De stora arenasporterna, fotboll och ishockey, försöker behålla publiken och helst locka fler åskdåre, men vi tittar allt mera på de stora internationella lagen via TV. Foto: Anders Wiklund, TT Nyheter

Konsumtionen flyttas från saker till upplevelser och utövaridrotterna växer fortare än elitidrotten. Men skyll inte på någon annan, det är inte andra än vi själva som står bakom förändringarna.

Återvinning är tydligen politiskt korrekt så det här är en wordversion av ett föredrag jag höll på Bosön för ca 200 förbundskaptener, landslagsledningar, förbundsfolk och liknande på deras elitkonferens.

Varje förening måste leverera

Sammanfattningen är att den kommersiella idrotten måste bli mycket bättre ur ett åskådar- och kundperspektiv på att leverera en kvalitativ totalupplevelse medan den icke kommersiella elitidrotten ställs inför mycket stora utmaningar som saknar lösningar.

På den positiva sidan är mängden pengar ökande. Idrotten växer lika fort som resten av den upplevelseindustri man ingår i, dvs två-tre gånger snabbare än BNP.

Det finns en tydlig trend där konsumtion flyttas från saker till upplevelser som bland annat får cheferna i bilindustrin att sova dåligt. Här bör dock nämnas att utövaridrotterna växer fortare än elitidrotten.

Vi följer de stora

Den trend som har störst påverkan är globaliseringen. Konsekvensen är ett fokus på världsbästa i de stora sporterna. Vi följer de stora fotbollslagen i Europa, golftourer i USA och så vidare.

Smala och små sporter tappar position och vem som är bäst i Sverige på den svenska golftouren är totalt ointressant för andra än de närmast sörjande.

Det finns mer pengar än någonsin tidigare, men de fördelas till färre sporter och bara till de bästa i respektive sport. Det är lättare att dra in en miljard till Champions League än 30 miljoner till Superettan i fotboll.

Digitaliseringens påverkan

Nästa stora trend är digitaliseringen. Det handlar inte bara om en extremt snabb teknisk utveckling och förändring av beteendemönster, vi tar även bort geografin.
Även om ingen vet vad TV är om fem år, hur affärsmodellerna ser ut eller vilka pengar som finns kan vi konstatera att digitaliseringen påverkar upplevelseindustrin.

Det behöver dock inte vara negativt, det kan lika gärna vara något de duktiga tjänar pengar på. Digitaliseringen påverkar inte bara hur vi konsumerar idrott, den skapar också alternativ till idrotten.

Det här har stor påverkan på idrottandet bland ungdomar i glesbygd. Nästa generation Charlotte Kalla från litet samhälle i Norrlands inland kan lika gärna bli duktig på dataspel.

Idrotter mer - men enskilt

Samhällets syn på idrotten förändras. Samhället ökar över tid kravet på ”return on investment” dvs samhällsnytta, konsekvensen är ett ökat fokus på bredd och minskat intresse att lägga samhällsstöd på elit. För den kommersiella eliten spelar det ingen roll, för den icke kommersiella eliten är det en överlevnadsfråga.

Att folkrörelserna tappar är den tristaste trenden. Den gör mig uppriktigt ledsen.

Vi idrottar mer än någonsin men det sker i växande utsträckning utan medlemskap i en förening. Min syn är fortfarande att beslutet om 51-procentsfrågan på förra Riksidrottsmötet var en spik i idrottens egen kista.

Som aktiv dödshjälp

Det mötet gjorde är att exkludera den framgångsrika delen av idrotten. Utöver att RF tappade möjligheten att bli en samlande röst för svensk idrott så riskerar man även legitimiteten som mottagare av samhällsstödet.

Höstens statsbudget med ”idrottspeng” till ungdomar i familjer i utanförskap var ett ganska tydligt svar från statsmakterna.

Det är troligt att RF:s stöd till specialidrottsförbunden måste förändras, dock osäkert när. En sådan förändring med ökade krav på leverans per krona (aktiva ungdomar, antal träningstillfällen) skulle fungera som aktiv dödshjälp för många av de små förbunden.

Små som tänker stort

Sen är det glädjande att det finns små förbund med hög tillväxtpotential, Amerikansk fotboll och cricket är två exempel, men den totala trenden är negativ. På elitområdet så är ett antal sporter döende i Sverige.

Urbaniseringen är nästa starka trend som påverkar. Flytten till regionkluster eller storstad ökar i hastighet. För eliten blir konsekvensen att fler orter blir för små för att kunna skapa intäkter nog för ett elitlag eller ha pengar för arenautveckling som är bra nog utifrån publikens krav.

Den kommersiella idrotten har goda förutsättningar men behöver förbättras och utvecklas om man skall attrahera pengarna. Här blir jag förvånad över de s.k. fansens negativa reaktion på SHL:s förslag på utvecklingsområden.

Själv blev jag glad över att någon har möjligheten att agera, bara det är faktiskt något som många måste arbeta för att uppnå. Än mer förvånad över medias reaktion. Trist att sportreportrar och krönikörer inte förstår den ekonomiska verkligheten.

Märklig kritik

Hockeyn och de individuella idrotterna skidor, skidskytte, alpint är små sporter där vi har världstopp och där alla ekonomiska förutsättningar finns. Att golfen inte finns med beror mest på att den inte är elit i Sverige utan i USA med några europeiska och asiatiska nedslag som undantag. Stenson och Zlatan är våra enda världsstjärnor i globala sporter.  Friidrotten som världsidrott har ett positivt läge med ett antal talanger som kan nå världselit.

Svensk fotboll är extremt konkurrensutsatt från Champions League, Premier League, tyska, franska och spanska liga men även i Norge och Danmark erbjuds högre löner.

Den heterogena strukturen i SEF med 32 lag som är extremt olika ur många perspektiv gör det inte lättare. Den minst sagt ovederhäftiga kritiken i Fotbollskanalen mot SEF häromdagen indikerar att många klubbar inte förstått någonting om hur verkligheten ser ut idag.

Men bekymret är de små idrotterna, kombinationen avsaknad av attraktionskraft och minskande resurser är ingen lek. Det är dock tveklöst så att den enda framkomliga vägen är Darwins ”survival of the fittest”. Förlorare skall inte hålla på med elitidrott.