Friends Arena och Tele2 Arena innebär att motståndarna kommer att åka till huvudstan med en speciell känsla. De får spela och uppleva två arenor som uppfyller det mesta av dagens krav.

Och just det, villkoren för fotbollen, diskuterades ingående vid konferensen Fotboll & Pengar som bjöd på en skärskådning av fotbollen i ekonomiska termer och det gällde allt. Från det som utspelas hemma i Sverige till internationella betraktelser.

De stora ligorna, de stora pengarna

Deloitte Football Money League kom nyligen ut med sin analys och kunde peka på en rad faktorer.

I Spanien som ändå har en besvärlig samhällsekonomi får Real Madrid och Barcelona 52 procent av alla intäkter i La Liga. Övriga får nöja sig med att dela på övriga pengar.

Men förklaringen är enkel , de två giganterna genererar också de stora pengarna. Marknads- och TV-ersättningarna går dit eftersom intresset också finns där.

Hur den internationella fotbollen utvecklas syns ju också via den nya trenden med uppvisningsmatcher/träningsmatcher i Asien. Det ger ökad merchendaiseförsäljning, varumärkeskännedom, biljettintäkter vid matcherna och det är businessen som styr.

En annan ny trend är att vissa storklubbar tar betalt för sina träningar. Det marknadsförs som en produkt till de fans som inte har råd att gå på matcherna.

Nytt TV-avtal

Det är de stora fotbollsländerna, ”The Big Five” med Spanien, England, Frankrike, Italien och Tyskland som växer sig allt starkare och det är också de stora klubbarna som blir starkare på bekostnad av de mindre.

I England står man inför ett nytt och rekordstort TV-avtal. Här fördelas pengarna relativt jämnt över hela ligan trots stora skillnader i sportsliga prestationer.

Ett problem för engelska klubbar är att kostnaderna för spelarlönerna ligger konstant på 70 procent av intäkterna. Det spelar ingen roll att TV-bolagen betalar mera för då begär spelarna mer betalt. Ett sätt att få bukt på det är den nya regeln med en maxgräns för spelarlönerna.

Behöver höja biljettpriset

I Tyskland finns det en stor och mycket engagerad fotbollspublik från många välskötta klubbar och de tyska företagen är också villiga att sponsra och bidra till sina lag.

Däremot står tyska ligan inför den utmaningen att biljettpriserna borde höjas. Något som publiken inte gillar och de har också svårt att betala för TV-sända matcher. Men klubbarna behöver öka intäkterna för att hänga med övriga ligor.

Från Frankrike vet vi att publiksiffrorna inte är märkvärdiga och att huliganism är vanlig. Dessutom är många arenor är slitna och nergångna. I Frankrike satsar Paris SG och förhoppningen är att klubben ska leda utvecklingen för merchendaiseförsäljning, varumärkesvärde och sponsorintäkter.

Ligger efter  i nyrekryteringen

Var står Sverige och vad sker här? Det diskuterades på konferensen och deltagarna såg problem.

Många svenskar är om inte mer så i alla fall lika intresserade av de stora internationella klubbarna och betalar gärna för TV-fotboll. Dessutom utgör ishockeyn en stark konkurrent.

Olof Lundh från Fotbollskanalen menade att allsvenskan har halkat efter i nyrekryteringen och att svensk fotboll ligger kvar i gamla hjulspår.

- Den svenska fotbollsfamiljen är för otydlig och att alla klubbar arbetar för egen räkning utan att driva utvecklingen tillsammans.

Måste jobba mer gemensamt

Dan Persson från Idrottens Affärer ansåg att en del av ansvaret borde lämnas över till en gemensam ledning som kan styra utvecklingen mot ett gemensamt mål, så att inte ”hjulet måste uppfinnas på nytt i varje klubb”.

En allmän uppfattning var att det blir tufft för de svenska lagen att attrahera publik och fans när det blir ett generationsskifte. Den yngre generationen visar inte samma intresse då de har sitt favoritlag i La Liga eller i Premier League.

Daniel Hegborn från Passion Lab, som jobbar med sponsring och varumärken, påpekade att under de åtta år han har bott i Stockholm har han aldrig fått ett enda förslag eller erbjudande från någon av de etablerade föreningarna. Exempelvis en gratisbiljett till en match eller information om varför man ska heja på det laget eller bli medlem i den föreningen.

Möjligheter, men hur?

En allmän mening var att föreningarna måste börja jobba enligt nya metoder och i synnerhet när så många klubbar har eller ska få tillgång till nya arenor.

Nu finns förutsättningar för en ökad kommersiell utveckling med t ex aktiveringsytor för sponsorer och möjligheten att ge mera tillbaka till företagen.

Sedan är det här med tekniken, där prövar sig många fram. Datorn, mobilen, SMS, streaming och alla funktioner öppnar alternativen och i sin tur möjligheten att ge fler delaktighet från matchen , träningen eller vad det nu må vara och med målet att skapa en bättre upplevelse på plats än vad det är att sitta hemma och kolla på TV. 

Flera av deltagarna på konferensen menade att det blir fotbollsklubbarnas största utmaning framöver. Konsten att lyckas hänga med i den digitala utvecklingen.

Snabb och effektiv kommunikation, men på vilket sätt?

Sandra Jansson-Bröms