Lars-Christer Olsson och Mats Enquist blir nytt radarpar för elitfotbollen.  Det kan på sikt innebära en konflikt om pengarna mellan förbundet och distrikten. Åtminstone kommer SEF:s nya duo att slipa sina vapen.

Mats har jag jobbat med och känner väl och hans förmåga har jag stor respekt för, Lars-Christer har på en tung internationell position visat att han kan trycka upp intäkter under många år.

Ska dubbla omsättningen

De som ser fotbollen som en familj enligt modellen gammal bondefamilj och före allt annat vill hålla ihop familjen tycker den här bilden är orättvis.

Min tes är att det då finns ett läge när den äldre av sönerna får för sig att han kan skapa mer pengar på egen hand än att nöja sig med veckopengen och ger sig ut i världen och att fadern då snart inser att sonen hade varit värt det mångdubbla när han nu med trött rygg skall slita ensam på den steniga åkern.

Lars-Christer och Mats har uppdraget att dubbla omsättningen i Allsvenskan på fem år.

Förlorar mot hockeyn

Vad är det vi vet blir då en bra grund.

• Vi vet att tv-avtalet skrivits samtidigt och gemensamt även om SEFS har ett eget avtal.
• Vi vet att en allsvensk fotbollsklubb får mindre per match från tv-rättigheter än en elitserieklubb i hockey trots att hockeyn spelar fler matcher.
• Vi vet att ett allsvenskt lag i fotboll i genomsnitt omsätter mindre än ett elitserielag i ishockey.
• Vi vet att förbundets avtal med Svenska Spel ger väsentligt mer än hockeyns motsvarighet, här känner vi dock inte hur pengarna fördelas inom fotbollen, men meningen ovanför indikerar att det inte ger de allsvenska lagen så mycket som det borde.
• Vi vet att SvFF och distrikten omsätter ofantligt mycket mer än hockeyförbundet och hockeydistrikten trots att elitserieklubbarna i hockey omsätter mer än de allsvenska lagen.

Ovanstående är genomgående publika fakta eller den form av felaktigheter som upprepade mediapubliceringar skapar.

Här är deras agenda

Min tes är att Lars-Christer och Mats har ett nåbart mål under vissa förutsättningar. De är:
1. Fördelningen allsvenska superetta utvecklas utifrån publik och mediaintresse.
2. De nya arenorna skapar den publikökning som de borde (jag tror AIK ökar med 40-50procent 2013 trots höjning av biljettpris, så bra är Nationalarenan).
3. 30-50 procent av fördubblingen är befintliga pengar till fotbollen som då idag hamnar hos förbund, landslag och distrikt.
4. De gör resten rätt när det gäller den totala publikupplevelsen.
5. De löser huliganproblemet.

Måste öka intäkterna

Enligt uppgift från Kristof på den osynliga handen har Allsvenskan i fotboll en intäkt per matchstol på 58 kronor. Borde gå att trycka upp till en 80-90 kronor på fyra år, hälften på att AIK och DIF får arenor som genererar mycket bättre upplevelse.

Men målsättningen förutsätter en fördelning av mer Darwinistiska och mindre socialdemokratiska värderingar när det gäller den totala pengen fotbollen drar ihop. 

Om inte annat blir Allsvenskan och SvFF konkurrenter om sponsorer och media i framtid och den som tror att Lars-Christer och Mats okritiskt litar på att förbundet gör den bästa dealen för båda parter tror jag kommer att ha fel.

Helt skilda inriktningar

Lars-Åke Lagrell är en av Sveriges skickligaste maktspelare och Karl-Erik Nilsson som snart efterträder honom är inte vald för sina blå ögons skull (sedan är båda bra människor som jag har respekt för, lyssnar på och tycker om) utan för att före allt annat försvara SvFFs intressen och ekonomi.

Medan Lars-Christer är vald för att skapa mer pengar till eliten och har Mats E som sin egen Ivanhoe.

Med min erfarenhet av bristen på snabbhet i förbundsstrukturer är då tesen att medan Karl-Erik både lägger energi på att hålla ihop familjen och samtidigt slipa svärden så utvecklar Lars-Christer och Mats armborstet.

Det nya samhället är mer lämpat för den lilla snabba mer homogena strukturen och aldrig så välskrivna propositioner eller så politiskt tolkade stadgar kommer att räcka för att hantera förmågan att snabbt anpassa sig till verkligheten, bevara kreativiten och låta marknaden styra.