Revisorns syn på hockeyns elitklubbar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Krönika: SHL är inledd igen. I rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” har vi på E&Y analyserat årsredovisningarna för klubbarna för att finna eventuella samband mellan ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar.

Klubbarnas ekonomi räddades av ett statligt coronastöd men hotas nu av ökade elpriser. Vi på Ernst &Young har för sjunde året i rad analyserat den ekonomiska situationen för SHL. Analysen av säsongen 2021/2022 visar att olika stödåtgärder som följd av coronapandemin har haft stor betydelse för SHL-klubbarnas ekonomi. Men inför den nya SHL-säsongen är energikrisen ett orosmoment för klubbarnas ekonomi, skriver Carlos Esterling. 

Oavsett om en klubb äger sin arena eller inte kan elkostnaderna öka, vilket skulle påverka både klubbens likviditet och resultatet. De stigande elkostnaderna kan påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. 

Under förra säsongen välkomnades publiken tillbaka till arenorna, förutom en kort period kring årsskiftet med publikrestriktioner. Som följd av coronapandemin fick klubbarna stöd från Riksidrottsförbundet och Tillväxtverket. 

Kan störa publikfesten

Publiken är tillbaka och nu hoppas vi att det inte kommer en ny variant av covid-19 som kan störa publikfesten. Vår analys av den förra SHL-säsongen visar att den finansiella situationen för SHL-klubbarna hade varit betydligt mer ansträngd utan stödåtgärder, speciellt i klubbar med litet eget kapital. 

Vår beräkning visar att utan stöd hade två klubbar uppvisat ett negativt eget I I analysen framkommer att 12 av 14 klubbar redovisar ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader), men inkluderas stöd och bidrag som kommit in som övrig omsättning är det endast 3 av 14 klubbar som redovisar negativt rörelseresultat. 

Analysen visar också att klubbarna tog egna initiativ för att förbättra det ekonomiska läget. Ett bevis för det är att klubbarnas totala intäkter, exklusive coronastöd, ökade med 565 miljoner kronor medan klubbarnas totala kostnader ökade med 291 miljoner kronor. 

Att matcher åter kunde spelas inför publik har haft en stor inverkan på klubbarnas ekonomi. Entrébiljetter är även den post som har ökat mest. Men energikrisen kan påverka SHL-klubbarnas ekonomi 

Årets rapport innehåller en kort analys av hur elpriserna kan försämra klubbarnas ekonomi. Oavsett om en klubb äger sin arena finns en risk att  elkostnaderna ökar med 400 procent. 

Det innebär till exempel att en elkostnad för ishallen som i dag ligger på 3 miljoner kronor skulle kunna stiga till 15 miljoner kronor, en ökning med 12 miljoner kronor som påverkar både klubbens likviditet och resultatet på sista raden. 

Frångick kravet

Under de senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital som en följd av coronapandemin. Säsongen 2022/2023 införs en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb. Den modellen är mer rättvisande och bättre anpassad till de stora skillnader som finns klubbarna emellan. 

Samtidigt säkerställs en finansiell stabilitet. En analys av lönekostnader kopplat till slutplacering i grundserien under säsongen 2021/2022, visar att det inte finns något samband. Brynäs IF och Linköping HC placerar sig topp sex vad gäller lönekostnader i SHL, men slutade på plats tio respektive elva i grundserien. 

Enligt vår analys får Skellefteå AIK ut mest av sitt lag givet lönekostnaderna. Klubben slutade på en tredje plats i grundserien och har de tredje lägsta lönekostnaderna i SHL. Det är dock svårt att göra en analys, eftersom säsongen delvis påverkades av publikrestriktioner. 

Det som kommer ha positiv inverkan på klubbarnas ekonomi är det nya NHL-avtalet. Inför säsongen 2022/2023 slöt Svenska Ishockeyförbundet och NHL ett nytt avtal som reglerar ersättningen för spelare i NHL. Avtalet sträcker sig över fyra plus fyra år och innebär att varje NHL-övergång uppskattas vara värd cirka 3,6 miljoner kronor. 

I vår rapport finns en sammanställning av de svenska klubbarnas totala ersättning hittills i år för spelarövergångar till NHL-klubbarna. Leksands IF följt av Frölunda HC toppar listan medan Timrå IK blir utan ersättning.  

För första gången har EY analyserat klubbarnas närvaro på sociala medier koppat till ekonomin eller idrottsliga framgång. Det visar att det finns inget direkt samband mellan vare sig omsättning och följare eller poäng och följare under SHL-säsongen 2021/2022. 

Analysen visar, föga överraskande, att Facebook är den största sociala medieplattformen för SHL-klubbarna. Frölunda är i topp bland flest antal följare för både Facebook, Twitter och Instagram, därefter kommer Djurgårdens IF.  Internationellt finns tydliga trender att klubbarna alltmer arbetar aktivt med sociala medier för att få mer engagerade supportrar och för att öka sina intäktsströmmar.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.