Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Tekniken räddar inte samhällen
Det är sannolikt att Modos kris har andra orsaker än tränaren. Det är urbaniseringen som är det största hotet mot idrott, både bredd och elit. Och vi har bara sett början…
Rubrikerna nu är att Modo Hockey är i kris, det är nog inte sista gången. Nu finns det en extrem hockeykultur i Övik (med 55 000 invånare) så Modo kan spela elithockey länge till men urbaniseringen är ett gigantiskt problem för svensk idrott. Det finns inte nog med pengar och människor i upptagningsområdet och trenden är negativ.
Ungdomen flyttar först
Fakta gör mig ledsen ibland, vid några tillfällen riktigt ledsen. Men vi har en urbanisering som ökar i styrka. För tio år sedan trodde många av oss att digitaliseringen skulle leda till att urbaniseringen minskade eftersom all ny teknik tog bort geografin. Nu vet vi att det blev tvärtom.
För att nu hantera väntad kritik så har jag inte uppfunnit urbaniseringen och jag applåderar den inte heller. Däremot måste jag konstatera att den existerar och att den påverkar idrotten.
I glesbygd är det så enkelt att då ungdomar flyttar först så drabbas idrottsföreningen före affären. Har man inte elva flickor i varje årskull spå påverkar det möjligheten att få ihop ett lag.
Ekonomin minskar
För eliten är det så att omsättningen ökar hos de bästa med ca 5 procent per år medan de i några divisioner ner tappar i omsättning. Globaliseringen fördelar pengar till de som är bäst. Urbaniseringen gör att det ekonomiska underlaget minskar för de som inte bor i storstad eller regionala kluster. Digitalisering ger människor tillgång till allt, alltid oavsett var de är.
Det här är inga bra trender. Utöver tre storstäder som rymmer flera lag har vi knappt 30 städer med ett upptagningsområde på +100.000 människor, spritt växande näringsliv, universitet, sjukhus och ett antal myndigheter.
Det är vad som krävs för att spela ishockey. Fotbollen är snart där. Handboll, bandy och basket omsätter väsentligt mindre och kan leva på mindre orter men för varje år som går blir det lite jobbigare.
Sex av tio städer minskar
Ca 60 procent av Sveriges kommuner tappar invånare, i förlängningen så försvinner möjligheten att gå på idrott med kvalitet utan att resa. Klubben som bygdens stolthet och en del av det gemensamt ägda likaså.
På andra sidan behöver både SHL och Allsvenskan i toppen öka sina intäkter och de som ligger snäppet efter måste följa med.
Det ger en geografisk utslagning som ökar i hastighet. När Öster nu vill ha ökade bidrag från kommunen beror det på att Växjö med ett framgångsrikt Lakers inte har lokal BNP nog för ett Öster i Allsvenskan och arenan kostar för mycket för lägre nivåer. Då blir konsekvensen att intäkter nog för arenan finns för ishockey men inte för fotboll.
Finns bara utrymme för ett elitlag
Även i städer som Växjö med både människor, industri, offentlig sektor och universitet har en begränsning och för bygden är det bättre med att gå all in och få ett framgångsrikt lag, alternativet är inte två framgångsrika utan två mediokra.
Svensk idrott bygger på ideal. De ideella föreningarna som utgör ett kitt för samhället, tar hand om våra barn och har stöd från hela bygden. Det är den tanke som gör att vi mår bra.
Elaka importerade förändringar som Kommersialisering, Urbanisering, Globalisering, Digitalisering och Individualisering utgör ett direkt hot mot de modeller vi använt i hundra år.
De går inte att stoppa så vi måste finna en ny modell eller ge upp. Några andra alternativ finns inte.
Mest lästa just nu
IfK Göteborg utlyste medlemsmöte oh de ansvariga kände att det kunde hända mycket. Det gjorde det inte. Mötet på Elite Park Avenue lockade över 300 medlemmar medan ytterligare 975 följde händelserna via sändning . Det blev överraskande lugnt med tanke på en svajig säsong. Men slutet blev bra, och det tjänade som lugnande medel i klubben. Blåvitt hängde kvar och ordförande Rickard Berkling kunde knäppa upp västknapparna och andas ut. Både efter sista matchen och Medlemsmötet.
Då hade han ställt sig inför alla och varit mycket uppriktig.
Gamla Ullevi i Göteborg förbereds för en ny hybridgräsmatta (Carpet-hybrid) inför nästa säsong. Innan nyanläggningen påbörjas kommer den gamla gräsmattan att fräsas bort och underlaget förberedas.
”Konstgräset är framtiden i Sverige”, det kommer att öka spelarnas teknik och tempo, alla får bättre möjligheter att träna”, har det hetat i några år, men nu gäller ett annat resonemang bland arenaägare
Sveriges OS-ansökan för vinterspelen 2030 sköts i sank på onsdagen då IOK:s Future Host Comission meddelade att det är Frankrike för 2030, och USA 2034 som gäller efter Milano/Cortina 2026.SOK:s ansträngningar har varit förgäves och presentationen för två veckor sedan var endast ett spel för galleriet. Det mycket sannolika är att avsaknaden av statliga garantier inte kunde accepteras av IOK-kommissionen.
Idrottens Affärer har vid flera tillfällen efterlyst besked från regeringskansliet i frågan om statliga garantier.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Ola Serneke och IFK Göteborg har varit synonymt.
Han har sagt ja vid flera tillfällen.Han underlätttade bygget av Kamratgården, han har varit en partner i olika perioder, han tog initiativ till Kvibergs Arena och han har varit huvudsponsor sedan 2019. Men nu upphör ett fem-årsavtal och parterna har inte kommit fram till en ny lösning, utan att Serneke sagt konsekvent nej
Tillsammans med VM-organisationen för VM 2024 har Svensk
Innebandy och Folkspel tagit fram en specialgjord Sverigelott, där hela
överskottet går tillbaka till föreningarna i Svensk Innebandy.
Arbetet mot VM 2024 pågår för fullt och nu kan Svensk Innebandy som ett
led i detta presentera Folkspel som en ny partner.
Viaplays nya dramaserie Börje – The Journey of a Legend golvade recensenter och tittare i helgen. Premiäravsnittet på söndagen är den mest sedda originalserien på Viaplay i Sverige någonsin. Därutöver bänkade sig runt 400 000 tittare framför TV3 för premiären. Dramaserien i sex delar, med Valter Skarsgård i huvudrollen som Börje Salming, har dessutom hyllats av kritiker.
Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen
r b (inte verifierad)
tis, 2015-01-06 11:21
1. intressant, som alltid ...
intressant, som alltid ... men fel ! de samhällsekonomiskt mest värdefulla sporterna är de s k "förflyttningssporterna " : löpningen , cykeln och skidåkningen ! f ö känner jag väl ett antal badmintonspelare som nått svensk elitklass genom att träna i en vanlig gymnastiksal ...Olle Ekengren (inte verifierad)
tis, 2015-01-06 11:24
2. Målkonflikt för idrotten: 1.
Målkonflikt för idrotten: 1. Bredd: vi vill att många, både unga och gamla, ska idrotta själva i stället för att enbart vara passiva åskådare; 2. Elit: vi vill att så många orter som möjligt ska ha idrott på elitnivå som blir attraktiv ur publiksynpunkt, inkl. sponsring. I den mån det handlar om bidrag från stat och kommun har vi alltså att bestämma hur mål 1 och 2 ska prioriteras. Det finns säkert flera modeller, t.ex. så här: Definiera vilka orter som på längre sikt har potential att hålla sig med ett elitlag. Detta urval har i första hand betydelse för beslut om sporthallar och andra anläggningar. Gör en långsiktig generalplan för utbyggnaden. Inrätta ett nytt finansieringsinstitut. Befria kommunerna från nuvarande skyldighet/rättighet att sköta investeringarna. Statens bidrag till kommunerna omfördelas. Även statens bidrag till RF inkl. Idrottslyftet omfördelas (ifall det inte beviljas nya bidrag). Övriga tätorter behöver också anläggningar som bör ingå i generalplanen. Här blir det fråga om hallar etc. med lägre krav. I viss mån blir det nödvändigt att styra etableringen av olika sportgrenar med hänsyn till tekniska och logistiska behov. Den offentliga finansieringen skulle alltså främst gå till infrastrukturen i form av anläggningar, eventuellt även andra fasta kostnader (tränare, kansli), men även driftskostnader. Om det blir pengar över kan man fortsätta betala bidrag i efterskott baserad på närvarostatistik. Däremot skulle inte elitklubbarnas kostnader för spelare etc. täckas av det offentliga bidraget. Frågan om orimliga löner är ett särskilt kapitel. Målet att aktivera både unga och gamla kräver inte nödvändigtvis att det ska finnas sporthallar och ledare, men det är främst den varianten vi analyserar här. Om det finns anläggningar på orten är det inte heller självklart att det måste finnas ledare, eftersom idrott kan utövas spontant. Det normala är dock att det åtminstone vad gäller ungdomar bör finnas ledare. Dessa har traditionellt arbetat ideellt, en trend som kan vara på väg att brytas numera. Vilket väcker frågan om det offentliga bidraget även kan gå till löner för timavlönade ledare. I den vevan borde man fråga sig om det går att förenkla skattelagstiftningen vad gäller småbelopp. Givetvis står det oss fritt att avstå från arvodet.