I kölvattnet av korruptions- och dopningskandaler har den internationella idrottens aktörer på senare år tvingats att ompröva sina arbetsformer för att möta dessa avarter och därmed rädda idrottens anseende och legitimitet. Att även den svenska idrotten behöver öka sitt engagemang i dessa frågor – det är ett av budskapen i rapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

Utmaningar med mjuk styrning

 - Internationellt diskuteras idag nya principer för bättre styrning. Liknande samtal behöver även föras inom svensk idrott. Kriminalitet, fusk, övergrepp och tystnadskulturer är problem här liksom i resten av världen, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

 I den svenska idrottsmodellen, där ideella idrottsföreningar utgör basen, dominerar så kallad mjuk styrning. Föreningar och idrottsförbund uppmuntras att själva välja att göra rätt genom värdegrundsdiskussioner, information, utvecklingsprojekt och eget ansvarstagande.

 - Problemet med mjuk styrning, menar Johan R Norberg, är att det ofta ger utrymme för mindre godräknade att missbruka systemen, speciellt när allvarliga påföljder för överträdelser saknas. Det finns en lite naiv bild inom idrotten att alla vill göra rätt och följa riktlinjer. Men problemen i den internationella idrotten har tydligt visat att system som kan missbrukas, förr eller senare även kommer att missbrukas.

Osunda ungdomssatsningar

I en svensk idrottskontext kan sådana problem handla om allt från osunda elitsatsningar i barn- och ungdomsidrotten, till fusk och kriminalitet inom elitidrotten och bristande etik i idrottsrörelsens demokratiska processer.

- Det behövs bra utformade regler för ansvarutkrävande och sanktioner som inte möjliggör jäv, korruption eller intressekonflikter. Trovärdig styrning inom idrotten handlar om att skapa styrsystemen som inte kan missbrukas. Egentligen är det inget konstigt, liknande principer tillämpas ju i den offentliga sektorn och inom företagsvärlden sedan länge, säger Johan R Norberg.

Experter ger konkreta råd

I rapporten medverkar experter, forskare och sakkunniga från Polismyndigheten, Brå och Riksidrottsförbundet. Tillsammans analyserar de olika aspekter av idrottsrörelsens verksamhet och ger konkreta råd för vad idrottsrörelsen kan göra för att hantera och förebygga olika risker och problem.

 - Ett viktigt budskap i rapporten är att ökad styrning inte begränsar idrottens självbestämmande, utan tvärtom är en förutsättning för att idrotten ska behålla dagens starka självständighet och trovärdighet, säger Johan R Norberg.

Rapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott” är en del av 2020 års uppföljning av statens stöd till idrotten och består av tio bidrag skrivna av olika författare.

Texterna berör olika delområden och kan läsas var för sig - eller tillsammans som en helhet. Exempel på några av texterna i rapporter är:

 Några exempel

Good Governance – Vad är det, vad är det bra för och hur kommer vi dit?

Andreas Bågenholm, Göteborgs universitet

Achieving good governance in international sport organisations

Arnout Geeraert, Utrecht University

Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten

Jonas Stier, Mälardalens högskola

Idrottens åtgärder mot sexuella övergrepp och gråzoner

Susanne Johansson, Gymnastik- och idrottshögskolan

Otillåten påverkan inom idrotten

Anna Jonsson och Karolina Hurve, Brottsförebyggande rådet

Thomas Ejderhov