Våra vanor och beteenden präglar också idrotten som är en rörelse i stark förändring. Foto: TT

Det är väldigt populärt att skriva årskrönikor om året som har gått. Jag väljer att skriva en om året som kommer. Det primära skälet är självfallet att en krönika om året som gick innebär att man måste komma ihåg och göra research, dvs arbeta. 

Då det är omöjligt att förutse framtiden så blir en krönika om året som kommer en ren gissning. Ingen som helst research behövs. Får se det lite som träning inför det arbetsfria samhälle som forskarna pratar om.

Fyra starka mål

Idrottspolitiskt så kommer minst två partier att föreslå att Friskvårdsavdraget görs om. Det är ineffektivt och är att se som slöseri med skattepengar. Det viktiga här är vad vi får i stället.

Ur ett samhällsperspektiv så är det fyra saker vi vill uppnå med idrotten:

• Fler barn som klarar skolan och blir goda skattebetalare

• Minskad konsumtion av äldrevård genom träning och bättre mat hos hela den vuxna befolkningen.

• Minskad sjukvård och sjukskrivning genom träning hos hela den vuxna befolkningen

• Förbättrad integration

Sen är det kul med medaljer i mästerskap och att utveckla talanger men det är inte bråkdelen så viktigt som ovanstående för samhället.

RF försöker tysta ned

Rent skattetekniskt är det viktigt att idrotten fortsätter att växa snabbare än BNP då den genererar mer i skatt och har fler anställda per omsättningskrona än industrin. Idrotten genererar +30 000 anställda och mellan 35 och 50 miljarder i skatter. Ingen vet den exakta siffran för RF har av ideologiska skäl hela tiden försökt tysta ner att idrotten har blivit en näring.

Det tycker jag är kodumt på ren svenska.

Vill man öka stödet från samhället så bör man väl tala om hur viktig man är för ekonomin såväl som för folkhälsan. En önskan är att 2016 blir första året när RF börjar berätta om allt det fantastiska Idrotten skapar i samhällsnytta. Det troliga är dock att inget händer och att bara golfförbundet förstår hur man bedriver opinionsbildning som påvisar samhällsnyttan.

Eliminerar risken med kapade föreningar

2016 blir året då RF tar fram förslag på hur specialförbund och föreningar kan använda e-röstning. Vi måste göra något åt föreningsdemokratin och om medlemmarna inte kommer till årsmötet så kan årsmötet komma till medlemmarna för att travestera.

Vi tar bort risken med kapade föreningar, vi förbättrar besluten då en större massa är med och röstar och den ideella föreningsidrotten kan återigen peka på att man är demokratiskt styrd. 

Det här är enkelt att genomföra och billigt, systemen finns redan, det som krävs är en gemensam metod för hur man rent praktiskt hanterar ex.vis tilläggsyrkanden och nya kandidater. Vi måste bevara den demokratiska strukturen och tanken att vi skall få medlemmarna att gå på årsmöten kan vi lägga ner.

Högt publikintresse

Den kommersiella idrotten kommer att öka sin omsättning 2016, men inte sina resultat. Det vet vi redan. Skattehöjningen med ökade arbetsgivaravgifter för unga kostar lika mycket som man har i resultat.

Publikintresset kommer att vara högt av två skäl. Dels växer marknaden för live event och samtidigt blir klubbarna bättre på att erbjuda kvalitet i totalupplevelsen.

Här kommer fler arenor än Vida i Växjö att inse att kontantlöst är modellen och andelen biljetter som säljs digitalt ökar snabbt. Vi får se mer av dynamisk prissättning och annan professionalisering.

Små förbund tappar mera

Idrotten blir mer heterogen. De små förbunden med enstaka undantag fortsätter att tappa medan de stora tappar mindre och allt som sker i egenidrottande och i kommersiell regi fortsätter att öka. Det logiska vore att RF införde samma modell för kommersiella aktörer som golfen med framgång använt sig av sedan slutet på 80-talet med möjlighet att vara Associerad till organisationen som bolag. Alla behöver en stark aktör som kan arbeta med opinionsbildning som en röst för hela idrotten.

En process där grundbidragen till förbunden anpassas mer efter leverans borde inledas redan 2016 men den politiska konflikten tror jag alla backar för.

Med borttaget friskvårdsavdrag från 2017 så är den viktigaste frågan vad som kommer i stället. Det finns två modeller jag tror på, Antingen göra om LOK-stödet så att åldersgränsen tas bort eller någon utveckling av RUT. Här måste idrotten gå före.

Låga förväntningar

I januari kommer rapporten från regeringens samordnare för s.k. idrottsvåld (huliganer, bengaler etc). Mina förväntningar är mycket låga. Det troliga är att rapporten är kvalitativt undermålig, saknar relevans i slutsatserna och i slutändan mest är skriven för att motivera ersättningen till samordnaren.  

Jag kan få äta upp detta om det visar sig finnas någon form av faktabaserade lösningar men jag tror risken är liten. För fotbollen som är den som är utsatt för våld och som bett samhället om hjälp är svar av typen våldtäktsmål ”men hade du inte så kort kjol så man kan förstå att han ville våldta dig” inte ok men det är ungefär vad jag tror kommer stå där. Lovar att be om ursäkt om jag har fel.

En enkel förutsägelse är att Idrotten under 2016 kommer att visa sig vara bäst på integration och också få mer stöd för att kunna utveckla den verksamheten ytterligare.

Ett tillkommande problem att hantera är hälsa hos de som nu kommer till Sverige. Väsentligt högre andel som röker, väsentligt färre som tränar skapar stora framtida kostnader för sjukvård och i förlängningen äldrevård. Det här är ett område där Idrotten kan göra mycket men då måste man ta hjälp av andra och framförallt måste samhället förstå att det här är mycket lönsamma investeringar i både minskade framtida kostnader och förbättrad integration.

51-procentsregeln måste bort

Vi borde få en av fotbollförbundet initierad motion till 2017 års Riksdrottsmötet om att ta bort 51-procentsregeln som den här gången går igenom. Den skadar idag idrotten och det blir absurt när klubbar som drivs som föreningar har en sämre skattemässig sits än de som drivs som bolag.

Vi kommer att få se en snabb ökning av community-idrott, dvs där wearables och sociala media skapar digitala föreningar som attraherar fler och fler som cyklar, springer, åker skidor, simmar, promenerar tillsammans utifrån tid och lust, helt initierat via webben.  Förstår inte varför inte fler föreningar utnyttjar den här stora ekonomiska potentialen i sin egen verksamhet. Vi måste inte göra som vi gjorde 1910.

Borträknat golfen, Korpen och Friskis så förtjänar alla förbund kritik för att man inte är bättre på breddidrott för vuxna. Hur man som SvFF kan ge bort sin egen idrott till konkurrenten Korpen är för mig obegripligt.

Kan bli ett lyft för spelmarknaden

En förändring som jag hoppas Håkan Hellström som spelutredare föreslår redan till våren är att föreningar som har rätt att få tillstånd för lotterier också får anordna digitala sådana. Det kan bli ett ordentligt lyft för spel som stödjer civilsamhället och en motvikt till de utländska bolag som inte ger något tillbaka.

Känner mig också rätt trygg i att RF blir pådrivande att specialförbund agerar tuffare mot sina internationella organisationer på områden som transparens, doping, korruptionsbekämpning, krav på mänskliga och fackliga rättigheter för länder som får internationella event. Varje SF bör ta fram en handlingsplan, motioner och bygga nätverk av länder som stödjer detta arbete.  IOK, FIFA, UEFA, IAAF borde räcka. Här kan SOK vara behjälpliga, de har med fyra länder i gruppen gjort underverk med IOK även om mycket återstår.

Därutöver är det troligt att jag sänker mitt handikapp i golf, vinner fler matcher än hustrun och att Luleå Hockey tar SM-Guld samt att Arsenal vinner Premier League.

God fortsättning!