Gefles Jakob Orlov firar sitt mål tillsammans med Simon Lundevall. Klubben är den i allsvenskan med troligen högst verkningsgrad sett till intäkter kontra utdelning. Gefle IF är också den klubb vars störst andel av intäkterna går till att betala löner för spelare och personal. 77 procent av intäkterna rör personalkostnader och då har klubben en tajt organisation. Foto: Pernilla Wahlman, Scanpix

I Allsvenskan har spelarna har lön 365 dagar per år och tjänar pengar åt sin arbetsgivare ca 20 av dessa... Ändå är det färre betalande besökare än i ishockeyns Elitserie som dessutom med 75 procent av lagen (12 mot 16) omsätter 25 procent mer.

Vad kan vi då lära av rapporten ”Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2012?”

51 procent är löner

Först att Svenska Fotbollsförbundet väljer absoluta siffror, dvs man jämför sig inte med någon annan. Det kunde varit intressant att få se en jämförelse med ex.vis norska eller danska ligan eller med elitserien i ishockey.

Lönekostnader ligger på 51 procent av omsättning. Det är bra jobbat. De som ligger högt (över risknivån 70 procent) är de som har för låg omsättning och inte borde kunna vara med i en liga som skall vara bäst.

BK Häcken lever på sitt framgångsrika och välskötta Gothia Cup. Hade de varit ett privatägt bolag som drivits utifrån styrning av balans och resultaträkning enbart hade man lagt ner elitlaget och fokuserat på Gothia Cup.

Eget kapital större här

Nu är det en stor och fin breddförening så man styr på andra premisser. Häcken gjorde också ett fantastiskt sportsligt resultat och var den som 2012 överlevererade mest utifrån tabellplacering/matchdagsomsättning

Eget kapital är ok, dvs på nivån 25 procent av omsättning, vilket är bättre än Elitserien.

Tillväxten på 7 procent per år får också väl godkänt. Här bör man betona att det dels handlar om nya tv-avtalet och dels om att upplevelseindustrin ligger på 4-5 procent generellt. Dvs ger tv-avtalet mer än 3 procent av tillväxten har man tappat i övrigt. Det är hur som helst en vacker siffra, hur man får in pengarna är rätt oväsentligt.

Lite snedvridet

Det vi kan konstatera är att man har färre betalande besökare än hockeyns Elitserie som dessutom med 75 procent av lagen (12 mot 16) omsätter 25 procent mer än Allsvenskan. Fotboll är en större sport och elitfotboll är globalt sett en sport som omsätter väsentligt mer än ishockey.

Om man då bortser från det sportsliga. Jag bortser från det sportsliga. Om man då bortser från det sportsliga. Det här måste repeteras eftersom ingen läsare som håller på med fotboll kommer att klara av just detta.

Om man då bortser från det sportsliga vore en liga med de tio lag som har bäst ekonomiska förutsättningar där man spelade fler matcher än idag det enklaste och snabbaste sättet att öka omsättning, vinst, sänkta spelarlöner (fler spelare som vill spela allsvenskt och färre platser), ökade tv-intäkter per klubb med mera.

Skälet till det är att de tio lag som omsätter mest med Häcken som enda undantag också är de lag som drar mest publik, dvs har kunder som vill betala.

Då kan vi börja drömma

Nu lär man inte bortse från det sportsliga så den här enkla vägen mot hälsa och välstånd kan vi fetglömma som kidsen säger.

För oss som både slutat tro på drömmar av Åshöjden modell och blivit så gamla att vi glömt bort merparten av boken är det enkelt att konstatera att det är långt till en kvartsfinal i Champions League.

En gissning är väl att den dag vi har en högsta serie med 10 lag som omsätter över 200 miljoner så kan någon av dem, ungefär ett år av tio nå dit även om det inte borde gå.

Mängden intäktsdagar borde vara större

Korrelationen omsättning och prestation är extremt hög över en tio års period men låg för en enskild säsong.

För klubbarna är mängden intäktsdagar det största enskilda problemet. Allsvenskan innebär att spelarna som har lön 365 dagar per år tjänar pengar åt sin arbetsgivare ca 20 av dessa.

Här utgör förbund och internationella förbund ett problem då det är svårt att utöka antalet omgångar då så många dagar är blockerade.

Sammanfattningsvis så visar förbundets sammanställning att det inte föreligger någon kris (mer än i GAIS) men det finns heller ingenting som pekar på att det går att förbättra ekonomin speciellt mycket.

Inte ens för oss nördar leder rapporten till någon form av upphetsning.