Här började allt, 2006 i september presenterades en liten modell av Nationalarenan. I dag, sex år och 500 miljoner kronor senare står den på plats. Och så många fler arenor har kommit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Och fler är på gång. Foto: Claudio Bresciani, Scanpix

Johan R Norberg som forskar på området skrev en krönika om risker och förluster som arenabyggen kan skapa. Detta någon dag efter att IFK Norrköping köpt Parken i Norrköping för 300 miljoner kronor. Då går det att konstatera att någon måste ha fel. Tja, riktigt så enkelt är det trots allt inte.

IFK Norrköping har gjort en bra affär. Det har även Norrköpings Kommun.

Johan R har rätt i att OS och fotbolls-VM med sina gigantiska krav på nya arenor aldrig kan vara lönsamt. Han har också rätt i att om vi får ett fundamentalt överskott med moderna, dvs dyra multiarenor i varje kommun så skapar de ett underskott på event som gör samtliga olönsamma.

Men staten tjänar mer

Det innebär inte att Arenaindustrin inte är samhällsekonomiskt lönsam för det är den. Staten tjänar mer än vad kommunerna betalar.

Det är också ett samhällsansvar att erbjuda den kultur som idrotten utgör till medborgarna i en kommun. Här är satsningen per individ försumbar om vi jämför med finkulturen. Hela Globen-komplexet kostar inte mer än 50 kronor per besökare i förlust per år för Stockholms stad medan Operan kostar 1500 per besökare.

Ungdomsidrotten och satsningar på träningsanläggningar för ungdomar är idag extremt lönsamma för samhället. Vi har hamnat i ett läge där idrotten gör mer för att skapa friska, aktiva, anställningsbara ungdomar än vad både skola och föräldrar klarar av.

Här saknas det pengar och vi är med hög hastighet mot ett samhälle där kraven på föräldrarnas insats exkluderar alla utom den villaboende välmående medelklassen. Det är tragiskt att inte stat och kommun gör mer på det här området.

Norrköpingsaffären lyckad

Sedan visar IFK Norrköpings förvärv av Parken från Norrköpings kommun för 300 miljoner att det går att finna modeller som är bra för båda parter. Här har man med kombinationen av kreativitet och ekonomiska försiktighetsprinciper kunnat låta IFK förvärva Parken, vilket skapar stora utvecklingsmöjligheter samtidigt som IFK defacto i slutändan får lägre kostnader än som hyresgäster och arenabolaget får ett kassaflöde som räcker för räntor och amorteringar.

IFK är en bättre arenaägare än kommunen och det insåg båda sidor.

Nu är förutsättningarna alltid olika men det är troligt att många andra kommuner och elitlag kan använda den modell som utvecklats i Norrköping med samma goda resultat. 

Sammantaget så kommer IFK Norrköping att bli ett starkare fotbollslag. Man skall aldrig underskatta värdet av ledare som vet vad de gör.

Då blir göteborgarna först igen

I Göteborg skall politikerna nu fundera på hur man gör med planerna på en ny superarena. Här är det enkelt.

Samordna med Göteborg 2021, ett större event men framförallt, säkerställ att man börjar rita så sent som möjligt utifrån planerad dag för invigningen.

Utvecklingen just nu går så fort att en senareläggning av designen med ett år kan vara avgörande för att få en Arena som står ut som något helt nytt i relation till de 2021 åtta och nio år gamla arenorna i Stockholm.

Sammanfattningsvis är arenor inte avvikande från andra typer av kommersiella fastigheter inom upplevelseindustrin.

Arenan en tillgång för en stad

En del byggs för små, andra för stora, ibland för många, ofta på fel ställen men de som byggs på rätt ställe vid rätt tidpunkt i rätt storlek och designas utifrån framtidens krav på upplevelse kommer att bli lönsamma.

Problemet är att den senare modellen inte är lika frekvent som de andra.

En arena för en mellanstor stad är inte viktigare än annan infrastruktur utan en del av en för orten nödvändig struktur för att skapa ett attraktivt samhälle. Arenan bör definitivt värderas lika högt som motsvarande satsningar på kulturområdet och berör så många fler.