Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Tekniken räddar inte samhällen

Modos betydelse för Örnsköldsvik är ett ständigt diskussionsämne. Nu när klubben ligger i botten på SHL aktualiseras frågorna igen.

 

Det är sannolikt att Modos kris har andra orsaker än tränaren. Det är urbaniseringen som är det största hotet mot idrott, både bredd och elit. Och vi har bara sett början…

Rubrikerna nu är att Modo Hockey är i kris, det är nog inte sista gången. Nu finns det en extrem hockeykultur i Övik (med 55 000 invånare) så Modo kan spela elithockey länge till men urbaniseringen är ett gigantiskt problem för svensk idrott. Det finns inte nog med pengar och människor i upptagningsområdet och trenden är negativ.

Ungdomen flyttar först

Fakta gör mig ledsen ibland, vid några tillfällen riktigt ledsen. Men vi har en urbanisering som ökar i styrka. För tio år sedan trodde många av oss att digitaliseringen skulle leda till att urbaniseringen minskade eftersom all ny teknik tog bort geografin. Nu vet vi att det blev tvärtom.

För att nu hantera väntad kritik så har jag inte uppfunnit urbaniseringen och jag applåderar den inte heller. Däremot måste jag konstatera att den existerar och att den påverkar idrotten.

I glesbygd är det så enkelt att då ungdomar flyttar först så drabbas idrottsföreningen före affären. Har man inte elva flickor i varje årskull spå påverkar det möjligheten att få ihop ett lag. 

Ekonomin minskar

För eliten är det så att omsättningen ökar hos de bästa med ca 5 procent per år medan de i några divisioner ner tappar i omsättning. Globaliseringen fördelar pengar till de som är bäst. Urbaniseringen gör att det ekonomiska underlaget minskar för de som inte bor i storstad eller regionala kluster. Digitalisering ger människor tillgång till allt, alltid oavsett var de är. 

Det här är inga bra trender. Utöver tre storstäder som rymmer flera lag har vi knappt 30 städer med ett upptagningsområde på +100.000 människor, spritt växande näringsliv, universitet, sjukhus och ett antal myndigheter. 

Det är vad som krävs för att spela ishockey. Fotbollen är snart där. Handboll, bandy och basket omsätter väsentligt mindre och kan leva på mindre orter men för varje år som går blir det lite jobbigare.

Sex av tio städer minskar

Ca 60 procent av Sveriges kommuner tappar invånare, i förlängningen så försvinner möjligheten att gå på idrott med kvalitet utan att resa. Klubben som bygdens stolthet och en del av det gemensamt ägda likaså. 

På andra sidan behöver både SHL och Allsvenskan i toppen öka sina intäkter och de som ligger snäppet efter måste följa med. 

Det ger en geografisk utslagning som ökar i hastighet. När Öster nu vill ha ökade bidrag från kommunen beror det på att Växjö med ett framgångsrikt Lakers inte har lokal BNP nog för ett Öster i Allsvenskan och arenan kostar för mycket för lägre nivåer.  Då blir konsekvensen att intäkter nog för arenan finns för ishockey men inte för fotboll.

Finns bara utrymme för ett elitlag

Även i städer som Växjö med både människor, industri, offentlig sektor och universitet har en begränsning och för bygden är det bättre med att gå all in och få ett framgångsrikt lag, alternativet är inte två framgångsrika utan två mediokra. 

Svensk idrott bygger på ideal. De ideella föreningarna som utgör ett kitt för samhället, tar hand om våra barn och har stöd från hela bygden. Det är den tanke som gör att vi mår bra.

Elaka importerade förändringar som Kommersialisering, Urbanisering, Globalisering, Digitalisering och Individualisering utgör ett direkt hot mot de modeller vi använt i hundra år. 

De går inte att stoppa så vi måste finna en ny modell eller ge upp. Några andra alternativ finns inte.

Dan Persson

r b (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 12:21

1. intressant, som alltid ...

intressant, som alltid ... men fel ! de samhällsekonomiskt mest värdefulla sporterna är de s k "förflyttningssporterna " : löpningen , cykeln och skidåkningen ! f ö känner jag väl ett antal badmintonspelare som nått svensk elitklass genom att träna i en vanlig gymnastiksal ...

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 12:24

2. Målkonflikt för idrotten: 1.

Målkonflikt för idrotten: 1. Bredd: vi vill att många, både unga och gamla, ska idrotta själva i stället för att enbart vara passiva åskådare; 2. Elit: vi vill att så många orter som möjligt ska ha idrott på elitnivå som blir attraktiv ur publiksynpunkt, inkl. sponsring. I den mån det handlar om bidrag från stat och kommun har vi alltså att bestämma hur mål 1 och 2 ska prioriteras. Det finns säkert flera modeller, t.ex. så här: Definiera vilka orter som på längre sikt har potential att hålla sig med ett elitlag. Detta urval har i första hand betydelse för beslut om sporthallar och andra anläggningar. Gör en långsiktig generalplan för utbyggnaden. Inrätta ett nytt finansieringsinstitut. Befria kommunerna från nuvarande skyldighet/rättighet att sköta investeringarna. Statens bidrag till kommunerna omfördelas. Även statens bidrag till RF inkl. Idrottslyftet omfördelas (ifall det inte beviljas nya bidrag). Övriga tätorter behöver också anläggningar som bör ingå i generalplanen. Här blir det fråga om hallar etc. med lägre krav. I viss mån blir det nödvändigt att styra etableringen av olika sportgrenar med hänsyn till tekniska och logistiska behov. Den offentliga finansieringen skulle alltså främst gå till infrastrukturen i form av anläggningar, eventuellt även andra fasta kostnader (tränare, kansli), men även driftskostnader. Om det blir pengar över kan man fortsätta betala bidrag i efterskott baserad på närvarostatistik. Däremot skulle inte elitklubbarnas kostnader för spelare etc. täckas av det offentliga bidraget. Frågan om orimliga löner är ett särskilt kapitel. Målet att aktivera både unga och gamla kräver inte nödvändigtvis att det ska finnas sporthallar och ledare, men det är främst den varianten vi analyserar här. Om det finns anläggningar på orten är det inte heller självklart att det måste finnas ledare, eftersom idrott kan utövas spontant. Det normala är dock att det åtminstone vad gäller ungdomar bör finnas ledare. Dessa har traditionellt arbetat ideellt, en trend som kan vara på väg att brytas numera. Vilket väcker frågan om det offentliga bidraget även kan gå till löner för timavlönade ledare. I den vevan borde man fråga sig om det går att förenkla skattelagstiftningen vad gäller småbelopp. Givetvis står det oss fritt att avstå från arvodet.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Riksidrottsförbundet kräver besked om elstöd i ett riktat brev till M, KD, SD och L. Samtidigt intensifieras samverkan med RF:s länsdistrikt för att starta dialog med kommunerna runt om i landet.

Svenska Fotbollförbundet tog ett annorlunda initiativ i samband med senaste landskampen.  Med orden ”Ett tack från herrlandslaget” fotades spelarna, inklusive landslagsledningen klädda i sina respektive moderklubbars matchdress.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

En dubbel olympisk mästare med nio VM-guld, en världscupsegrare och en mångårig Tv-profil förstärker Radiosportens vintersportexperter. Samtidigt förlänger flera av de tidigare experterna sina kontrakt inför den kommande vintersäsongen.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.