Den moderna fotbollen har blivit allt mer kommersiell. Ifall VM inte är ett bevis nog räcker det med att titta på de europeiska toppligornas storklubbar som fungerar som stora multinationella företag. Även om allsvenskan hör hemma i en annan division fortsätter intäkterna att öka här hemma.

Kostnaden för sändningsrättigheterna 2020–2025, ger cirka 540 miljoner per år och, inbringar dubbelt så mycket till svensk elitfotboll som det nuvarande avtalet. Nyligen blev det dessutom klart att Unibet ersätter Svenska spel som sponsor från och med 2020, vilket ger 150 miljoner kronor per år till Svensk elitfotboll (Sef) – klart mer än de 92 miljoner kronor som Svenska Spel betalar i dagsläget.

Måste vara rädd om varumärket

Med tanke på fotbollens ekonomiska betydelse är det självfallet viktigt för klubbarna att vårda sitt varumärke och sin image, och många sportjournalister vittnar om att det har blivit svårare att få tillgång till de europeiska giganterna och deras superstjärnor.

Hur är tillgängligheten i Sverige?

Det är en berättigad fråga. Likaså, gäller öppen eller stängd träning?

Än så länge kan den vanlige supportern i Stockholm gå till Karlberg, Årsta IP eller Kaknäs för att se spelarna träna. Huvudstadens träningsanläggningar är inte omgärdade av höga staket och kryllar inte av säkerhetsvakter. På många håll i Europa är det däremot svårt att se spelarna träna förutom vid speciella tillfällen.

I Stockholm kan fans och journalister se och ställa frågor till Jiloan Hamad, Henok Goitom och Andreas Isaksson. Än så länge, ska tilläggas. För det finns tendenser som pekar på fler stängda träningar, bland annat i AIK.

Men de journalister som jag har talat med upplever generellt att tillgängligheten är god och inte minst att allsvenskan inte är lika kommersiell och stängd som de större ligorna i Europa. Förhoppningsvis kan det fortsätta på det viset. För även om pengar fortsätter att pumpas in i fotbollen, bör vi i Sverige utnyttja det vi har – närheten till spelare och tränare.

Närhet ger engagemang

Personer som publiken kan identifiera sig med är roligare att se. Om det endast berodde på den fotbollsmässiga kvaliteten skulle allsvenskan inte ha så fina publiksiffror som i dag. Vi har ”en genuin supporterkultur” (som AIK:s sportchef Björn Wesström uttrycker det), bra stämning och lokal förankring.

Då är det kanske värt för spelarna att göra den där extra intervjun eller skriva den där extra autografen.

Det kan ta tid för stunden, men i längden genererar det intresse och i slutändan fler engagerade fans på läktaren. Även om allsvenskan får en ökad del av den kommersiella fotbollskakan, kan vi behålla vår unika särart.

Behövs journalisterna?

En annan fråga -  behövs media när klubbarna enkelt kan nå publik via sina egna hemsidor och sociala medier? 

De stora fotbollsklubbarna i Europa, såsom PSG och Juventus har 30–40 anställda kommunikatörer och på Netflix går det att följa Juventus spelare i serie A. Men hur ser det i Sverige? Framför allt – hur ser det ut i morgon?

Hur de svenska storklubbarna arbetar med sina mediekanaler och mer fakta om hur klubbarna jobbar med sitt varumärke kan du läsa om i min magisteruppsats: Against modern football or a part of it? A study of how Swedish football clubs work with their media channels and how it affects the professional role of sport´s journalists

Länk till uppsatsen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35671

Insyn AIK

Som exempel valde jag att följa AIK, som är den klubb som ligger längst fram i sitt arbete med sociala medier. AIK och de andra Stockholmsklubbarna har steppat upp de senaste åren och har blivit konkurrenter till de traditionella medierna. De stora Stockholmsklubbarna har flera anställda som producerar artiklar, video och annat för den egna hemsidan och sociala medier.

De sportjournalister som jag har intervjuat ser klubbarna som konkurrenter även om deras material naturligtvis är annorlunda. AIK och de klubbarnas material är mer ”okritiskt”, då de självklart likt andra företag vill visa upp en positiv yta. Men med egna kanaler som ”AIK play” och samarbetet med ”Sportlib kan de även gå på djupet, vilket journalister oftast inte har tid eller råd med. Särskilt i dagens digitala medieklimat då allt ska publiceras på stunden.

En annan journalistik

Att jaga efter samma bollar med mindre resurser låter dumt. Istället vill sportredaktionerna stå för en granskande journalistik, vilket är extra viktigt i dagens konkurrens. Analyserande och kommenterande har funnits ett tag och det uppskattas av många. Att använda klubbarnas material blir snarare ett komplement blirsnarare än en konkurrent.

Gruntänkandet bland åtskilliga är ”Mer fotboll åt folket, men låt den svenska fotbollen fortsätta vara folklig!”