Det blev ingen svensk ansökan inför vinter-OS och Paralympics 2022. Det politiska partierna backade inte upp en satsning och regeringen behövde inte ta ställning.

Många har levt i tron att initiativtagarna, SOK, RF och och handikappidrotten därmed hade gett upp.

Men icke. På tisdagen offentliggjordes ett öppet brev riktat till makthavare, näringslivet, ja, egentligen alla svenskar.

- Vi vill visa att det är möjligt utan att ekonomin ska behäva äventyras, är budskapet i brevet som 

”Även om det aldrig ledde till en ansökan så finns det positiva saker att ta med för framtiden”, skriver trion Nilsson, Mattsson och Lindeberg.

Här kan Idrottens Affärer publicera brevet:

Debatten blev tändvätska

OS och Paralympics i Sotji blev idrottsfester. Starka känslor i spåren av framgång och motgång och idrottare som tänjer på gränsen av sin förmåga skapar minnen och förebilder för många unga.

För oss blev debatten inför OS i Sotji tändvätska. Istället för att bara kritisera andra vore det en lockande utmaning att försöka sätta ett annat exempel. Ett OS är så mycket mer än idrott och många skulle kunna bidra och vilja vara en del i projektet.

Drömmen om ett OS på hemmaplan handlar om att skapa nya vägar för fler unga. Tillsammans med de olika idrotterna kan vi öppna dörrarna så fler kan hitta ”sin” idrott. Vi kan hitta de nya ledartalangerna för idrotten men också för att utveckla arrangemang och aktiviteter, leda projekt, sprida engagemang och involvera fler.

OS bygger på respekt, vänskap och lusten att utmana sig själv, på alla områden. Inspirerande framtidsbilder ger sammanhang och riktning, bygger kunskap och självförtroende, och kan få med talangreserven på banan. En OS-organisation behöver 25 000 volontärer och 3 000 anställda när det är dags. Under resan skulle många unga talanger hitta andra vägar. Ett OS-projekt skulle kunna fungera som en sluss in på arbetsmarknaden för många.

IOK vill se ett fast hållbarhetsgrepp för kommande OS - etiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Efter en serie av megaevent där mediebilden dominerats av skenande kostnader, miljöproblem och oansvariga byggprojekt är det mer än tekniskt perfekta spel som efterfrågas. I ett samarbete med LO var vårt sikte redan från början inställt på justa villkor.

Näringslivet såg potentialen och var med på banan. OS är ett sätt att visa upp innovationer och kapacitet, men också hur modernt företagande tar miljömässigt och socialt ansvar. OS banar väg för en annan typ av sponsring än den vi ser till vardags. In kommer företag som inte i första hand vill nå breda kundgrupper i Sverige utan som vill visa upp sitt kunnande internationellt.

Värdet på den sponsringen är en av förklaringarna till den goda ekonomin i projektet. En annan är bidraget på nästan 5 miljarder från IOK. En tredje är att biljettintäkterna ökar när fler åskådare får chansen när, för första gången mer än 90 procent av grenarna avgörs i en storstadsregion.

Det är sant att ett OS i Stockholm skulle kosta drygt 10 miljarder kronor, men intäkterna är större! De täcker kostnaderna och räcker till premierna för en riskförsäkring och till en efterbruksfond på 600 miljoner kronor för att inte nya anläggningar ska bli en börda efter OS.

Kostnadseffektivitet är inte detsamma som lågbudget. Det handlar om att rätt använda det som finns och om att våga pröva nya lösningar – så vi både får spektakulära olympiska spel och nytta efter OS.

Vi har två nya publikarenor i världsklass, Friends och Tele2. Det räcker. Det som behövs är bättre möjligheter att åka skridskor och skidor inne i stadslandskapet. Anläggningar som efter OS ger nya möjligheter i vardagen för dem som vill träna för att tävla men framförallt för barn, unga och motionärer (se illustration).

Med infrastruktur som ändå byggs och med nyproducerade bostäder och studentlägenheter som hyrs in för OS- och mediebyar bjuder Stockholms tillväxt på smarta lösningar. Men det är bättre än så. 

Allt byggande som är på gång, även utan OS, innebär stora förflyttningar av sten, jord och lera. De skidanläggningar som behövs för ett OS handlar just om sådan masshantering och de kan, utöver att själva bli billiga, också ge smarta lösningar för andra byggprojekt genom kortare transporter och därmed sänkta byggkostnader och mindre miljöpåverkan.

Fortsatta studier visar att ekonomi och nytta är så bra för flera av de tänkta OS-anläggningarna att de kan bli verklighet även utan OS. Det investeringar som bara skulle göras för OS är då nere under en miljard och ska jämföras med att OS-budgeten innehåller 600 miljoner kronor i en efterbruksfond.

Men vi ska akta oss för glädjekalkyler. Genomförandebudgeten täcker bara säkerhetskostnaden vid arenorna. Det tillkommer en kostnad för staten för den ”yttre” säkerheten, som är svårbedömd. Å andra sidan är OS ett projekt som omsätter mer än 10 miljarder, som ger en direkt exportintäkt på 5 miljarder och som rimligen lockar fler besökare än annars till Sverige i februari. 

Med stark ekonomi i botten kryddad med smart riskhantering, där också IOK idag tar sitt ansvar för försäkringslösningar, handlar de garantier som krävs inte om ”bottenlösa svarta hål”. De är en sista försvarslinje där ansvar och möjlighet att påverka kopplas ihop i en klok fördelning också mellan kommuner och stat.

Idrotten stod samlad. Näringslivet och facket såg möjligheterna. Nästa 60 procent av svenskarna ville ha ett OS i Sverige. Den nya djupare utredningen visade att projektet är ännu starkare än vad förstudien visade. Låt oss ta vara på det ”OS i Stockholm 2022” lärt oss.

Skidanläggningar och skridskohall verkar möjliga att genomföra oavsett OS. Det skulle ge helt nya möjligheter till idrott där de flesta i landet bor, också med nya spännande utmaningar i nya idrotter, som kan locka nya unga. Fler skulle kunna fångas av idrotten och kanske skulle en svensk OS-trupp i framtiden, med en bredare bas i flera idrotter, kunna vara med och slåss om ännu fler medaljer.

Det finns projektidéer för att nå ut till fler unga och till nya områden där talangreserven finns för idrott och för andra verksamheter. Låt oss tillsammans arbeta vidare på det.

Och låt oss fortsätta lära oss mer om vad ett OS skulle innebära. IOK har bjudit in till dialog om hur OS och sökprocessen för OS kan ändras så att den blir tydligare och lättare att anpassa till olika länders förutsättningar. Det finns nu erfarenheter och ett faktaunderlag som kan göra att fler kan se möjligheterna och som kan korta ner startsträckan om det blir en ”nästa gång”.

Stockholm april 2014

Anna-Stina Nordmark Nilsson, ordförande SHIF/SPK

Karin Mattsson Weijber ordförande RF 

Stefan Lindeberg ordförande SOK

Här är illustrationerna över de tilltänkta OS-arenorna i Stockholm, med alpina anläggningen, inomhusarenan och backhoppningen,