Idrottsrörelsen har länge haft monopol på högre idrottsutbildning i Sverige. Många personer har gått via engagemang inom sin förening och därefter har förbundsutbildningar erbjudits inom till exempel ledarskap och administration.

Cruyff ny aktör

Sedan finns också SISU idrottsutbildarna och folkhögskolan på Bosön. För att bli antagen krävs bland annat dokumenterad idrotts- och ledarerfarenhet.

Att man tycker det verkar roligt att arbeta med idrott är inte tillräckligt.

- Eftersom vi ägs av specialidrottsförbunden är eleverna redan inne i idrottsorganisationen. Hit kommer bara de som verkligen intresserar sig för idrott och friskvård in, säger Mattias Sjögren, rektor på Bosöns folkhögskola.

Därtill har Cruyff Institute i Stockholm tillkommit under senare år. Här erbjuds  en snabb och skräddarsydd väg till en andra karriär, där idrottserfarenheten utgör en viktig beståndsdel.

På Cruyff Institute i Stockholm har verksamheten pågått i drygt två år. Nyligen samlades både gamla och nya elever för en så kallade alumnidag på temat entreprenenörskap. Här pluggar många före detta elitidrottare som vill starta en ny karriär. Foto: Linda Langermo 

En annan aktör är Sport Campus Sweden vars utveckling har brutit ny mark.

- Vi gör vad många pratat och pratat om. Av våra många framgångsrika idrottare tävlade hela 32 på högsta internationella nivå 2012.

- Och, de strömmar till i allt större mängder, säger Willy Berggren vid Sport Campus Sweden.

Stort utbud

De senaste åren har villkoren ändrats och alternativen till idrottsrörelsens egna utbildningsinstanser har fullkomligen exploderat i mångfald.

En enkel sökning på Google resulterar i hundratals högskoleutbildningar inom sportmanagement, otalet instruktörsutbildningar och en hel del privata alternativ för att bli till exempel personlig tränare.

En av dem som valt den vägen är Calle Larsson, som pluggar sportmanagement på Södertörns högskola.

Här gäller en inriktning på företagsekonomi med inslag av marknadsföring, ledarskap och juridik samt idrottshistoria och föreningskunskap.

Mättad arbetsmarknad

Calle Larsson har ett stort idrottsintresse och har engagerat sig som ideell ledare för ungdomslag i både innebandy och golf. Men att välja någon av idrottsrörelsens utbildningar, som Bosön, var inget Calle Larsson fastnade för.

- Jag kollade upp Bosön, men tyckte att det var för mycket fokus på ledarskap. Jag ville ha ekonomi och marknadsföring också, förklarar han.

Den största skillnaden är att högskoleutbildningarna inte ställer krav på förkunskaper. Här gäller att söka på sina betyg och det krävs inget livslångt engagemang i styrelser för att bli antagen. Men Mattias Sjögren, rektor på Bosöns folkhögskola, ser inte bara fördelar i att fler kan utbilda sig inom idrotten.

- Det finns inte utrymme på arbetsmarknaden för alla som utbildar sig. För 20 år sedan var det vi och GIH som utbildade idrottare, idag är konkurrensen stenhård.

Många håller inte måttet

Problemet är att det det finns alldeles för många utbildningar som inte håller måttet, förklarar Mattias Sjögren.

Att arbetsmarknaden är liten oroar inte Calle Larsson. Han tror att det som hans utbildning ger är exakt det idrottsrörelsen behöver.

Som exempel nämner han alla klubbar som den senaste tiden stått på ruinens brant för att ekonomin har skötts för dåligt eller att de har svårt att hitta sponsorer och förmånliga avtal. Att föra in ett mer företagsekonomiskt tänk i idrottens värld tror han skulle vara en lösning på problemet.

- Utbildningen ger mig ett nytt perspektiv på idrottsrörelsen. Man måste ha mer professionalism ute i klubbarna, med avlönade och kunniga personer. En anställd sportchef borde ha någon form av utbildning inom till exempel ekonomi, resonerar han.

Ökad kommersialisering

Nu kommer alltså den nya generationens idrottsledare ut på marknaden. De har en annan syn på idrott än gårdagens förtroendevalda, den är mer affärsmässig och mer kommersiell. Det handlar om att hjälpa föreningen att bygga ett varumärke och hitta sponsorer till sin verksamhet.

- Vi går mot ett allt mer ”amerikaniserat” samhälle och så även idrotten. Den blir mer affärsdrivande i framtiden, även inom barn- och ungdomsidrotten. Den ideella idrotten kommer nog inte försvinna, men kan inte idrotten förhålla sig till utvecklingen finns risken att den tappar allt mer mark, anser Calle Larsson.

Kanske har förändringen redan inlett. Elitidrotten har länge präglats av professionalism och sponsorer, men som en konsekvens av utbildningsboomen är att även de ideella föreningarna gynnas.

Var och varannan förening har idag minst en anställd kanslist och arvoderade tränare. Som komplement till förbundens egna utbildningar och kurser erbjuds träningspass av ledare som ska utveckla barnens teknik, fysik och psyke eller samtal med processledare  för att förbättra klubbens image och ekonomi. Ofta står en privat aktör bakom och har inget med riksidrottsförbundet att göra.

Utbildning har blivit viktigare

Men de ökade utbildningsmöjligheterna har också bidragit till att trissa upp kraven inom branschen. Susanne Jidesten, personalchef på riksidrottsförbundet, förklarar att någon typ av utbildning kopplad till tjänsten man innehar är ett måste för att jobba på förbundsnivå.

- Men det är lika viktigt att man har erfarenhet och kunskap om hur idrotten och riksidrottsförbundet samverkar och fungerar, säger hon.

Susanne Jidesten är ursprungligen utbildad idrottspedagog. När hon utbildade sig fanns den på ett fåtal platser runt om i landet, idag finns massor med varianter av den.

Svårt att skilja på utbildningarna

Hon tycker att det stora utbudet medför vissa problem i svårigheten att särskiljas från varandra. Det skapar svårigheter för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

- Men en utbildning innebär alltid någon form av kunskap. Även om erfarenhet är värdefullt, skulle jag säga att för unga som ska slå sig in är en utbildning så gott som ett krav, säger Susanne Jidesten.

- Min erfarenhet är ändå att man måste ha med sig något mer, som erfarenhet från föreningsarbete eller specialidrottsförbund. För att jobba på riksidrottsförbundet är det en förutsättning att man förstår dess roll i den komplexa idrottsorganisationen, utvecklar hon.

Helheten viktig

Även Calle Larsson tror att hans föreningsengagemang kommer att hjälpa honom. Inte minst eftersom han har koll på hur en förening fungerar, och då även vad som inte gör det.

- Idag är det antingen engagerade eldsjälar, som inte har någon koll på till exempel ekonomi som verkar i en förening eller så är det personer med en ekonomiutbildning, men som inte kan ett skvatt om idrottens organisation. Jag tror det är viktigt att föra in båda perspektiven i framtiden, spår han.

Trots en utbildningsvåg är det svårt att komma in i idrottsrörelsen utan det ideella engagemanget. Samtidigt är ett ideellt engagemang inte tillräckligt, för att få en anställning inom idrottsrörelsen, något mer måste till.

- Men det viktigaste i slutändan är hur man är som person. Har man en vilja att hela tiden utvecklas och lära sig, oavsett utbildning eller erfarenhet, är man som klippt och skuren att arbeta hos oss, avslutar Susanne Jidesten.

Freja Andersson