Ett onödigt tvivel inför framtiden

I samband med VM i fotboll sås det tvivel på hur Sverige i framtiden kan vara med och fightas om kval till de stora mästerskapen.
Jämförelser kan göras i många idrotter. I flertal grenar hävdar vi oss förvånansvärt bra även om SOK och RF visar på oroande tecken på att vi tappar i förmåga och att allt färre unga idrottare orkar hela vägen.
Vi behöver motivation
Nu ska detta förstås ställas i proportion till hur idrottens roll diskuteras i vårt land. De senaste åren domineras diskussionerna med fokus på barn, ungdomar och folkhälsa. Det är i och för sig bra och viktigt men saknar helt den inspiration som behövs för att få igång fler och fler.
Människan medfödda lathet kommer ifrån ett ursprung där det var långt mellan måltiderna och man behövde hushålla med energin.
Vi behöver motivation för att aktivera oss, barn och ungdomar behöver inspiration och förebilder för att göra sitt bästa. Då tar vi oss förbi de spärrar som latheten är. Då motiveras vi att göra något mer, nå mål och eldas av en inre röst, vi hittar drivkrafter att överträffa oss själva.
Ett förändrat klubb-Sverige
Det finns glädjande tecken på förändringar och det finns orosmoln som visar att vi backar. Glädjande är att äntligen talar t o m politiker om att skolan behöver schemalägga fysisk träning och aktiviteter varje dag. Nu vet vi att fysiskt vältränade även presterar bättre i studiesituationer.
Ja, men, genomför detta då! Vänta inte!
Det är också glädjande att så många vuxna inser motionens betydelse. Våra större motionsarrangemang ökar och får allt fler deltagare. Det finns ett stort och brett intresse av att idrotta och ha roligt.
Orostecken är att våra idrottsklubbar, där idrottskulturen finns, minskar i antal. Större föreningar blir större och företagsliknande medan mindre minskar och försvinner. Stödet från samhället är alldeles för dåligt.
Ungdomarna mår inte bra
Att våra barn och ungdomar blivit fetare och mer stillasittande har diskuterats i 20 år men stannat vid prat och åter prat.
- 90 procent av våra tonåringar i klubbarna har alltid ont någonstans.
- 65 procent av alla som idrottar mer ambitiöst dras med skavanker som hindrar dem att träna och tävla fullt ut.
Orsakerna är bristande fysisk aktivitet under uppväxten, ensidig träning på klubbnivå med outbildade tränare (oftast föräldrar som leder en-gång-i-veckanträning) eller självutbildade tränare som gått ett antal korta kurser. Vi behöver förändra och vitalisera svensk idrott!
Men, allt går att göra något åt! Sverige är ett land med modern historia av god organisationsförmåga, kvalitetstänkande, planerings och genomförandeinsikter.
Okunskap inom fotbollen
Vi kan göra något radikalt med att motivera föräldrar att lämna TV-soffan och börja motionera hela familjen tillsammans, att staten tar sitt ansvar för idrott i skolan, att våra idrottsklubbar får det stöd de förtjänar etc.
Men, sen kommer motkravet på vår idrottsrörelse att lämna den låga bildningsnivån bakom sig och revolutionera verksamheten mot fördjupad utbildning där en viktig del blir en yrkesmarknad för väl utbildade tränare och ledare.
Fotbollen i Sverige är landets största idrott men, med en internverksamhet som nästan är sektliknande.
Okunskapen om hur modern internationell träning ska bedrivas är förödande och skapar aldrig något landslag som platsar i VM – oavsett hur snygga affärsplaner än är.
En krympande elitverksamhet
Det här präglar de flesta idrotter i Sverige, idag. Det saknas analys, program, struktur, delmål och huvudmål för att inte tala om visioner.
Det känns som om det är medias sportavdelningar och idrottens elitsatsande klubbar som är de enda som har någon verksamhet för att behålla vad vi har. Samhället skjuter gärna den högpresterande idrottens vardag från sig och menar att det ”är någon annans ansvar”.
RF bidrar till att marginalisera idrotten till ett samhällsuppdrag (för att få statliga och kommunala medel) medan övrig verksamhet endera blir privat konsumtion (köpa träningskort och träna efter jobbet).
Klubbarnas verksamhet marginaliseras därmed till att bedriva barn och ungdomsverksamhet för att komma in i träningsanläggningar och få bidrag. Föräldrar – en-gång-i-veckan-ledare engageras å ena sidan. Klubbarnas kärna sliter sedan med arrangemang, vardagstävlingar och allt pusslande som hör till detta.
En ständigt krympande elitverksamhet blir alltmer ifrågasatt.
Ska inte "offra något"
Tänk er att vara 16 år, spelandes i ett lag som vill gå till final i någon cup, ta medalj vid en stafett, kvala till final etc. Trots att denne 16-åring lägger ned fem gånger så mycket tid, kraft och egen ekonomi som andra som ”bara idrottar för kul och kompisar” blir det en stigande känsla av att man offrar något.
Det borde vara tvärtom!
Här är ju de som går i täten, vill något, är tydliga, kämpar och visar att arbete lönar sig. Här har Sverige ett attitydsproblem – i samhället! Det är ju dessa kämpar som aldrig kommer att ångra att de försökte, de kommer att ta med dessa egenskaper uti yrkeslivet, i det privata och ha detta som värdefulla tillgångar när de ska hantera livets utmaningar i stort och smått. Bl a därför är att försöka göra sitt bästa en viktig ingrediens och så viktig del i idrottens fostran av unga människor.
Yes we can!
Värd att vitaliseras
Ibland hörs åsikten att Sverige har en så liten befolkning att den inte räcker i konkurrensen med andra länder. Det tror jag inte ett dugg på. Om vi vill, tar de viktiga besluten, åstadkommer nödvändiga förändringar, att samhället markant ökar sitt stöd och att vi vitaliserar idrottsrörelsen…då jä…
Då kommer efterföljarna till Anja, Carro, Cajsa, Borg, Stenmark, Johan Olsson, Foppa, Kalla, Zlatan m fl.
Är det viktigt? Ja, det kan ni skriva upp! Idag omsätter idrotten 100 miljarder, aktiverar halva Sveriges befolkning, får 500 000 unga idrottare att satsa och utvecklas, engagerar 100 000-tals ledare. Men, vi måste få utvecklas ett par steg till. Det är Sverige värt!
Forza Sweden! We can do it!
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
2. Tävlingsnormen på väg ut?
Eller också kanske tendensen om vikande elitsatsningar är positiv för människorna; att tävla kanske inte gagnar dem. Det går ju att hålla kroppen i trim ändå, vilket kanske är roligare i längden. Men att säga så i dessa sammanhang är väl som att svära i kyrkan.Mest lästa just nu
Mjällbys genombrott i svensk fotboll är inte fullt så överraskande som det kan tyckas.
Nu avslöjas att klubben har haft betydligt större resurser än vad som har varit känt.
I dag säger Magnus Emeus, f d controller i arbetet och numera kklubbens ordförande:
– Vi var på minus 5 miljoner 2016. Men 2021 hade vi ett plus på 15 miljoner och Nu har vi byggt ett kapital på 46 miljoner.
Kärt barn har många namn, brukar det heta. Ursprungliga Swedbank Arena blev Friends Arena som skiftade till Strawberry Arena och nu kunde det vara Pride Arena,. Multiarenan i Solna firar nämligen ett år med Nordens största Prideflagga.
I samband med att Strawberry Arena har ett årsjubileum är hotellkoncernen stolt huvudsponsor till Stockholm Pride, och tar sitt engagemang ett steg längre. Under Prideveckan kommer förvandla största arenaN till en gigantisk, lysande Prideflagga för att markera allas lika rätt och värde.
Tre svenska golfspelare är aktuella, men i olika skeden av sitt umgänge med den därlilla vita bollen.
Henrik Stenson går nu ut och medger att han fick en halv miljard kronor för att byta till omdiskuterade LIV-touren, men sportsligt går det mindre bra
Alex Norén funderar på vad som hände i sista avgörande tävlingen. Han höll på att ta steget till översta världseliten, men snubblade och missar PGA-slutspelet.
Ludvig Åberg kan däremot se fram emot tourfinalen i Atlanta där vinnaren belönas med ofattbara tio miljoner dollar (100 miljoner), men han har haften vacklande form.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Viaplay Group värvar Jonas Karlsson som med erfarenhet oh rutin som få andra ansluter till Viaplays sportredaktion där han främst kommer att jobba med golf och vintersport.
– Jag är supertaggad, säger Jonas .
Efter 18 NHL-säsonger är Nicklas "hemma" igen Efter 18 säsongers spel i NHL är Nicklas Bäckström, 38 år i november klar för spel i moderklubben Brynäs. Han spelade sin senaste NHL-match med Washington Capitals hösten 2023, men har sedan haft stora höftproblem och har efter flera operationer inte spelat sedan dess.
I ett uttalande på Brynäs hemsida skriver Bäckström:
-Nu kör vi, jag har alltid känt att jag någon gång skulle vilja representera Brynäs igen. Jag har länge haft en stor drivkraft att få återvända. Efter att kört rehab och vart borta från spel i nästan två år så känner jag mig nu väldigt laddad och full av energi,.
r b (inte verifierad)
tis, 2014-07-22 12:01
1. intressant, ja !
ett intressant konstaterande ja ! men (citat)Orostecken är att våra idrottsklubbar, där idrottskulturen finns, minskar i antal. Större föreningar blir större och företagsliknande medan mindre minskar och försvinner. Stödet från samhället är alldeles för dåligt.(slut citat) enligt min erfarenhet, just inom mindre samhällen ; 300 - 3 000 inv. finns den bästa uppväxtmiljön för barn och ungdomar med idrottsligt intresse ! samma erfarenhet vad gäller framgångsrik landsbygdsutveckling ...så kan konstateras inom min studie av "Idrottens samhällsvärde- sett ur ett folkhälsoperspektiv ..."