- Nu har jag gjort mitt. Jag har gjort min insats. Via företaget har vi sponsrat IFK med 50 miljoner de senaste åren. Plus att jag hjälpte till med finansieringen av Kamratgården och dessutom bidrog med kapital k till bygget av Prioritet Serneke Arena.

Han lever i med och motgång med Blåvitt.

Hans företag, Prioritet Finans, tickar framgångsrikt Och Nils är blåvit in i själen.

Trots alla miljoner han har styrt till IFK Göteborg kunde det ha varit ändå större pengar. 

- Jag menade verkligen vad jag sa när jag utlovade en stor del av årsvinsten, bedyrar han.

Ny sponsorstrategi

Nils vill vara blygsam, men hans affärssinne och entreprenörskap har gett honom och Prioritet Finans större rikedom än vad han kunde drömma om. En betydande del av pengarna har gått till sponsring och där Blåvitt har prioriterats. Men sedan något år har företaget en ny sponsorstrategi:

- Nu vill vi vara med och utveckla svensk idrott. Vi har gått in i en rad förbund, som skidor, friidrott futsal och handboll. 

Det var mot den bakgrunden han tog beslutet att inte fortsätta som huvudsponsor i IFK Göteborg.

Men när stormvågorna har tilltagit och den hotfulla ekonomiska bilden blivit allt tydligare har Nils känt en större vånda.

-  Det är tragiskt. I själ och hjärta är jag ju IFK-are. Men jag tycker verkligen att jag har ställt upp under åren. Någonstans måste det finnas en gräns.

IFK har inte kontaktat honom

Men i den här stunden av växande oro inför framtiden har väl ändå klubben kontaktat dig och velat hitta någon form av samarbete?

- Nej, de har inte hört av sig.

Och din inställning inför årsmötet?

- Jag har varit där tidigare och det känns inte som att jag kan tillföra eller påverka något. 

Som läget är nu vill jag inte heller kritisera de som styr. Men det känns som jag får en hjärtattack varje gång jag hör vilka problem de har. Det råder för stor obalans. Jag förstår inte hur de ska få ihop det.

Hemma hos paret

Två timmar hemma hos Nils Wiberg och hans hustru Ulla är omtumlande med lika mycket skratt som eftertänksamhet. 

Han sitter still i ungefär 30 sekunder, domderar, skrattar, betonar vissa historier och förbannar olika händelser. Nils Wiberg pratar omväxlande högt och lågt. Han är öppen med åsikter, han berättar om sin bakgrund och – om sin förmögenhet, då mera stillsamt

Nils Wiberg har bevisligen ett sinne för siffror. Det är vad som har gett honom en fantastisk framgång.

Nils Wiberg återkommer ideligen till affärsmannaskapet och känslor, både andras och sina egna. Han älskar människor med engagemang och vilja.

Han är starkt engagerad i IFK Göteborg.

- Jag är ju uppfödd 150 meter från den platsen där IFK uppstod.

Men…  

Ena minuten är inte IFK Göteborg värt många korvören, nästa minut stöttar han klubben med nya miljoner. Han varken kan eller vill stoppa sig själv. Det är en form av hatkärlek – till nu.

Nils Wiberg och sonen Niklas som en dag ska ta över företaget.

- Som vem som helst

Han är något ombytlig, milt uttryckt.

Som när vi väl hittar fram till villakvarteret, nalkas hans hus via trottoaren och plötsligt anropas av Wiberg som hundra meter bort står på sin terrass på villans ovanvåning:

”Duger jag så här, du ser, vanliga joggingbyxor, och en vanlig tröja, är det bra, jag skulle ju vara vardaglig, som vem som helst”.

Till historien hör också hans vägbeskrivning: 

”Kör ut till det här området och du kommer aldrig att lista ut var miljardären bor. Mitt hus skiljer sig inte mot grannarna. Det ligger mitt i ett vanligt kvarter. Och förresten, kolla bilen, den är några år gammal. Jag och hustrun är inte mycket för det vräkiga.”

Han behåller joggingbyxorna, men så fort vi kliver över tröskeln går han loss på sitt oefterhärmliga sätt:

Föredrar Djurgården

- Nej, fasen, jag ska ha Djurgårdens tröja på mig i dag. Det är deras dag, jag är så stolt över att vara sponsor där. 

Han är mycket väl medveten om att många anser att han borde bära en blåvit tröja. 

- Nej, den får ligga, jag tycker inte att klubben sköter sig. De borde kunna göra mycket mer på rätt sätt.

Fotograf Tommy Holl skrattar och fångar honom ur alla kameravinklar.

Nils Wiberg gör ingen hemlighet av varför han gillar Djurgården. 

- Där är det ordning och reda, Bosse (Andersson) och hans medhjälpare har koll. De jobbar helt rätt. Jag hoppas innerligen att Blåvitt kan nå samma nivå nån gång.

- Det är därför jag tar på mig Djurgårdens tröja. Det är av respekt för klubben. Blåvitt å sin sida har däremot mycket att förbättra.

Han tycker att favoritklubben har slarvat.

- Det har varit så mycket trassligheter... Ekonomin, försäljningen av Kamratgården och folk i ledningen, nej, jag har tappat förtroendet.

För åtta år sedan blev han IFK Göteborgs och svensk fotbolls största enskilda sponsor.

Ölmes förtjänst

- Allt var Ölmes fel, skrattar han vid minnet. 

Han menar Magnus Johansson, IFK Göteborgs ytterback under de gyllene åren.

- Just det, en av legendarerna. Det gick ju inte att säga nej när han kom upp på kontoret och frågade om jag ville vara en del av Blåvitt.

- Då hade de uppvaktat mig några gånger, men det hade aldrig blivit något. Men när Ölme kom... 

- Jag skrattade och kramade honom och sa ja direkt. Vi gick från 70 000 kr till åtta miljoner!  

Nils Wibergs pappa var egen företagare och ville att sonen skulle utbilda sig. Nils Wiberg hade bra betyg, men visste inte riktigt själv vad han skulle göra av livet.

Idrotten betydde mycket i ungdomen och han lyckades bäst som badmintonspelare i Göteborgs Badmintonklubb.

- Jag spelade samtidigt med Thomas Kihlström som var mycket duktig och inspirerade mig. Men träningen blev aldrig riktig vettig.

Hamnade hos Kronofogden

Efter gymnasiet kom han senare in på universitet i Göteborg.

- Jag läste mycket ekonomi och tog sex betyg, men jag tyckte att det dög att bo i en studentlägenhet och trivdes rätt bra med en kravlös tillvaro. Jag tog ett studielån och fick åtminstone lite pengar att röra mig med.

Plötsligt erkänner han:

- Men det blev inget uträttat, jag var luspank, fick skulder och hamnade hos kronofogden. Här hade det kunnat gå åt pipan.

- Men pappa räddade mig och betalade skulderna som var uppe i 31 000 kr, då mycket pengar.

- I dag kan jag nånstans känna att det där ändå tjänade ett syfte. Jag insåg att jag var tvungen att skärpa mig, det blev viktigt att göra rätt för sig.

Pappan följde Nils under alla år och var mycket stolt över hur sonen tog för sig och lyckades. 

- Han var 80 när han fortfarande kom till jobbet för att se hur vi hade det.

Skapade eget finansbolag

I dag är föräldrarna borta och även Nils syster som dog i cancer för tolv år sedan.

Det var tillsammans med henne som Nils formade Prioritet Finans som uppstod 1981, Företaget hade länge en minimal verksamhet. Men formerna hade skapats och skulle visa vägen till åtskilliga miljoner.

- En dag ringde PK-banken och sa så här till mig, ”vi vill ha ett inkassoföretag, vi vill etablera oss på marknaden och vi vill köpa Prioritet”. 

- Där hade jag kunnat få ett par miljoner och känt mig rik.

- Men jag sa nej och föreslog att ”jag kör ert inkassoföretag”. Och så blev det, PK Inkasso fanns vid sidan om mitt eget Prioritet under 1986 - 1998. 

Kapital på 2,5 miljarder

Men från det att han blev 50 år gällde enbart egna Prioritet Finans. I dag ser vi resultatet. På drygt 20 år har han byggt ett företag med ett eget kapital på 2,5 miljarder och med 130 anställda.

- Vi är framgångsrika, och många är avundsjuka. Vi får kritik och vi ifrågasätts, men vi döljer inget utan kör med öppna kort.

Han tar själv upp historien med hur Uppdrag Granskning synade Prioritet Finans för några år sedan.

- Det var... säger han och blicken blir mörk. Nej, jag vill inte förstöra den här stunden, men notera, vi granskades av myndigheterna och de fann inget galet. Inte ett dugg.

- Jag vet av egen erfarenhet hur det känns att ha skulder och inte kunna klara sig på egen hand. Jag sympatiserar med människor som hamnar i den situationen.

Tjänade 201 miljoner

- Vi jobbar med små och medelstora företag, vi köper deras fakturor och ger dem pengar för att fortsätta utvecklas.

Prioritet Finans omsatte 556 miljoner kronor under 2017.

-Och vi tjänade 201 miljoner. 

Säger Nils sakta och låter siffrorna vila i luften.

- Det är underbart, tillägger och suger på orden.

- Men egentligen, vad ska jag göra med så mycket pengar?

Att Nils Wiberg har ett sinne för siffror och möjligheter är uppenbart. Som när han för några år sedan träffade en person som berättade om valutahandel.

- Det låter rätt bra, berätta mera sa jag till mannen. Han visade i mobiltelefonen hur man gör. Jag lyssnade, tog till mig fakta, det har jag lärt mig successivt och sedan agerade jag. Det har gått rätt skapligt. Jag har tjänat 40 miljoner på drygt ett halvår. 

"Han är lite fåfäng, säger hustru Ulla om maken som är noga med frisyren

Älskar att läsa bokslut

-Men så kollar jag på siffror och skeenden 100 gånger per dag i mobilen. Jag måste bara.

Det är sällan han läser en bok. Bokslut är han favoritläsning, han får aldrig nog, han fördjupar sig bara mer och mer.

Nils Wiberg är också stolt över Prioritet Serneke Arena i Kviberg, Sveriges största multisportarena och finansierad privat. Han äger 50 procent och Ola Serneke 40.

- Det blev våra pengar som förverkligade en dröm. Ola Serneke är underbar på sitt sätt, men utan Prioritets stöd hade det inte blivit något bygge.

- I dag har vi en arena att vara stolta över. Drömmen blev förverkligad.

Han blir lite självkritisk:

- Jag blir aldrig nöjd, det är mitt största problem. Jag vill alltid mera, men jag tror att jag är bra på att delegera för jag vill alltid att medarbetare ska ta mera ansvar. Men så växer också Prioritet. 

25 000 i månadslön

Plötsligt avslöjar han:

- Vi använder pengarna och investerar i andra branscher. Vi köper in oss i bolag och det är flera affärer aktuella inom säkerhet, bank och medicin. Det här är nytt och spännande.

Själv tar han ut 25 000 kr i månadslön. ”Det räcker” 

Han tror att han har fått sitt affärssinne från fadern som var grossist och köpte upp typiska svenska artiklar, bland annat dalahästar och exporterade till svenskbygderna i USA.

- Mitt entreprenörskap måste vara från honom. 

Betalat 1 miljard i skatt

Han spänner blicken och skärper tonen:

- Men jag gillar lika mycket att betala skatt. Det ska vi alla göra och med glädje. De pengarna går till människor, gator, torg och sjukvård som vi har glädje av. Vi delar på det ansvaret.

- Jag vill göra rätt för mig. 

Nils Wiberg har betalat 1 miljard kronor i skatt under de senaste åren och ändå har företaget ett så stort eget kapital. 2,5 miljarder, det är siffror som säger en hel del.  

Han älskar sin hustru Ulla, gillar i grund och botten IFK Göteborg ("när klubben har ordning på allt, både på och bredvid fotbollsplanen") och har sina bästa stunder i fåtöljen när han får studera ett nytt bokslut.  

Han är också mån om familjens två små vita hundar. Och angelägen om sonen Niklas, 40 år, förstås, och hans familj med de två barnbarnen.

"Vi är ganska vanliga"

Ulla berättar om hur de lever ett liv utan så mycket till utsvävningar.

- Vi är ganska vanliga och har inget behov av att köpa en massa saker. Vi är som en familj bland många här i kvarteret, gillar våra grannar och har väl ungefär samma vanor.

Nils Wiberg kör omkring i en äldre bil och tycker det duger bra. Han köpte en snygg och dyr Mercedes men behöll den inte så länge.

- Det syntes lång väg när jag kom, jag märkte hur folk började prata. Det kändes inte rätt, jag parkerade långt bort från huset och till slut lämnade jag tillbaka bilen.

- Många i bekantskapskretsen tycker att vi ska unna oss mera. Kosta på oss, liksom. ”Du som har möjligheter, kom igen nu”, säger vissa.

- Vill inte vräka på

- Nej, det är inte min stil. Jag har inget behov av det och vill inte vräka på.

Ulla skrattar och flikar in:

- Vi är lite som vilka som helst.

- Visst skulle vi kunna köpa mycket, men det är snarare så att när jag ser prislappen eller märker hur personalen i en butik vet vem jag är och tror att de kan sälja hur mycket som helst, ja, då lägger jag tillbaka varan, vad det nu än är, och går.

_ han är lite fåfäng

Nils hämtar mer kaffe och ropar från köket.

- Bra att du berättar så att det inte bara är min version som gäller, påpekar han.

Fast han tycker om att vara snyggt klädd – och välkammad.

- Han är lite fåfäng, betonar Ulla och skrattar.

Det gör också Nils själv och protesterar inte när fotografen tar bilder när han fixar till håret.

Nästa stund rufsar han till frisyren och har kul framför kameran.

Besöket hemma hos miljardärsparet är onekligen underhållande. Två spontana och öppna människor som är måna om varandra. De har obegränsat med pengar, men vill och är återhållsamma. 

- Vi är oskiljaktiga

Ulla och Nils träffades för 40 år sedan på Mallorca vid en resa med då så populära Club 33. 

”Jag kom ned till baren och jag undrade vad det var för person som var så högljudd”, minns hustrun Ulla med ett skratt.

Hon kommer från Jönköping, är ekonomiutbildad och har varit med i firman under alla år, är nu styrelseordförande och jobbar tre dagar i veckan.

- Hon är fantastisk. Vi är oskiljaktiga, ropar Nils åter från köket.

Sonen ska ta över

Sonen Niklas ska en dag ta över familjeföretaget. Numera kommer och går Nils som han vill, som Ulla uttrycker det. I själva verket jobbar han mycket, vill vara delaktig även om företaget har en affärsledning. 

Ulla berättar öppet om Nils alla påhitt, hans sätt att reagera impulsivt och röra sig mellan tak och golv. Tillvaron är tämligen bekymmersfri, om det inte vore för favoritklubbens problem.

Thomas Ejderhov