, dvs det formulerades som att man gör en översyn, men det är samma sak i slutändan.

Jag har drivit frågan i ett par år med samma argumentation som Gabriel Wikström använde sig av.

Större kostnader hotar

Friskvårdsavdraget minskar primärt kommunernas intäkter med 1,5-2 miljarder eller en dryg promille av statsbudgeten. Det är en liten peng för staten men lika mycket som hela det statliga stödet till idrottsrörelsen.

Vi har en gigantisk utmaning vad gäller folkhälsa som beror på att vi rör oss för lite. Mer symboliska politiska beslut som att inte tillåta s.k. gårdsförsäljning av vin och förbjuda rökning på uteserveringar ger inga folkhälsoeffekter. 

Det finns fyra områden som tillsammans rör sig om gissningsvis 100 miljarder i tillkommande framtida kostnader där fysisk aktivitet är en bevisad verksam medicin. SKL (Sveriges kommuner och landsting) varnar för fördubblad kommunalskatt för att klara vård och äldrevård i framtiden. 

Unga som inte har utbildning har en negativ trend och innebär stora hot mot framtida tillväxt och tiotals miljarder i uteblivna skatter och kostnader. Att halvera tiden från ankomst till landet till arbete eller godkänd utbildning minskar samhällets kostnader med några miljarder per år.

Klara argument

Fördelarna är många:

• Barn och ungdomar som idrottar klarar skolan bättre, får jobb lättare och minskar problemet med barnfetma.

• Vuxna som idrottar är friskare och belastar sjukvård och försäkringssystem mindre.

• Äldre som idrottar har en väsentligt kortare period mellan fullt frisk och död, dvs bättre livskvalitet och här kan det handla om upp till miljoner per individ i minskade kostnader för samhället.

• Idrotten är ett av de bästa områden för att förbättra och påskynda integration.

2 ineffektiva miljarder

De 2 miljarderna som Friskvårdsavdraget handlar om är ett väldigt ineffektivt stöd. Initialt så hade det en god och förväntad effekt. Det ökade antalet som idrottar. Idag är den effekten i stort sett noll.

Avdraget används av två grupper - privatanställda tjänstemän som skulle idrottat i alla fall och idrottar +2 gånger per vecka för egna vinster i form av hälsa, vikt och balans i livet samt de som köper årskort och sedan utnyttjar det mindre än 20 gånger per år.

Effekten på folkhälsan är i stort sett lika med noll. Absurditeter där stora sporter som golf och ridning är undantagna minskar förståelsen för modellen.

Intäkter blir besparingar

Då är frågan hur de här 2 miljarderna i uteblivna intäkter för kommuner kan göras om till stora besparingar för samhället och ökad livskvalitet och bättre förutsättningar för medborgarna?

Med generalisering och mycket kortfattat ser problemen ut som följer:

Den välmående medelålders medelklass som vi tillhör tränar, har råd att träna och prioriterar träning. Våra stillasittande jobb gör att vi borde röra på oss dagligen i minst 30 minuter men det kommer vi att göra när vi förstått hur viktigt det är. Vi är inte problemet. Våra barn tränar också och de har idrottat som unga.

Träning en klassfråga

Träning och hälsosamt liv har blivit en klassfråga.

De som inte tränar är i alldeles för stor utsträckning (undantagen är många och jag blir glad över att antalet unga invandrare ökat så mycket på vårt gym) är följande grupper:

• De med låg utbildning

• De med låga löner

• De arbetslösa

• Invandrare (i synnerhet de äldre).

I de här grupperna har vi också i stor utsträckning missbruk och dåliga matvanor som ger tillkommande negativa effekter.

Måste finnas morötter

Här finns också utslagningen av barn och ungdomar från idrotten av ekonomiska skäl. Över tid minskat samhällsstöd, krav på ökad kvalitet och ökad professionalism inom idrotten har höjt kostnaderna och gjort föräldrarna till kunder.

En ersättning till föreningar för kostnader för tolkar och ledare för flykting/invandrar ungdomar skulle få en direkt positiv effekt på många områden och kan startas direkt men i övrigt finns det goda skäl att börja med att ge medel till idrottsrörelsen och deras kommersiella kamrater för information och kommunikation. 

Ersättningen ska anpassas efter hur många nya kunder som kommer i träning. Här är det folkhälsa som räknas så självfallet måste alla kommersiella aktörer få samma möjligheter. Vill regeringen stötta ideella föreningar så får det gå på en annan budget.

Många fler måste motiveras

Det långsiktiga målet måste vara att +80 procent av befolkningen tränar. Det är inte så högt som det låter. Vi är åtskilliga som tränar redan idag och sedan kan väl föräldrar till barn i ålder 2-7 anses få tillräckligt med motion även utan gymbesök. 

Min tes är att hälften av föreningarna kan skapa nya intäkter och få fler medlemmar samtidigt som Sverige tjänar enorma summor.

Kombon av information till alla och personliga incitament för de som behöver det mest måste vara vägen framåt. 

Just do it.

Dan Persson

Plötsligt kallade regeringskansliet till presskonferens. Och fram klev idrottsminister Amanda Lind och sa:

- Vi ska inte gå ur pandemin med en hälsoskuld.

Varpå hon meddelade att idrotten får 400 miljoner kronor i extra stöd för återstart under 2022.

Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.

-Det här var tänkt att förbättra villkoren  för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, kommenterar Björn Eriksson.

Här kommer ett glädjebesked till idrotten..Antalet elitidrottare som studerar på Mittuniversitetet har aldrig tidigare varit så högt. Sedan 2018 är ökningen närmare åttio procent och numera studerar inte mindre än 130 elitidrottare samtidigt som de satsar på sin idrottskarriär

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nils van der Poel är annorlunda. Inte bara för att han blev en världsstjärna på skridsko.  Det kunde ske tack vare annan träning – och han fortsätter i de  spåren.

Just nu laddar han mot Peking hos jägarbataljonEN i Arvidsjaur. Detta som en konsekvens av ett samarbete mellan Sveriges Olympiska Kommitté och Försvarsmakten . De har enats om ett samarbeten för att lära av varandra.

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Sportbladet fortsätter satsningen på bandy och sänder i höst och vinter alla matcher i elitserien samt Svenska cupen på Sportbladet Play. Samtidigt värvas bandyprofilerna Christoffer Million, från Bandypuls och trefaldige VM- och SM-guldmedaljören Jonas Claesson som experter till redaktionen.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.