Som elitfotbollens enda börsnoterade klubb skiljer sig AIK från alla övriga föreningar. Nu har klubben tagit beslutet att såväl aktiebolaget som fotbollsverksamheten har en och samma styrelse. Foto: TT

AIK har nu infört samma styrelse för den ideella föreningen såväl som det börsnoterade bolaget. Samtidigt påvisar Handelshögskolan att motsatsen är bättre.

AIK:s vägval presenteras samtidigt som Handelshögskolan visar forskning om den s.k. hybridorganisationen, dvs hur skall man få ledningen att fungera i en organisation som både är ideell och kommersiell. Handels modell får ses som motsatsen till det AIK nu inför.

Samma styrelse

Det fungerar i princip så här:

AIK Fotboll som förening har som mål att vara en god företrädare för folkrörelser, utveckla barn och ungdomar. Deras valda företrädare skall helt utan egenintresse brinna för att lämna efter sig en bättre förening till nästa generation. 

AIK Fotboll AB har enligt aktiebolagslagen målet att maximera vinsten till ägarna. Ägarna har också gett bolaget målet att nå sportsliga framgångar och meddelat att vinsten återinvesteras i verksamheten. De privata ägarna med en minoritet av aktierna har uppenbarligen investerat för att stötta sin klubb snarare än för att få ökat värde på aktier och utdelning.

Elitfotboll är en kommersiell verksamhet där kostnaden för spelarna sätts på en internationell marknad och där bolaget konkurrerar om besökare på matcher på en stenhård marknad där vi som individer hela tiden erbjuds massor med möjligheter att konsumera samtidigt som vi har familj, arbete och annat. 

Olika uppgifter

Konkurrensen rör i första hand människors fritid och i andra hand pengar eftersom stora konsumentgrupper ser fritid som en bristvara i större utsträckning än pengar. 

Tabellplacering styrs till 93 procent över varje tioårsperiod av omsättning. 

Skall medlemmarna i föreningens mål om sportsliga framgångar skall bolaget hela tiden öka sin omsättning.

I bolaget är det aktiebolagslagen, bolagsordning, registreringskontraktet med börsplatsen och minoritetsskyddet som styr verksamheten. VD är den operativt ansvariga. Styrelsen skall kontrollera att bokföringen är korrekt, lägga fast en långsiktig strategi och om så krävs byta vd. Arbetet leds av vd och de anställda i bolaget. Någon annan modell finns inte. 

Avtal med andra kommersiella aktörer har genomgående sekretessklausuler och är de av sådan storlek att styrelsen skall godkänna avtalet har styrelsen i bolaget sekretess medan samma personer i styrelsen för föreningen inte har det. 

Det skapar en svår situation.

Mer transparanta

En ökad transparens är inte helt enkel att uppnå även om mycket går att vinna. Här bör man nämna att börsnoteringen och den redovisning som då krävs gör att AIK är väsentligt mer transparenta än övriga klubbar. Kvartalsrapporterna ger mer info än vad man får i övriga klubbar. 

Sedan är det bara medlemmar i föreningen ock aktieägare i bolaget som är mottagare av information.

Supportrar är rent formellt att se som kunder och supporterorganisationer saknar helt rätt att vare sig påverka eller få information enligt både lagar och föreningsstadgar. De har inget ansvar för verksamheten, kan inte ta ansvar, får inte ta ansvar. De är rent formellt icke existerande. Vill de ta ansvar skall de göra detta som medlemmar i föreningen och/eller som aktieägare i bolaget.

Att AIK Fotboll AB har intresse av en god relation till kunder är en självklarhet och supportrarna är också kunder enligt en dom i marknadsdomstolen från 1990. 

Föreningar kräver olika kompetens

Sedan har en klubb som AIK ett 30-tal kundsegment som alla skall hållas nöjda och utöver klacken som levererar en omistlig del av matchupplevelsen bör resterande segment värderas utifrån hur mycket pengar de levererar. 

Att fortsätta rensa i gamla avtal, att införa policies för avtal, att ha kompetens och moral att inte skriva avtal som skadar AIK är några områden som skall ses som förbättringar. 

Men slutsatsen är att styrmodellerna för den moderna kommersialiserade elitidrotten behöver utvecklas. För egen del är jag tveksam till om gemensam styrelse är en väg framåt. 

I föreningen skall man brinna för att lämna en bättre förening till nästa generation genom omfattande kunskap om föreningsrätten. I bolaget skall man brinna för kunder, service, upplevelser, ekonomi, avtalsrätt, arbetsrätt. 

Det är försiktigt uttryckt rätt olika kompetenser som normalt inte finns i samma människor. Min erfarenhet från gemensam styrelse är att vi la 95 procent av tiden på bolaget och mindre än 5 procent på att utveckla föreningen.

Den som lever får se.