Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Tekniken räddar inte samhällen

Modos betydelse för Örnsköldsvik är ett ständigt diskussionsämne. Nu när klubben ligger i botten på SHL aktualiseras frågorna igen.

 

Det är sannolikt att Modos kris har andra orsaker än tränaren. Det är urbaniseringen som är det största hotet mot idrott, både bredd och elit. Och vi har bara sett början…

Rubrikerna nu är att Modo Hockey är i kris, det är nog inte sista gången. Nu finns det en extrem hockeykultur i Övik (med 55 000 invånare) så Modo kan spela elithockey länge till men urbaniseringen är ett gigantiskt problem för svensk idrott. Det finns inte nog med pengar och människor i upptagningsområdet och trenden är negativ.

Ungdomen flyttar först

Fakta gör mig ledsen ibland, vid några tillfällen riktigt ledsen. Men vi har en urbanisering som ökar i styrka. För tio år sedan trodde många av oss att digitaliseringen skulle leda till att urbaniseringen minskade eftersom all ny teknik tog bort geografin. Nu vet vi att det blev tvärtom.

För att nu hantera väntad kritik så har jag inte uppfunnit urbaniseringen och jag applåderar den inte heller. Däremot måste jag konstatera att den existerar och att den påverkar idrotten.

I glesbygd är det så enkelt att då ungdomar flyttar först så drabbas idrottsföreningen före affären. Har man inte elva flickor i varje årskull spå påverkar det möjligheten att få ihop ett lag. 

Ekonomin minskar

För eliten är det så att omsättningen ökar hos de bästa med ca 5 procent per år medan de i några divisioner ner tappar i omsättning. Globaliseringen fördelar pengar till de som är bäst. Urbaniseringen gör att det ekonomiska underlaget minskar för de som inte bor i storstad eller regionala kluster. Digitalisering ger människor tillgång till allt, alltid oavsett var de är. 

Det här är inga bra trender. Utöver tre storstäder som rymmer flera lag har vi knappt 30 städer med ett upptagningsområde på +100.000 människor, spritt växande näringsliv, universitet, sjukhus och ett antal myndigheter. 

Det är vad som krävs för att spela ishockey. Fotbollen är snart där. Handboll, bandy och basket omsätter väsentligt mindre och kan leva på mindre orter men för varje år som går blir det lite jobbigare.

Sex av tio städer minskar

Ca 60 procent av Sveriges kommuner tappar invånare, i förlängningen så försvinner möjligheten att gå på idrott med kvalitet utan att resa. Klubben som bygdens stolthet och en del av det gemensamt ägda likaså. 

På andra sidan behöver både SHL och Allsvenskan i toppen öka sina intäkter och de som ligger snäppet efter måste följa med. 

Det ger en geografisk utslagning som ökar i hastighet. När Öster nu vill ha ökade bidrag från kommunen beror det på att Växjö med ett framgångsrikt Lakers inte har lokal BNP nog för ett Öster i Allsvenskan och arenan kostar för mycket för lägre nivåer.  Då blir konsekvensen att intäkter nog för arenan finns för ishockey men inte för fotboll.

Finns bara utrymme för ett elitlag

Även i städer som Växjö med både människor, industri, offentlig sektor och universitet har en begränsning och för bygden är det bättre med att gå all in och få ett framgångsrikt lag, alternativet är inte två framgångsrika utan två mediokra. 

Svensk idrott bygger på ideal. De ideella föreningarna som utgör ett kitt för samhället, tar hand om våra barn och har stöd från hela bygden. Det är den tanke som gör att vi mår bra.

Elaka importerade förändringar som Kommersialisering, Urbanisering, Globalisering, Digitalisering och Individualisering utgör ett direkt hot mot de modeller vi använt i hundra år. 

De går inte att stoppa så vi måste finna en ny modell eller ge upp. Några andra alternativ finns inte.

Dan Persson

r b (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 12:21

1. intressant, som alltid ...

intressant, som alltid ... men fel ! de samhällsekonomiskt mest värdefulla sporterna är de s k "förflyttningssporterna " : löpningen , cykeln och skidåkningen ! f ö känner jag väl ett antal badmintonspelare som nått svensk elitklass genom att träna i en vanlig gymnastiksal ...

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 12:24

2. Målkonflikt för idrotten: 1.

Målkonflikt för idrotten: 1. Bredd: vi vill att många, både unga och gamla, ska idrotta själva i stället för att enbart vara passiva åskådare; 2. Elit: vi vill att så många orter som möjligt ska ha idrott på elitnivå som blir attraktiv ur publiksynpunkt, inkl. sponsring. I den mån det handlar om bidrag från stat och kommun har vi alltså att bestämma hur mål 1 och 2 ska prioriteras. Det finns säkert flera modeller, t.ex. så här: Definiera vilka orter som på längre sikt har potential att hålla sig med ett elitlag. Detta urval har i första hand betydelse för beslut om sporthallar och andra anläggningar. Gör en långsiktig generalplan för utbyggnaden. Inrätta ett nytt finansieringsinstitut. Befria kommunerna från nuvarande skyldighet/rättighet att sköta investeringarna. Statens bidrag till kommunerna omfördelas. Även statens bidrag till RF inkl. Idrottslyftet omfördelas (ifall det inte beviljas nya bidrag). Övriga tätorter behöver också anläggningar som bör ingå i generalplanen. Här blir det fråga om hallar etc. med lägre krav. I viss mån blir det nödvändigt att styra etableringen av olika sportgrenar med hänsyn till tekniska och logistiska behov. Den offentliga finansieringen skulle alltså främst gå till infrastrukturen i form av anläggningar, eventuellt även andra fasta kostnader (tränare, kansli), men även driftskostnader. Om det blir pengar över kan man fortsätta betala bidrag i efterskott baserad på närvarostatistik. Däremot skulle inte elitklubbarnas kostnader för spelare etc. täckas av det offentliga bidraget. Frågan om orimliga löner är ett särskilt kapitel. Målet att aktivera både unga och gamla kräver inte nödvändigtvis att det ska finnas sporthallar och ledare, men det är främst den varianten vi analyserar här. Om det finns anläggningar på orten är det inte heller självklart att det måste finnas ledare, eftersom idrott kan utövas spontant. Det normala är dock att det åtminstone vad gäller ungdomar bör finnas ledare. Dessa har traditionellt arbetat ideellt, en trend som kan vara på väg att brytas numera. Vilket väcker frågan om det offentliga bidraget även kan gå till löner för timavlönade ledare. I den vevan borde man fråga sig om det går att förenkla skattelagstiftningen vad gäller småbelopp. Givetvis står det oss fritt att avstå från arvodet.

Plötsligt kallade regeringskansliet till presskonferens. Och fram klev idrottsminister Amanda Lind och sa:

- Vi ska inte gå ur pandemin med en hälsoskuld.

Varpå hon meddelade att idrotten får 400 miljoner kronor i extra stöd för återstart under 2022.

Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.

-Det här var tänkt att förbättra villkoren  för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, kommenterar Björn Eriksson.

Här kommer ett glädjebesked till idrotten..Antalet elitidrottare som studerar på Mittuniversitetet har aldrig tidigare varit så högt. Sedan 2018 är ökningen närmare åttio procent och numera studerar inte mindre än 130 elitidrottare samtidigt som de satsar på sin idrottskarriär

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nils van der Poel är annorlunda. Inte bara för att han blev en världsstjärna på skridsko.  Det kunde ske tack vare annan träning – och han fortsätter i de  spåren.

Just nu laddar han mot Peking hos jägarbataljonEN i Arvidsjaur. Detta som en konsekvens av ett samarbete mellan Sveriges Olympiska Kommitté och Försvarsmakten . De har enats om ett samarbeten för att lära av varandra.

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Sportbladet fortsätter satsningen på bandy och sänder i höst och vinter alla matcher i elitserien samt Svenska cupen på Sportbladet Play. Samtidigt värvas bandyprofilerna Christoffer Million, från Bandypuls och trefaldige VM- och SM-guldmedaljören Jonas Claesson som experter till redaktionen.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.