I framför allt fotboll finns det många ideella föreningar som inte har bildat aktiebolag och uppstår nu konsekvenser. Foto: TT

Det som den kommersiella idrotten nu skall fundera på är inte vinstskatten. Den stora faran har ni inte sett än, Trippelkombon, varnar Dan Persson.

”Ekonomisk smäll för fotbollen”. Så såg rubrikerna ut i tidningarna häromdagen. Vad det handlar om är att klubbarna som driver elitfotboll i förening för sina kommersiella vinster måste betala skatt på vinst på samma sätt som andra kommersiella organisationer, läs företag.

Det Örgryte gjorde...

Den bakomliggande lagstiftningen är 17 år gammal. Den har gällt sedan 1997 då alla delar av Bosmanlagstiftningen vunnit laga kraft. Det är alltså ingen nyhet direkt.

Det har dock tagit mycket lång tid innan de svenska myndigheterna har implementerat alla delar av lagstiftningen.

När Örgryte IS överklagade beslutet om poliskostnader för deras helägda bolag så skapade man utan att förstå det en helt ny skattesituation för en försumbar andel av de svenska idrottsföreningarna. Det handlar om de ca 20 kommersiella elitföreningar (flertalet har bolagiserat och slipper problemen) som strävar efter maximal omsättning då omsättning ger sportsliga framgångar.

Det finns ett stort antal domar som tydligt påvisar att det är verksamhetens art, inte organisationsformen som bestämmer vilka lagar som gäller. Den äldsta domen (som jag känner till) är från marknadsdomstolen våren 1990, dvs för snart 25 år sedan. Då slogs det fast att det rent legalt inte var någon skillnad att köpa en biljett till en fotbollsmatch eller köpa en tröja på H&M. Sedan har det accentuerat med domar på ett stort antal.

Slipper andra delar

Fotbollsföreningarna skriker högt och anser att det faktum att de inte delar ut vinster till någon ägare bör vara skäl för skattefrihet. Det är inte en helt logisk tanke. Utdelning till ägare har tillkommande skatter som idrotten slipper eftersom man inte har några ägare om man bedriver den kommersiella verksamheten i den ideella föreningen.

Dock bör man notera att de föreningar som driver verksamheten i bolag (Djurgården, Hammarby m.fl samt hela SHL) genom detta fått en bättre situation (kostnader/förluster på andra områden minskar vinsten). Det är dessutom inte fel att betala vinstskatt eftersom det är det enda bevis som finns på att man skött verksamheten på ett bra sätt och ökat värdet på bolaget.

Det vi bör kunna vara överens om är att det på tio års sikt saknas förutsättningar att ändra de bakomliggande lagar som styr detta. Det blir mycket svårt att skapa nya bolagsformer eftersom även de skall klara konkurrensneutralitet enligt EU:s bedömning.

Ändå en god nyhet

Man skall välja sina strider och här är risken för 10-0 så hög att mitt bästa råd till fotbollen är att anpassa sig till de lagar och regler som är, självfallet också utnyttja lagar och regler till egen fördel så länge det är inom ramarna.

Den goda nyheten är att skatteläget för företag numera i Sverige är goda. Vinstskatten har sänkts. I praktiken beskattas den ideella föreningen som bedriver verksamhet som Skatteverket anser skall beskattas hårdare än om samma intäkter legat i ett aktiebolag.

Hockeyn har bolagiserat medan fotbollen på ideologiska grunder i många fall valt att låta bli. När man tagit de aktiva besluten att inte bolagisera måste självfallet de här konsekvenserna funnits med i kalkylen. 

De gjorde ett eget val

Just nu är höjningen av arbetsgivaravgifter för unga en större smäll för fotbollen än vinstskatt. Både en stor del av spelarna såväl som de som arbetar på arenan vid matchdag har blivit väsentligt dyrare att avlöna. 

Vi slapp tack och lov höjd restaurangmoms som hade drabbat elitfotboll och elithockey med miljonbelopp per klubb. Det finns andra skatter och nya tolkningar av Skatteverket som är till mer skada för idrotten än vinstskatt.

De föreningar som nu är upprörda har faktiskt själva valt att betala de här skatterna när de tog beslutet att inte bolagisera. Något medlidande från min sida på det här området får de inte.

Däremot lider jag med idrotten på andra områden. Det finns på gränsen till absurda tolkningar av skatteverket där jag för någon tid sedan vid ett föredrag om skatt och idrott kunde avsluta med att utmåla Skatteverket till idrottens fiende nummer ett och det i hård konkurrens med förra regeringen, polisen, kulturmaffian, korruptionsenheten som snart kommer att definiera biljett plus korv med bröd till företagskund som muta med flera aktörer.

Det som den kommersiella idrotten nu skall fundera på är inte vinstskatten. Den stora faran har ni inte sett än.

Här ligger påtagliga risker

Trippelkombon ser ut så här:

* Den nya regeringen ser ut att kunna slå sönder åtta års oavbruten tillväxt inom upplevelseindustrin.

* Samhällsförändringar som gör att publiken väljer bort matcher av tidsskäl och utifrån ökade krav på kvalitet och bekvämlighet

* Digitaliseringen där vi kan se allt var vi än är som nu övergått från framtid till vardag.

Här ligger den kommersiella idrottens stora utmaningar och jag vill påstå att en del av årets publiktapp beror på de två sista av dessa faktorer. När de nu förstärks och vi dessutom riskerar en minskad tillväxt inom upplevelseindustrin så kan kommande år bli väldigt jobbiga. 

Så min avslutning är enkel. Sluta gnäll över skatter ni valde att drabbas av, fokusera på att ge kunderna mer så ni behåller intäkterna.