Hur än spelutredare Håkan Hallstedt vänder och vrider sig är det en omöjlig situation...

Men vänta nu, kan inte de ideella spelbolagens skattefrihet bevaras? De som ger miljarder till föreningarna. Tveksamt, förlorarna kan bli oerhört många

Dagens Industri anordnar ett spelseminarium på fredagen i Stockholm inför omregleringen av spelbranschen som förväntas ske någon gång mellan 2018 och 2022. 

Utredningen kommer någon gång mellan november och sista mars. 

Från teknik till politik

Fredagens träff tänker jag vara med på för nu börjar vi gå över från det utredningstekniska till det politiska. 

Då IOGT-NTO:s generalsekretare är med i den avslutande debatten kan vi anta att minglet efteråt är alkoholfritt. Lite trist en fredag men det är smällar man får ta.

Politiker från alla partier förväntas tala om vad de tycker. Min fråga till politikerna är enkel att formulera men svår att besvara. 

Går det bevara de ideella aktörernas skattefrihet?

Baserat på lagar och förordningar så är svaret nej. Det går inte. Då uppstår frågan om det med politiska medel går att finna ett undantag?

Svaret på den frågan är än så länge ett Nja. Det vi vet är att man kommer att försöka. Detta då bland annat socialdemokraternas spelverksamhet skulle drabbas hårt. 

Hmm, EU styr...

Förklaringen till varför det lagtekniskt inte går är att EU-lag är kristallklar utifrån vad som kom fram inför arbetet med Bosmandomen. Det är verksamhetens art, inte organisationsformen som är avgörande för eventuell skattefrihet.

Här finns ett ton med domar där de ideella har förlorat. I det ögonblick som vi får ett spellicenssystem så har vi en kommersiell marknad för spelbranschen. Och, de ideella skall ha samma skyldigheter och rättigheter som de kommersiella.

Att göra en uppdelning mellan det som är att som renodlade lotterier och det som är att se som spel skulle kunna vara en väg framåt, men min bedömning är att den inte håller.

Klart som korvspad med andra ord. Vi har ett enda exempel på när man med politiska medel lyckas gå runt det här och det är idrottens momsundantag där lagen var lika kristallklar och Alliansregeringen ändå lyckades med konststycket att bevara momsbefrielsen för föreningar. 

Alla andra frågor runt omregleringen är för idrottsrörelsen och övriga folkrörelser i praktiken ointressanta i jämförelse. 

Hur funderar sossarna?

Hur socialdemokraterna skall kunna lägga fram en proposition som riskerar partiets tiotals miljoner i spelinkomster är en stor fråga. För ett antal folkrörelser riskeras merparten av verksamheten och ett mindre antal idrottsförbund drabbas också.

20 procent i skattesats som enligt initierade rykten är Magdalena Anderssons önskemål skulle slå ut en stor del av den ideella sektorns lotterier. 5-10 procent är vad den ideella sektorn skulle klara av. 

De börsnoterade bolagen skulle då få väsentligt ökade aktievärden om skatten hamnar på den nivån och budgeten får ett hål på ett antal miljarder.

Innan jag läser utredningen eller annan dokumentation med de lagrum som påvisar en modell för hur de ideella skall undgå skatt måste vi anta att det blir skatt. 

Planerar han en uppdelning?

Som lök på laxen ryktas det att Håkan Hallstedt planerar en uppdelning där allt digitalt blir en del av en licens.

Dvs att idrottsföreningar blir sittande med bara analoga lotterier. Att separera fysisk och digital verksamhet i en lag måste ses som totalt motstridigt allt förnuft år 2016. Att det skulle skada föreningarna hårt är kristallklart. Om X år blir allt digitalt och den som står kvar med papperslotter till köpare som inte har några kontanter får inga intäkter.

Jag har relativt ensam varit dystopisk i den här frågan redan när utredningsdirektiven presenterades. Jag har inte blivit gladare.

När införs då spellicenssystemet är nästa fråga.

Då blir det Kremlologi modellen från 70-tal då statsvetare gissade vad som hände i Sovjetunions ledning genom att studera hur ledarna stod på balkonger. Dvs renodlad gissningstävling.

Vänta, väntan och åter väntan

Min gissning är då att skattefrågan försenar en proposition med 6-24 månader och att risken för ytterligare fördröjning ökar. 

Min bedömning är också att den organisation för självreglering som består av varje licensinnehavare behöver väldigt lång tid för att bli överens. Här har inget helst arbete gjorts. Parterna pratar inte ens med varandra än. De utländska spelbolagen vill ha med ett antal mycket lönsamma produkter som de svenska nuvarande anser vara för farliga. Den konflikten löses inte på en kafferast. 

Min gissning landar därför på 2020 som tidigast. Och den tidigare högoddsaren ingen omreglering har fått väsentligt sänkta odds. 

Men politikerna då, vad kommer de att säga undrar nu vän av ordning?

Ingenting av vikt. Några månader före en utredning säger ingen politiker någonting av vikt.

Bäst att det blir oförändrat

Vi bör komma ihåg att under den förra regeringen var 248 riksdagsmän från åtta partier för en omreglering. Bara Anders Borg som var emot. De kommer relativt enstämmigt att säga följande:

A: Vi måste bevara skatteintäkter.

B: Folkrörelserna får inte drabbas.

C: Farliga spel får inte tillåtas. Spelbranschen måste bära kostnader för spelmissbruket.

Att A, B och C är motstridiga brukar inte påverka politiker. 

För egen del börjar jag fundera på om det inte är bättre att behålla det befintliga systemet. Shekarabi har nog problem med sina frågor (regionfrågan, Upphandlingsfrågan, vinster i välfärden) för att bli pappa till en katastrof för civilsamhället som spelomregleringen nu ser ut att bli.