Oavsett om en klubb äger sin arena eller inte kan elkostnaderna öka, vilket skulle påverka både klubbens likviditet och resultatet. De stigande elkostnaderna kan påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. 

Under förra säsongen välkomnades publiken tillbaka till arenorna, förutom en kort period kring årsskiftet med publikrestriktioner. Som följd av coronapandemin fick klubbarna stöd från Riksidrottsförbundet och Tillväxtverket. 

Kan störa publikfesten

Publiken är tillbaka och nu hoppas vi att det inte kommer en ny variant av covid-19 som kan störa publikfesten. Vår analys av den förra SHL-säsongen visar att den finansiella situationen för SHL-klubbarna hade varit betydligt mer ansträngd utan stödåtgärder, speciellt i klubbar med litet eget kapital. 

Vår beräkning visar att utan stöd hade två klubbar uppvisat ett negativt eget I I analysen framkommer att 12 av 14 klubbar redovisar ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader), men inkluderas stöd och bidrag som kommit in som övrig omsättning är det endast 3 av 14 klubbar som redovisar negativt rörelseresultat. 

Analysen visar också att klubbarna tog egna initiativ för att förbättra det ekonomiska läget. Ett bevis för det är att klubbarnas totala intäkter, exklusive coronastöd, ökade med 565 miljoner kronor medan klubbarnas totala kostnader ökade med 291 miljoner kronor. 

Att matcher åter kunde spelas inför publik har haft en stor inverkan på klubbarnas ekonomi. Entrébiljetter är även den post som har ökat mest. Men energikrisen kan påverka SHL-klubbarnas ekonomi 

Årets rapport innehåller en kort analys av hur elpriserna kan försämra klubbarnas ekonomi. Oavsett om en klubb äger sin arena finns en risk att  elkostnaderna ökar med 400 procent. 

Det innebär till exempel att en elkostnad för ishallen som i dag ligger på 3 miljoner kronor skulle kunna stiga till 15 miljoner kronor, en ökning med 12 miljoner kronor som påverkar både klubbens likviditet och resultatet på sista raden. 

Frångick kravet

Under de senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital som en följd av coronapandemin. Säsongen 2022/2023 införs en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb. Den modellen är mer rättvisande och bättre anpassad till de stora skillnader som finns klubbarna emellan. 

Samtidigt säkerställs en finansiell stabilitet. En analys av lönekostnader kopplat till slutplacering i grundserien under säsongen 2021/2022, visar att det inte finns något samband. Brynäs IF och Linköping HC placerar sig topp sex vad gäller lönekostnader i SHL, men slutade på plats tio respektive elva i grundserien. 

Enligt vår analys får Skellefteå AIK ut mest av sitt lag givet lönekostnaderna. Klubben slutade på en tredje plats i grundserien och har de tredje lägsta lönekostnaderna i SHL. Det är dock svårt att göra en analys, eftersom säsongen delvis påverkades av publikrestriktioner. 

Det som kommer ha positiv inverkan på klubbarnas ekonomi är det nya NHL-avtalet. Inför säsongen 2022/2023 slöt Svenska Ishockeyförbundet och NHL ett nytt avtal som reglerar ersättningen för spelare i NHL. Avtalet sträcker sig över fyra plus fyra år och innebär att varje NHL-övergång uppskattas vara värd cirka 3,6 miljoner kronor. 

I vår rapport finns en sammanställning av de svenska klubbarnas totala ersättning hittills i år för spelarövergångar till NHL-klubbarna. Leksands IF följt av Frölunda HC toppar listan medan Timrå IK blir utan ersättning.  

För första gången har EY analyserat klubbarnas närvaro på sociala medier koppat till ekonomin eller idrottsliga framgång. Det visar att det finns inget direkt samband mellan vare sig omsättning och följare eller poäng och följare under SHL-säsongen 2021/2022. 

Analysen visar, föga överraskande, att Facebook är den största sociala medieplattformen för SHL-klubbarna. Frölunda är i topp bland flest antal följare för både Facebook, Twitter och Instagram, därefter kommer Djurgårdens IF.  Internationellt finns tydliga trender att klubbarna alltmer arbetar aktivt med sociala medier för att få mer engagerade supportrar och för att öka sina intäktsströmmar.